Regelverk kring spårbarhet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Energimärkning i reklam
Advertisements

ÖPPET KÖP BYTESRÄTT Ingen lag!
1 Övervakning av djursjukdomar Evira Obs! Endast gällande författningar är officiella källor.
CE-märkning av byggprodukter
© Brilex AB 1 Jur kand Torsten Brink V ordf NBL. © Brilex AB 2 Läkemedelslagens tidigare informationsbestämmelse 21 § Sådan information om läkemedel som.
Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för.
EU-förordningar om licens för järnvägsföretag och om ramavtal för infrastrukturkapacitet Branschrådet Susanne Karlsson.
En översyn av riksintressen pågår
Huvudkontor, filialer och fasta etableringsställen - Sverige 14 december 2011 Jesper Öberg, Ernst & Young.
Information Informera genom besök på kommunala enheter m m samt info via mail till företag, konsulter m fl. Gör en utskickslista med noteringar om mottagarbekräftelser.
Några viktiga krav i ISO9001:2000
Viktigaste nya kraven enligt förordningen om kosmetiska produkter
Minskad köttkonsumtion Antibiotikaresistens
Byggproduktförordningen CPR
Rapportering om Allvarliga Oönskade Effekter (SUE) art 23 april 2013 Monica Tammela.
Ren förmögenhetsskada (och annan förmögenhetsskada)
Personuppgiftslagen.
Vanliga fel vid riskbedömning
Boverkets roll - marknadskontroll - kontaktpunkt - utveckling av CPR Sida 1.
Universitetsbaserade uppfinningar
Integrerat växtskydd modul 13 I Alvesta 18 mars 2014.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Bygg- och miljökontoret Ånge Kommun
Nya föreskrifter och allmänna råd
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
CE-märkning och tillsyn i praktiken Hearing Näringslivets hus Nils Ahlén.
ABP Kerstin Edeen
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
Delegering Vem får delegera?
Samma musik men olika teknik Tekniken byts ungefär vart femte år. Informationsinnehållet har oftast en livslängd som är 25–30 år, ibland ännu längre. Besluten.
Informationsträff Livsmedel Evertsbergs Bygdegård Välkomna!
1 Marknadskontrollrådets seminarium ”Din produkt, ditt ansvar ” Nalen 21/ Olika roller, olika ansvar: Tillverkare, importör, distributör Göran Lundmark,
Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,
Presentation vid gemensamt möte Svenska Kryddföreningen & Föreningen Svenska Aromtillverkare Kosta Bo Nilsson.
Välkomna JTF referensgrupp 26 maj Dagordning Inledning Transportstyrelsens föreskrifter om bedrivande av tågtrafik Framtiden efter JTF Workshop.
Copyswede./. Sony Mobile IMK seminarium Kompensation för privatkopiering – nu och framtiden Stockholm 28 Augusti 2015 Azra Osmancevic.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
BEFINTLIGA AVTAL VID REKONSTRUKTIONSBESLUTET 2 KAP. 20 § Lag om företagsrekonstruktion.
Ursprungsmärkning!. Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel, vilket bl. a regleras i EG-förordningar.
EIDAS införande i Sverige Björn Scharin, PTS. PTS roll idag resp. framtida roll PTS är tillsynsmyndighet över utfärdare av kvalificerade certifikat PTS.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Ny elsäkerhetslag den 1 juli 2017 – en sammanställning av innehållet i det nya elsäkerhetsregelverket.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Nyheter i TTJ från Egenskydd
Om regler, ny vägledning och webbutbildning Yvonne Svensson, rättschef Cathrine Engström, projektledare.
Processer och verktyg för effektivisering av spårbarhet av livsmedel.
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Kick-off dag Amal Shabibi och Victor Muñoz.
36 % 56 % Källa: IDC Visste ni….det finns studier som visar att en anställd lägger 36% av sin arbetstid på att leta efter och sammanställa information,
Projekt inom Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland
Kick-off dag Amal Shabibi och Victor Muñoz.
KAPITEL 13 Marknadsför rätt.
Ny källa – DHPC Direct Healthcare Professional Communication
Vad är medlemsstaterna skyldiga att tillse när det gäller användning av maskiner? De ska ansvar inom det egna landets gränser att befolkningens, husdjurs.
På gång hos Vattenmyndigheterna
Dataskyddsförordningen
Tvärvillkorskurs- märkning och registrering av djur
Dataskyddsförordn ing GDPR- ny lag som gäller
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
Enheten för foder och djurprodukter
Presentation av affärsplan
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Socialt ansvarsfull upphandling
SMR 9 djursjukdomar TSE , kurs för tvärvillkorsrådgivare.
Integrerat Växtskydd – Regelverk och tillsyn
Presentation av affärsplan
Dataskyddsutbildning för avdelningar 2018
Allmänna dataskyddsförordningen
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Presentationens avskrift:

