Elevhälsa i fokus Elevhälsosamtalet Anledning till att loggor är med: Projektet drivs av VGR och Göteborgs stad (men övriga kommuner är delaktiga via olika referensgrupper). Elevhälsa i fokus-elevhälsodatabasen (tidigare namn för projektet). OBS! (Elevhälsosamtalet) Frågor under tiden Belysa arbetet

Syfte med dagens möte Kort info om projektet Vad har hänt sen senaste info-möte Övning: Visualisering av information för att säkerställa MLAs krav/behov/önskemål SKALL ALLTID ANVÄNDAS Standardiserade elevhälsosamtal ger ökad kvalitet och tillförlitliga data Utvecklade enkätfrågor och svarsalternativ utifrån andra regioners erfarenheter Gemensam enkät för hela regionen Genom att det blir möjligt att följa individer över tid ges också förbättrade möjligheter till fördjupad kunskap genom studier av barn och ungas hälsa Större möjlighet att jämföra resultat mellan stadsdelar och kommuner

Varför ”Elevhälsa i fokus”? Syfte Att följa barns och ungas hälsa och utveckling Möjlighet till fördjupad kunskap om barn och ungas hälsa Få en överblick och förutsättningar för att samordna och fördela resurser för barn och ungas hälsoutveckling samt utvärdera insatser Mål Likartat arbetssätt med gemensam elevhälsoenkät vid elevhälsosamtal. Regional elevhälsodatabas i samtliga skolor i Västra Götaland. SKALL ALLTID ANVÄNDAS Standardiserade elevhälsosamtal ger ökad kvalitet och tillförlitliga data Utvecklade enkätfrågor och svarsalternativ utifrån andra regioners erfarenheter Gemensam enkät för hela regionen Genom att det blir möjligt att följa individer över tid ges också förbättrade möjligheter till fördjupad kunskap genom studier av barn och ungas hälsa Större möjlighet att jämföra resultat mellan stadsdelar och kommuner

Varför ”Elevhälsa i fokus”? Samlad kunskap om elevers hälsa ger goda beslutsunderlag. Vi använder samma frågor och system på alla skolor i Västra Götaland. Vi kan jämföra elevernas hälsa mellan områden och mellan kommunerna. SKALL ALLTID ANVÄNDAS Skolsköterskor: budskapet bör ha fokus på att öka möjligheten till en jämlik hälsa för barn och unga genom en strukturerad frågeenkät som är samma i alla kommuner inom VG. Genomförandet av hälsosamtalen kommer också att utvecklas för att förbättra möjligheten för eleven att förstå syftet med hälsosamtalet och därmed ge ökad möjlighet att eleven kan fatta bra beslut om sin hälsa och därmed få ökad kunskap om sin hälsa. Skolsköterskors kompetens om barn och ungas hälsa kommer att öka och ssk blir en mkt viktig aktör för att öka elevernas måluppfyllelse.

Varför ”Elevhälsa i fokus”? Starka samband mellan barn och ungas livsvillkor – levnadsvanor – skolresultat Stressmekanismer påverkar kognitiv förmåga negativt och ökar risk för psykisk ohälsa som hotar skolresultaten Hälsosamtalet kan identifiera barn och unga i riskzon och skolsköterskan kan hjälpa dem till ökad hälsa och bättre skolresultat Ökad samordning ger en överblick över var behoven av insatser är störst. Finns källa till påståendena under punkt 1 och 2 (ska länka till rätt rapport) Punkt 4: På skolan, i områden, i kommunen, delregionen och Västra Götaland.

Projektets koppling till andra mål Kraftsamling fullföljda studier Jämlik hälsa (finns olika initiativ inom olika kommuner) Barn och unga, jämlika livsvillkor (finns olika initiativ inom olika kommuner) SKALL ALLTID ANVÄNDAS

Så går elevhälsosamtalen till idag Genomförs i förskoleklass årskurs 4, 8 och årskurs 1 på gymnasiet, frågeenkät som grund. Samtal mellan skolsköterska och elev/vårdnadshavare med syfte att främja elevens hälsa och lärande. Både enkät och samtal dokumenteras i journalen. Samtalet utgår från elevens behov. Skolmiljö, mat, livsstil, fysisk aktivitet och fritid, trivsel, fysisk och psykisk hälsa, sömn, alkohol och tobak Skolsköterskor: budskapet bör ha fokus på att öka möjligheten till en jämlik hälsa för barn och unga genom en strukturerad frågeenkät som är samma i alla kommuner inom VG. Genomförandet av hälsosamtalen kommer också att utvecklas för att förbättra möjligheten för eleven att förstå syftet med hälsosamtalet och därmed ge ökad möjlighet att eleven kan fatta bra beslut om sin hälsa och därmed få ökad kunskap om sin hälsa. I förskoleklass är det föräldern som svarar och i åk 4,8 och 1 gy så utgår man från elevens behov

Bakgrund till projektet Liten möjlighet att sammanställa övergripande information. Informationen samlas in lokalt på olika sätt i samband med elevhälsans hälsosamtal i de 49 kommunerna. Elevhälsan tog initiativ 2013 till samverkan om regiongemensam databas Folkhälsokommittén finansierade en förstudie och nu även projektet ”Elevhälsa i fokus”. Utgångspunkter Årssammanställning EMI skedde manuellt fram till 2014 i Göteborg, risk för fel indata, tidskrävande Vaccinationer sammanställdes manuellt fram till 2012- därefter ett vaccinationsregister nationellt från PMO Elevhälsan (CfS) tog initiativ 2013 till samverkan om en regiongemensam databas. Det har också tidigare funnits initiativ kring frågan

