Regionalt möte, karlstad 4 oktober 2016

Så utvecklar vi industrin - agenda Kl. 10.00 Inför löneförhandlingarna om Avtal17 – Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som ger företagen långsiktigt bättre konkurrenskraft Kl. 10.20 Konjunkturutvecklingen – Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna Utgångspunkter i lönebildningen ”The New Normal” Lägre produktivitetstrend ger lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Utvecklingen för Värmlands ekonomi Kl. 10.45 Vägen till industriell utveckling går via kunskap – Per Braconier, kommunikationschef Industriarbetsgivarna Sverige har halkat efter i industriell utveckling efter finanskrisen, trots en i grunden god potential och tradition. Vad vi måste göra och förändra för att vända utvecklingen. Kl. 11.00 Uddeholms utmaningar - Håkan Lundqvist vice vd Uddeholm och Ellen Myrén Scott, HR-chef Uddeholm Kl. 11.15 Företagsklimatet för industrin i regionen och i Sverige – Christer Östlund, Svenskt Näringsliv Kl. 12.00 Lunch Kl. 13.00 Slut

Industriarbetsgivarnas förhandlingar i kommande avtalsrörelse Karlstad 4 oktober

Avtal 17 - Bakgrund Ca 2 miljoner löntagare berörs direkt nästa års avtalsrörelse De första (märkessättande) avtalen löper ut den 31 mars 2017 Alltjämt osäkert ekonomiskt läge i omvärlden Svag produktivitetsutveckling Historiskt hög reallöneutveckling Industriarbetsgivarna utgår i sin verksamhet och sina förhandlingar från förbundens gemensamma ”Arbetsgivarpolitiska plattform” och Industriavtalet

Industriavtalets förhandlingssystem - Syften Stärkt internationell konkurrenskraft och god löneutveckling Långsiktig stabilitet och en väl fungerande lönebildning Konstruktiva och ordnade förhandlingar Balanserade resultat utan stridsåtgärder Träffa avtal på förbundsnivå men samordnat inom industrin Etablera ett ”kostnadsmärke” som utgör norm även för övriga parter

Processen

Industriarbetsgivarnas medlemmars förutsättningar Exportberoende, internationellt konkurrensutsatta, högt nettoexportvärde, känsliga för makroekonomiska svängningar Kapitalintensiva, svåra att flytta, stora investeringar, långa planeringshorisonter Kontinuerliga processer, pågår dygnet året runt, hög automatisering, känsliga för driftsstopp Råvarubaserade verksamheter, närhet till och priset på råvaror är fundamental, liten möjlighet påverka dessa faktorer Kompetensintensiva, hög teknisk utveckling och stora värden ställer höga krav på flexibilitet och kompetens Konfliktkänslighet, kontinuerliga och kapitalintensiva verksamheter, extremt känsliga för arbetsmarknadskonflikter, företagen används ofta som arena för andra fackliga organisationers stridsåtgärder

Industriavtalet ”Avtalsutfallen” 1998-2016 Period Månader Utfall Fördelning Årstakt Datum för tecknande Inför slutlig hemställan 1998 19980101 – 20010131 37 mån 7,3 % 2,0 % + 0,5 % ATK 1,9 % + 0,5 % ATK 2,37 % 4 jan 2001 20010201 – 20040331 38 mån 8,5 % 2,7 % + 0,5 % ATK 2,2 % + 0,5 % ATK 2,1 % + 0,5 % ATK 2,68 % 22 jan 2004 20040401 – 20070331 36 mån 2,5 % 2,2 % 2,1 % + 0,5 % ATK 2,43 % 17 mars 36 mån, 6,9 % (2,2 % , 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % ATK), årstakt 2,3 %, 16 mars 2007 20070401 – 20100331 10,2 % 3,7 % 3,5 % 3,0 % 3,4 % 15 mars 36 mån, 9,2 %, årstakt 3,07 %, 9 mars 2010 20100401 – 20120131 22 mån 3,2 % 0,9 % 2,3 % 1,75 % 25 mars 18 mån, 2,4 %, årstakt 1,6 %, 6 mars 12 mån, 1,2 %, årstakt 1,2 %, 13 mars 18 mån, 2,6 %, årstakt 1,73 %, 19 mars 2011 20120201 – 20130331 14 mån 3,0 % 2,57 % 12 dec 22 mån, 3,9 % (2,0 %, 1,9 %), årstakt 2,13 %, 16 nov 13 mån, 2,6 %, årstakt 2,4 %, 29 nov 2013 20130401 – 20160331 6,8 % 1,9 % 2.1 % + 0,2 % DP 2,3 % + 0,3 % DP 2,27 % 2 april 36 mån, 6,0 %, (1,8 %, 1,8 %, 1,9 % + 0,5 % DP), årstakt 2,0 % 14 mars 36 mån, 6,6 %, (1,9 %, 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % DP), årstakt 2,2 % 31 mars 2016 20160401 – 20170331 12 mån 2,2 % 2,0 % + 0,2 % DP 31 mars