Regelverk kring spårbarhet Kick-off dagen 2017-03-08

Allmänt om spårbarhet Huvudprinciperna i livsmedelslagstiftningen är: • Redlighet Märkning, reklam och presentation av livsmedel får inte vilseleda konsumenten. • Livsmedelssäkerhet Livsmedel ska vara säkra, det vill säga de får varken vara skadliga för hälsan eller otjänliga (olämpliga som människoföda av andra anledningar). Spårbarhet är ett viktigt redskap Reglerna finns främst i förordning 178/2002 om livsmedelssäkerhet Livsmedel som inte är säkra ska inte släppas ut på marknaden. Om de redan har släppts ut på marknaden ska de dras tillbaka och eventuellt återkallas från konsumenten om de redan har sålts. En förutsättning för att kunna vidta åtgärder, så att livsmedelssäkerhet uppnås, är att det är möjligt att spåra livsmedel genom livsmedelskedjan. Livsmedelsföretag måste kunna identifiera från vilka de har mottagit livsmedel, ingredienser eller livsmedelsproducerande djur. De måste också kunna identifiera vilka företag de har försett med produkter och kunna presentera denna information på begäran.

Förordning 178/2002 om livsmedelssäkerhet Artikel 2: Definition av livsmedel Artikel 7: Försiktighetsprincipen Artikel 8: Skydd av konsumenternas intressen Artikel 14: Krav på livsmedelssäkerhet Artikel 17: Skyldigheter Artikel 18: Spårbarhet Artikel 19: Skyldigheter för livsmedelsföretag (återkallelse) En av viktigaste förordningarna inom livsmedel Artikel 14 är en av viktigaste artiklarna, det är artikel 14 som vi använder när vi bedömer om ett livsmedel är säker inte för människors hälsa Artikel 18: Kunna spåra, ha system

Bakgrund och syfte Reglerna togs fram efter utbrottet av galna kosjukan i Storbritannien 1986 och vid dioxinskandalen i Belgien 1999 Reglerna skapades för att ”behålla” konsumenternas förtroende och minska skadeverkningarna när livsmedel som inte är säkra släppts ut på marknaden Syftet med reglerna är bl.a. att företagarna ska kunna göra ”riktade och lämpliga tillbakadraganden” av livsmedel från marknaden och informera konsumenter och kontrollmyndigheter när det inträffar problem med livsmedelssäkerheten. I samband med utbrottet av galna ko-sjukan i Storbrittanien 1986 och vid dioxinskandalen i Belgien 1999 stötte myndigheterna och företagen på problem när de ville dra tillbaka smittat kött och förorenad matolja från marknaden.

Artikel 18 i förordning (EG) 178/2002 Den viktigaste regeln om spårbarhet i livsmedelslagstiftningen finns i artikel 18 i förordning (EG) 178/2002.

Reglerna gäller alla livsmedelsföretagare Det grundläggande kravet att man ska kunna spåra livsmedel ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan gäller för alla livsmedel. (extern spårbarhet) Reglerna kräver även att livsmedelsföretagaren ska ha ett system för detta. Regeln är viktig, eftersom den gäller för alla livsmedelsföretagare i hela produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan, ”från jord till bord”

Vad menas med ”system för spårbarhet”? System och förfaranden ska garantera att företagets produkter kan spåras Användningen av orden ”system” och ”förfaranden” förutsätter att det rör sig om en strukturerad mekanism Det betyder inte nödvändigtvis att livsmedelsföretagare måste ha ett särskilt system. Det viktiga är behovet av att tillhandahålla uppgifter, inte i vilket format de registreras. Spårbarhetsuppgifterna bör vara tillräckligt välorganiserade för att kunna göras tillgängliga på begäran, utan att kraven på återkallande av produkterna försenas i onödan. Vägledning till artikel 18 I artikel 18 anges inte något närmare om dessa system,