Referensgrupp verksamhet Arbetsgrupp Lena Simonsson Garsbo, skolhälsovårdsöverläkare, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad Maria Amström, utvecklingsledare, skolhälsa, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad Göran Henriksson, medicinsk rådgivare, avdelning samhällsanalys, VGR Titti Walterum, regionutvecklare, avdelning folkhälsa, VGR Helena Svernling, regionutvecklare, avdelning folkhälsa, VGR Erika Tensmo, regionjurist, Koncernavdelning ärendesamordning och kansli Marie Almlöf, projektledare, Prové IT-team, registercentrum, Västra Götaland Styrgrupp Marie Röllgårdh, avdelningschef, data och analys, VGR Elisabeth Rahmberg Johansson, folkhälsochef, avdelning folkhälsa, koncernstab regional utveckling, VGR Ulrika Frithiofsson, avdelningschef, registercentrum, Västra Götaland Referensgrupp verksamhet MLA nätverk = Medicinsk ledningsansvarig skolsköterska (representanter från kommuner) SKALL ALLTID ANVÄNDAS

Arbetets gång Kunna svar på frågan: Varför har det tagit så lång tid? 2013-2014 Idé om samlad elevhälsobild 2015 Förstudie : En barn- och ungdomshälsodatabas i Västra Götalandsregionen 2016 – kvartal 3 Projektstart ”Elevhälsa i Fokus” Planera, kartlägga intressenter och process, förbereda 2017- kvartal 1 & 2 Genomföra pilotstudie, kommunicera till målgrupper, beslut i kommuner, utveckla IT-system 2017/2018? Implementera frågeenkät, process och IT-system Kunna svar på frågan: Varför har det tagit så lång tid? Tveksamt till om vi hinner klart till 2018. Beror på när kommunerna har möjlighet att implementera lösning samt hur mycket tid journalsystemen tar att utveckla samt deras tidplan och resurstillgång.

Övergripande bild informationsflöde EMQ sammanställer information på nationell nivå EMQ? 3 4 2 5 1

Varför en pilotstudie? Vi har testat vårdnadshavares/elevens samtycke till att överföra data från elevhälsosamtalet till en elevhälsodatabas Vi har testat enkätens utformning och omfattning Grundskolor i pilotstudien · Kullingsbergsskolan, Alingsås · Nordlyckeskolan, Västra Hisingen · Skutehagen, Västra Hisingen · Kristinebergsskolan, Åmål · Montessoriskolan Casa, Örgryte/Härlanda Gymnasieskolor i pilotstudien · Agnebergsskolan, Uddevalla · IHGR International High School, Göteborg Finns andra hinder som är bra att tidigt identifiera? Delaktighet från verksamheterna: möjligheter till synpunkter

Sammanfattning pilotstudie – test av samtycke Syfte: Test av samtycke – Mål: Svarsfrekvens (tackat ja till samtycke = 85 % 7 skolor deltog i piloten (Åk: 4, 4, 7,8,8, 1 gy, 1 gy) Antal elever = 175 st Antal elever/ vårdnadshavare som tackat ja till samtycke = 139 st= 80 % Antal elever/ vårdnadshavare som tackat nej till samtycke = 6 st = 3 % Samtycke har ej inkommit = 30 st = 17 % Kommentarer på frågorna (från SSK) ”Generellt bra/mycket bra frågor” ”Omfattande” ”Saknar frågor om sexuell hälsa” ”För att det skall bli ett effektivt verktyg krävs att eleven skickar in det innan. Helst skulle man vilja kunna få ut en rapport från datasystemet som sa var kryssen satt ”fel”. (High-lighta områden som avviker). Så man snabbt kunde göra sig en bild av var elevens problem låg.”

Pilotstudie – Sammanställning/åk Åk 4 (2 klasser), antal elever = 46 st Antal vårdnadshavare som tackat ja till samtycke = 32 st= 70 % Antal vårdnadshavare som tackat nej till samtycke = 0 st = 0 % Samtycke har ej inkommit = 14 st = 30 % Åk 7-8 (3 klasser), antal elever = 75 st Antal vårdnadshavare som tackat ja till samtycke = 61 st= 81 % Antal vårdnadshavare som tackat nej till samtycke = 2 st = 3% Samtycke har ej inkommit = 12 st = 17 % Åk 1 gy (2 klasser), antal elever = 54 st Antal elever som tackat ja till samtycke = 46 st= 85 % Antal elever som tackat nej till samtycke = 4 st = 7 % Samtycke har ej inkommit = 4 st = 7 % Kommentar: Finns idag annan problematik som kan ha påverkat resultaten här (skola med hög socioekonomisk status) Kommentar: Är generellt svårt för en skola att få in samtyckesblanketter Kommentar: Känslig information, 1 person var nyss ankommen till Sverige (ville inte bli registrerad)

Vad händer nu? Arbeta med resultatet från pilotstudien (elevreferensgrupp samt ev vårdnadshavare) Ska besöka ledningsgrupper i kommunerna och berätta om projektet och föra dialog om kommunernas behov/krav/önskemål på framtida statistik. Dialog med journalleverantör om kostnadsbilden Utredning av tekniklösning för den regionala databasen pågår SKALL ALLTID ANVÄNDAS Berätta om hur samtyckesblanketten har fungerat Workshop-agenda: Vilken information (statistik) ser ni att skolan/kommunen behöver om elevers hälsa, livsstil och skolsituation? UPPDATERAS EFTERHAND

Övning: Visualisering av information/data Frågeställning: Vilken information/data vill MLA ha tillbaka (rapporter & statistik) för att uppfylla de krav/behov/önskemål som finns i verksamheten?

Kontakt Titti Walterum. Helena Svernling titti. walterum@vgregion. se Kontakt Titti Walterum Helena Svernling titti.walterum@vgregion.se helena.svernling@vgregion.se regionutvecklare avd. folkhälsa