Gemensamma övergripande mål IA Stärkt internationell konkurrenskraft – kostnadskontroll Avtal som möjliggör långsiktiga planeringshorisonter och stabila förutsättningar Företagsanpassade villkor avseende arbetstid/lön/bemanning Nej till förkortad arbetstid – tvärtom öka antalet arbetade timmar (avlösen ATK) Harmonisering av avtal och utsuddade gränser mellan arbetare/tjänstemän. Verksamheternas behov ska vara avgörande vid användandet av kompetens, inte fackliga organisationsstrukturer.

Märket Svenskt Näringsliv: Acceptans för att internationellt konkurrensutsatt sektorn sätter märket, i praktiken betyder det att Industriavtalet ska vara normerande. Oklart om LO får ihop samordningen – 6 F Medlingsinstitutet har i sitt uppdrag att tillse att lönebildningen följer märket.

Regionalt möte, värmland, 4/10, 2016 Mats Kinnwall, chefekonom

Agenda ”The New Normal” Fortsatt svag global konjunktur Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Basindustrins roll i Sverige Skånes ekonomiska struktur Basindustrin i Skåne

Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt The New Normal Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt

The New Normal Systematiska prognosfel efter finanskrisen Vikande produktivitetstrend sedan mitten av 00-talet 90-talet: Uppdämd effekt av ITK, globalisering & tillväxtekonomiers entré, avregleringar utdraget nivåskift i produktiviteten Lågt hängande frukter har nu plockats produktivitetstrenden viker Baksmällan efter finanskrisen späder på svag produktivitet Flertalet prognosmakare som IMF, KI, m fl, har begått systematiska prognosfel under senare år Modellbaserade prognoser har överskattat återhämtningen eftersom utgår från historiska samband och därmed antagande om återgång till “The Old Normal”

Fortsatt svag global konjunktur

Brexit Omedelbara paniken blåste snabbt över

Global konjunktur New Normal biter hårt på konjunkturen…

Global industrikonjunktur Inga tecken på acceleration

Sverige Avkylning på gång

Svensk industrikonjunktur Ballongen tappar luften

Sverige Riksbankens chockterapi raketbränsle för byggandet

Sverige Än kan inte Riksbanken andas ut

Snabb ”tjänstefiering” efter finanskrisen… …men delvis en chimär

Basindustrin lider efter finanskrisen

Sysselsättningen inom basindustrin Accelererande fall efter finanskrisen

Värmlands ekonomiska struktur

Värmland Betydligt lägre medelinkomst än riksnittet

Värmland Industrin fortfarande mycket viktig

Värmland Stora lokala inkomstskillnader

Värmland Lägre sysselsättningsgrad än rikssnittet

Värmland Stora lokala variationer på arbetsmarknaden

Värmland Bra fart i skogsindustrin

Värmland Gruvindustrin spelar marginell roll

Värmland Metallindustrin väger tungt

Värmland Basindustrins produktion och sysselsättning i otakt

Värmland Basindustrin av stor vikt

Vägen till industriell utveckling Karlstad 4 oktober 2016

Traditionell bild i debatten: industrins betydelse för samhällsekonomin krymper. Samtidigt visar våra beräkningar att ¾ av exporten är industri och industrinära tjänster. Uppenbarligen helt central för välståndet. (Musik och datorspel som jämförelse mycket små delar av exporten, men vanligt att politiker ser dem som framtidens exportnäringar).

Multiplikatoreffekt Enrico Moretti: Den högteknologiska sektorn driver på jobbskapande Svensk studie av Moretti och Per Thulin: varje kvalificerad jobb i exportindustrin ger ytterligare 3 jobb i icke-exporterande näringar Industrin spelar också en viktig roll för jobben, framförallt indirekt. Det visar forskning från Enrico Moretti, en av världens främsta auktoriteter på hur jobben växer fram i moderna samhällen.

Det finns en stark bild av industriell stagnation i Sveige Det finns en stark bild av industriell stagnation i Sveige. Tyvärr sant, eftersom vår industrisektor har upplevt en svag utveckling. Har ännu inte återhämtat oss till nivån innan krisen. En rad andra länders industrier har dock vuxit snabbt. Det är inte tillverkningsindustrin globalt som stagnerar, utan den i Sverige.