Uppgifter som ska registreras Vem? + När? + Vad? = Spårbarhet För att syftet med artikel 18 ska kunna fullgöras bör åtminstone följande uppgifter registreras: Leverantörens namn och adress och angivelse av vilka produkter som levererats Kundens namn och adress och angivelse av vilka produkter som levererats Datum och, vid behov, tid för transaktionen eller leveransen Volym, i tillämpliga fall, eller kvantitet. Enligt kommissionens vägledning

Hur länge ska uppgifterna sparas? I artikel 18 nämns inte hur länge uppgifterna måste sparas. för produkter utan specificerad hållbarhetstid = 5 år efter tillverkningsdatum eller leveransdatum för produkter med längre hållbarhet= hela hållbarhetstiden + 6 månader - för produkter med kortare hållbarhetstid än tre månader = 6 månader efter tillverkningsdatum eller leveransdatum Det är alltså upp till företagen att fatta beslut om detta, med beaktande av att det är en förseelse att inte kunna lämna de uppgifter som krävs. Normalt sett brukar man arkivera handelsdokument under 5 år för skattekontroller.

Regler som gäller vissa livsmedel (Särskilt spårbarhet) Livsmedel av animaliskt ursprung (Genomförandeförordning (EU) nr 931/2011) Ursprungsmärkning av nötkött (Förordning (EG) 1760/2000 och förordning (EG) 1825/2000) Fångstzon för fisk (Förordning (EG) 104/2000 och EU- förordning 1379/2013 samt LIVSFS 2001:37) Upptagningsområde för musslor Producentkod för ägg GMO Ekologiska livsmedel (Förordning (EG) 834/2007 samt dess tillämpningsföreskrifter förordning (EG) 889/2008) Identifieringsmärke på produkter av animaliskt ursprung (förordning (EG) 853/2004) Ursprungsmärkning av honung FCM (förordning (EG) 1935/2004)

Genomförandeförordning (EU) nr 931/2011- Spårbarhetskrav för livsmedel av animalisk ursprung Handlar om spårbarhet kopplat till livsmedelssäkerhet

Bakgrund Tidigare livsmedelskriser visade att dokumentationen inte alltid var tillräcklig för att möjliggöra en fullständig spårbarhet av misstänkta livsmedel. Under tillämpningen av förordning (EG) nr 178/2002 visade det sig att livsmedelsföretagare vanligtvis inte hade tillgång till den information de behövde för att säkerställa att deras system för spårbarhet var tillräckliga, särskilt i sektorn för livsmedel av animaliskt ursprung. Denna sektor hade drabbats av stora ekonomiska förluster eftersom man inte snabbt och fullständigt kunnat spåra livsmedlen. Det blev nödvändigt med särskilda regler för den specifika sektorn för livsmedel av animaliskt ursprung för att säkerställa en korrekt tillämpning av kraven i artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002. Varför en ny förordning? Räckte inte med reglerna i 178?

Om förordningen Började tillämpas 1 juli 2012 Kort och precis med bara 4 artiklar Enligt artikel 3 ska följande uppgifter göras tillgängliga för den livsmedelsföretagare som tar emot livsmedlet och, på begäran, den behöriga myndigheten: a) En noggrann beskrivning av livsmedlet b) Livsmedlets volym eller kvantitet c) Namn på och adress till den livsmedelsföretagare som har levererat livsmedlet d) Namn på och adress till avsändaren (ägaren) denna är någon annan än den livsmedelsföretagare som levererat livsmedlet. e) Namn på och adress till den livsmedelsföretagare till vilken livsmedlet levererats. f) Namn på och adress till mottagaren (ägaren) om denna är någon annan än den livsmedelsföretagare till vilken livsmedlet levererats. g) En referens som identifierar partiet, satsen eller försändelsen h) Avsändningsdatum Huvudartikeln 3 Viss flexibilitet finns

Om förordningen Dessa uppgifter ska uppdateras dagligen och ska åtminstone finnas tillgänglig tills det finns goda skäl att anta att livsmedlet har konsumerats. På begäran av den behöriga myndigheten ska livsmedelsföretagaren utan onödigt dröjsmål tillhandahålla informationen. Det är leverantören som avgör hur informationen ska göras tillgänglig så länge som den information som begärs i punkt 1 klart och otvetydigt finns tillgänglig och åtkomlig för den livsmedelsföretagare som tar emot livsmedlet. Huvudartikeln 3 Viss flexibilitet finns

Att tänka på! Vanligaste sättet att tillhandahålla uppgifterna enligt art.3 är på följesedel men alla dessa uppgifter behöver inte finns på följesedel. Uppgifterna ska göras tillgängliga för företaget som tar emot livsmedel och för myndigheterna Uppgifterna kan göras tillgängliga på olika sätt exempelvis med märkning på animalierna om de är förpackade och följesedlar/fakturor eller genom elektronisk information(e-post) som kan kopplas till de levererade animalierna. All information behöver inte finnas på samma ställe, till exempel kan märkningen på de förpackade animalierna kompletteras med elektronisk information.   

