Utvärdering av miljöövervakningen på Obsytorna 1984-2013 Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL Per Erik Karlsson, IVL Jenny Ahlstrand, Lunds universitet

-Drygt 13 sidor referenser -Bilagor med samtliga ytor och vad som mätts i dem Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Upplägg Bakgrund och syfte till utvärderingsprojektet Obsyteprogrammen – en kort beskrivning Resultat från programmen – nationellt, regionalt och internationellt Har syftena uppfyllts och har programmen funkat bra? Datatillgänglighet och användning – nu och i framtiden Framtida övervakning i skog Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Bakgrund och syfte till obsyteprojektet Skogsstyrelsen avslutade sina mätprogram 2013 Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen (med Kronoberg i spetsen) efterlyste utvärdering. Skogsstyrelsen startade ett utvärderingsprojekt med följande syften: -Dokumentera obsyteverksamheten -Utvärdera hur miljöövervaknngsdata utnyttjats och vilka slutsatser som dragits -Föreslå åtgärder för att främja fortsatt användande -Sätta verksamheten i relation till framtida miljö- övervakning i brukad skog Krondroppsnätet ingår då det är nära kopplat till obsyte- verksamheten och behövs för att uppfylla vissa syften Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Obsyteprogrammen – en kort beskrivning: Gamla (1984-1996) och nya (1995-2013) näten 511 i data- basen, 294 “SKS-ytor” 223 obsytor (+3 som start- ade senare) Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Obsyteprogrammen – en kort beskrivning: Gamla (1984-1996) och nya (1995-2013) näten Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Obsyteprogrammen – en kort beskrivning: Vad mäts? Provtagningstyper Gamla nätet Nya nätet Tillväxt X Vitalitet Vegetation Barrkemi (X) Markkemi Meteorologi Nedfall, markvattenkemi, lufthalter Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Obsyteprogrammen – en kort beskrivning: Utformning av provytor Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Resultat från programmen – nationellt Resultat från enskilda mätprogram Skadegraden ökade mellan 1984-88 och 1989-93. Därefter avstannade trenden. Marken var och är kraftigt försurad i södra Sverige. Kvävehalten i barr minskar från söder till norr. Jämförelser med tröskelvärden och kvoter visar på kvävebrist och ibland även kalium- och fosforbrist. Svavel- och kvävenedfall minskar från sydväst mot norr. Svavelnedfallet har minskat, för kväve finns inte motsvarande nedfallstrend. Markvattnet är surt på många ytor, framför allt i sydväst. Återhämtning sker på en del av ytorna. Halten nitratkväve är förhöjd på ett flertal ytor i sydväst.

Resultat från programmen – nationellt Resultat från flera mätprogram En del sigifikanta samband har påvisats mellan markförsurningsparametrar och kronutglesning, men de är svaga och svårtolkade. Skogsskador beror på en kombination av flera faktorer. Gran och tall växer sämre vid högre kronutglesning. Det finns även samband mellan diameter (ålder) och kronutglesning. Orsakssambanden är inte helt klarlagda. C/N i humus korrelerar (negativt) med kvävehalt i barr.

Resultat från programmen – nationellt Användbarhet för miljömålsarbetet (Hallgren Larsson m.fl., 2007)

Resultat från programmen – regionalt Några exempel främst från första programmet Ett stort antal studier i Skåne. Visade bland annat på sura marker, låga halter i barr av flera näringsämnen, samband mellan markens surhet och tillväxt samt mellan markens surhet och barrförlust. Många studier i dåvarande Göteborg och Bohuslän samt Älvsborgs län. Visade också på sur mark, med en trolig koppling till nedfall. Barranalyser indikerade kvävebrist och i vissa fall fosforbrist. Omfattande och ökande skogsskador konstaterades och kopplades både till klimat och luftföroreningar. Kådflöde studerades i sydvästra Sverige. Inga samband mellan markvattenkemi eller markkemi och skogens hälsostatus (t ex kådflöde). Kådflödet ökade inte, orsakerna kunde inte klarläggas.

Resultat från programmen - internationellt Beståndsålder förklarar mest av variationen i kronutglesning. Även klimateffekter har påvisats. Påverkan av nedfall tycks vara begränsad i tid och rum. Markvattnet är starkt försurat på många ytor, samband finns med surt nedfall men även meteorologi och mark. Det finns ett samband mellan kvävenedfall och nitratkväve i markvattnet (ungefärlig gräns: 10 kg per hektar och år). Kvävenedfall innebär en gödslingseffekt för träden. I 30% av bestånden visar barrkemi på brist av ≥ 1 ämne. Nedfall, meteorologi, markkemi, beståndegenskaper bidrar. Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Har syftena uppnåtts och har programmet funkat bra Har syftena uppnåtts och har programmet funkat bra? Obsyteprogrammet och Krondroppsnätet har bidragit till alla potentiella miljöövervakningsmål! (Källa: Naturvårdsverket) Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Har syftena uppnåtts och har programmen funkat bra Har syftena uppnåtts och har programmen funkat bra? Första programmet, 1984-1996 Syfte: att få en god bild över skogsskadornas utveckling under cirka 10 år. Det första programmet gav en bra bild av skogsskadornas utveckling. Detta kunde dessutom analyserad i förhållande till nedfall, väderlek, mm. Syftet bedöms vara uppnått! Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Har syftena uppnåtts och har programmen funkat bra Har syftena uppnåtts och har programmen funkat bra? Andra programmet, 1995-2013 Huvudsyftet har delvis uppnåtts: att belysa effekter av luftföroreningar på skog och skogsekosystem och att öka kunskapen om sambanden mellan skogens hälsotillstånd och luftföroreningarna, marktillståndet och andra faktorer som kan påverka skogens hälsa, såsom klimatfaktorer och olika skadegörare. Delsyfte som delvis uppnåtts: komplement till de nationella ytrepresentativa programmen (skog och mark) Delsyften som uppnåtts: användning för modellering och metodutveckling samt för att uppfylla EUs mål Delsyften som ej uppnåtts (men behovet minskade): användning för utbildning och demonstration. Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Datatillgänglighet och användning – nu och i framtiden Ett stort arbete behövs för att säkra databaserna och tillhörande information (manualer etc). Datavärdskapet måste lösas. Skogsstyrelsen föreslås. Integrerade analyser för andra obsyteprogrammet bör göras. Markkemiska data från andra obsyteprogrammet är inte presenterade i någon rapport/artikel, vilket bör göras. Vitalitetsdata från båda programmen bör analyseras tillsammans, och resultatet bör publiceras.

Framtida övervakning i skog Vad innebär ett avslut av obsyteverksamheten?

Framtida övervakning i skog Råd från utvärderingen Fortsatta obsyteverksamhet rekommenderas på de ytor som är Krondroppsytor för att inte tappa möjligheten att analysera orsakssamband. Exempel på områden där det behövs: återhämtning från försurning, kvävemättnad, skogsskador i ett förändrat klimat, uthålligt biomassauttag. Fortsatta mätningar behövs nationellt (rekommendationer etc) och internationellt (det föreslagna Takdirektivet). Ökad myndighetssamverkan föreslås för att uppnå detta.