Dyr nota för tappet

Notera att ovan är en samhällsekonomisk beräkning över hur mycket mera värde per år som skulle ha skapats om inte Sverige hade tappat industriell produktion sedan 2007. Skillnaden vore ännu större om Sverige hade uppnått en högre produktion idag än 2007.

Strukturomvandling under krisen? Kanske kan man säga att det är förväntat att Sverige skulle stagnera, eftersom det är en global trend att Kina, Indien osv. går om traditionella industriländer. Det ligger en del i detta, men det är inte hela bilden.

Flertal utvecklade länder har lyckats bättre än Sverige Exempel från Västeuropa: Belgien, Österrike, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland Massiv tillväxt i Slovakien, ett redan från början förhållandevis rikt land Vi ser nämligen att också en rad redan rika länder lyckas väl med industriell produktion.

Sydkorea, Israel och USA återhämtade sig snabbt Kanske bästa exemplen är Sydkorea, Israel och USA. Men även Österrike, Belgien, Tyskland, Irland och Nederländerna återhämtade sig relativt snabbt från finanskrisen.

Från off-shoring till re-shoring Trots krisen har USA vuxit genom nya industrier och ”re-shoring” Konkurrensfördel: expertis, näringsklimat, infrastruktur, energiförsörjning Många amerikanska/brittiska företag intresserade eller aktiva med re-shoring När finanskrisen slog till i USA såg det initialt mycket mörkt ut, många industrier lades ned eller var tvungna att få politiskt stöd för att överleva. Men snart började nya industriföretag växa fram i tidigare nedlagda fabriker. Koreaner, kineser och japaner började rentav flytta produktion till USA. Därefter kom en våg av re-shoring där industriföretag som tidigare lagt stora belopp på att flytta ut sin produktion lade stora belopp på att flytta tillbaka den. Varför? Jo, delstater med bra näringsklimat, bra infrastruktur, bra energiförsörjning och gott om expertis visade sig vara konkurrenskraftiga även jämfört med Kina, Mexiko och Indien.

En del amerikansk industri fortsätter att flytta ut till länder som Kina. Men många nya startas upp och en hel del flyttar till USA. Intressant eftersom det visar att redan rika länder kan växa med industri.

Re-shoring i Sverige? Kan vi få re-shoring i Sverige? Det är den stora frågan.

Grafen visar industriell utveckling i Sverige och hela EU under senare tid. Det första vi kan se är att EU som helhet återhämtat sig betydligt bättre (ligger över 100, dvs över 2010 års nivå) medan Sverige har återhämtat sig sämre. I början av 2016 hade Sverige snabbast utveckling i Västeuropa, men det följdes tyvärr av en nedgång.

Hur ser det ut framöver? Vi kan lära oss om detta genom att se på en djupgående kartläggning där drygt 500 industriledare runtom i världen tillfrågats om vilka länder som har de bästa förutsättningarna för industriell utveckling. En god nyhet: Sverige är på topp-20 listan. En dålig nyhet: vi förväntas halka ned från plats 13 till 18 mellan nu och 2020. Varför? Jo, för att andra länder satsar mera på att stärka industrins villkor, i Sverige förs ingen offensiv politik. Notera förresten att USA, Tyskland, Japan, Sydkorea, Storbritannien och Kanada rankas på topp-10 även 2020. Uppenbarligen kan rika västländer klara industriell konkurrens väl.

"Business Swedens intervjuer i utlandet ger inte bilden av Sverige som ett attraktivt tillverkningsland. Men intervjuerna med tillverkande företag på plats visar att Sverige generellt erbjuder bra förutsättningar för tillverkningsindustrin". - Business Sweden, 2015 Business Sweden har genomfört en kartläggning om huruvida Sverige kan bli attraktivt för re-shoring. Deras slutsats är att internationella företag inte är särskilt intresserade av Sverige, men att svenska företag ser landet som attraktivt. Så vi är alltså ok, men inte så bra som vi skulle kunna vara.

Förbättringar av näringsklimatet krävs för att realisera re-shoring Satsningar på forskning och utveckling Infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer Kompetensutveckling: Teknikcollege, ingenjörsutbildningar Handläggningstid kring beslut om tillståndsärenden Plug-and-play koncept för att attrahera nya industrier Hur kan vi bli bättre? Det är den stora frågan. Ovan är några aspekter vi på Industriarbetsgivarna tror på. Sista punkten med plug-and-play är intressant. Varför inte ha fler industriparker där företag enkelt kan etablera sig, utan att behöva lägga åratal på byråkrati kring bygglov och miljöprövningar?