Referens som identifierar partiet, satsen eller försändelsen? Kommer att finnas många frågor kring referensnummer, men inga enkla svar! Lagen är flexibel i det avseendet och ref.numret kan vara olika för olika livsmedel Kan till och med ändras på vägen Exempel: Produktionsdatum Bäst före datum Batchkod Varför en ny förordning? Räckte inte med reglerna i 178?

GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1337/2013 - angivande av ursprungsland eller härkomstplats för färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä Handlar först och främst om information och redlighet

Bakgrund Började tillämpas från och med den 1 april 2015 Är genomförandebestämmelser om tillämpningen av artikel 26.2b. Artikel 26.2b anger med hänvisning till bilaga XI i förordningen att färskt, fryst och kylt kött från gris, får, get och fjäderfä måste märkas med ursprung. Undantag från reglerna finns för kött från tredjeländer I unionen är ursprungsmärkning, till följd av krisen kring galna ko sjukan var redan obligatorisk för nötkött och nötköttsprodukter. Detta skapade enligt kommissionen förväntningar från konsumenternas sida. Kommissionens konsekvensanalys bekräftade att köttets ursprung är den viktigaste frågan för konsumenterna. och malet kött och putsbitar

För vilka livsmedel gäller kraven? Kött från såväl tam- som vildsvin omfattas. Omfattar bland annat tama får, mufflonfår, tamdjur av getter, alpstenbock. De fjäderfän som avses är höns av arten Gallus gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns.  Hela och halva slaktkroppar, parter, halva slaktkroppar som grovstyckats i högst tre delar, styckningsdetaljer (med eller utan ben), grytbitar och liknande, malet kött, etcetera omfattas vanligtvis. kött som injicerats med en lag - exempelvis innehållande vatten, salt och dextros, om köttets salthalt blir mindre än 1,2 viktprocent och behandlingen inte tydligt påverkar smaken. Reglerna gäller exempelvis inte för kött som värmebehandlats, rimmats, panerats eller kryddats (inklusive marinerats) - antingen i själva köttet eller över hela dess yta så att kryddningen är synlig med blotta ögat och tydligt framgår av smaken.

Spårbarhet enligt förordning 1337/2011 märkningssystem kräver spårbarhetsregler i alla steg av produktions- och distributionskedjan för köttet, från slakt till förpackning Företaget ska införa och använda ett system för identifiering och registrering. Systemet ska tillämpas så att följande säkerställs: a) Sambandet mellan köttet och det djur eller den grupp djur som det kommer från b) Överföringen tillsammans med köttet av informationen avseende nödvändiga uppgifter för märkning av kött, till aktörerna i efterföljande produktions- och distributionssteg. Den livsmedelsföretagare som förpackar eller märker köttet ska säkerställa att den partikod som identifierar köttet som levereras till konsumenter eller storhushåll överensstämmer med det parti kött som förpackningen kommer ifrån. Samtliga förpackningar med samma partikod ska svara mot samma uppgifter i märkningen Alltså till detaljhandel, men även hos butik som packeterar kött Ska inte gräva oss så mycket i det men det är bra och veta vad som menas med partikod

Vad är partikoden? Partikoden säkerställer sambandet mellan köttet och djuret eller djuren som köttet kommer ifrån Exakt hur partikoden ska anges är inte definierat i lagstiftningen. Syftet med partikoden är att den, tillsammans med företagarnas system för identifiering och registrering, ska göra det möjligt att verifiera uppgifterna om ursprunget till köttet. Exempel på angivande av partikod En butik hackar fläskkött i bitar, packeterar och förser förpackningen med bland annat batchnummer och uppgift om ursprung. Butiken väljer att använda batchnumret som partikod för att identifiera fläskköttet. Batchnummret kopplar samman fläskköttet med ett visst parti kött. Butiken skulle även kunna använda datummärkningen som partikod om allt kött som hackas under en dag kommer från samma parti.