Organisatorisk och social arbetsmiljö MAJ-Lis Karlsson 20170504 Afs 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö MAJ-Lis Karlsson

utvecklar vi organisationer Arbetslivsresurs- Genom att utveckla människor utvecklar vi organisationer En av landets ledande företag inom organisationsutveckling, omställning och rehabilitering. En del av Arena koncernen 85 kontor i landet Över 650 medarbetare Kompetenser: personalvetare, AT SG, beteendevetare, psykologer, SYV Komplett specialist

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS:2015 Organisatorisk och social arbetsmiljö Ersatte AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1993:17 Föreskrift om kränkande särbehandling Även kunnat ta bort AFS 1998:18 Föreskrift om omvårdnadsarbete i enskilt hem instruktioner om beredskap att hantera detta ingår i andra föreskrifter Min del kommer att handla om Arbetsmiljöverkets bidrag till att arbeta med miljön och förebygga ohälsa.

Viktiga nyheter Övergripande Kunskaps/forskningsbaserad. Från ”kan och bör” till ”skall och bör”. Kan leda till sanktioner. Krav på Mål för social och organisatorisk arbetsmiljö Kunskap om att förebygga ohälsa Att tydligt beakta risk för ohälsosam arbetsbelastning när arbetsuppgifterna fördelas Förebyggande insatser vid starkt psykiskt påfrestande arbete Beakta hälsoaspekterna vid planering av arbetstider Rutiner för hantering av kränkande särbehandling Tidigare föreskrift om psykisk o soc miljö var allmänna råd: ger ej möjlighet till sanktioner. Denna går från ”kan och bör” till ”ska” Vägledning kom 160401, viss fördjupning o praktiska exempel Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala miljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem. Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Mål i samklang med arbetsmiljöpolicy; ex kompetenskrav, krav på introduktion etc Ev ta ut det som man känner som största bristen och formulera mål runt det. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om: Hur man förebygger och hanterar ohälsosam belastning Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken Mandat personella/ekonomiska , tidsresurser – tid att leda och utföra insatser BALANS mellan krav och resurser- övergripande PÅ individnivå:Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren känner till: Vilka arbetsuppgifter de ska utföra Vilket resultat som ska uppnås med arbetet Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras. Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra OM det föreligger risk för att psykiskt påfrestande situationer kan uppstå skall den enskilde ha beredskap att hantera det Ta riskfylld förläggning av arbetstid i beräkningen när arbetet planeras. Ex: skiftarbete, nattarbete, delade pass, stor omfattning av övertid, långa arbetspass, långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Beakta möjlighet till återhämtning Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska framgå 1. vem som tar emot informationen 2. vad som händer med informationen. 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. En skillnad mot andra föreskrifter är att de flesta andra som t ex berör exponering för olika belastningarar, miljöer ,kemikalier är riktade mot arbetsmiljön för personer som är längre ut i produktionskedjan. Men den här berör alla nivåer!! Ex tillgänglighet –svara på mail, sms kvällstid, arbetsbelastning etc

Effekter Ett redskap i SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE - att kunna följa upp i samband med inspektioner - stöd och verktyg för ledning och medarbetare för att ha en dialog om Pedagogiska – utbildning mm Vikten av tidiga insatser Verkets inspektörer är ute på ett stort antal besök på arbetsplatser Vid brister utfärdar de ett inspektionsmeddelande – totalt ca 5000 och av dessa var ca 1/3 (1714)utifrån de nya föreskrifterna. I 511 inspektioner har man använts sig av föreskriften Syfte ;att se till att arbetsgivare har sett till att det är tydliga roller/ansvarsfördelning, hälsosam arbetsbelastning, rutiner för prioritering och former för återhämtning Offentlig förvaltning och försvaret Vård /omsorg Utbildning Tillverkning Handel Källa Arbetsmiljöverket Paragrafer som använts mest Kollat upp att det finns redskap för att bedöma resursfördelning i förhållande till krav – måste undersöka orsaker till obalans Tydlighet kring arbetsuppgifter Åtgärder och rutiner vid särskilt psykiskt belastande Beaktat arbetstidens förläggning Policy att kränkande särbehandling inte accepteras och rutiner för hantering Funnit: Belastningsskador inom vården hör ihop med stress. Vi kan se brister i hur arbetet organiseras inom hemtjänst och särskilda boenden. Vid hög arbetsbelastning och brist på personal, är risken stor att man chansar och förflyttar enhetschefer inom vård och omsorg fixa med glödlampor och IT-utrustning- svårt hinna med ordinarie uppgifter att de måste undersöka orsakerna bakom obalans mellan krav och resurser. Ökad bemanning är inte svaret på allt; lösningen kan vara bättre introduktion av nyanställda eller tydligare förväntningar. I Även skyddsombud kan använda föreskrifterna för att anmäla dålig arbetsmiljö och det har resulterat i ca 135 st under 2016.

Systematiskt arbetsmiljöarbete – AFS 2001:1 Att systematiskt kontrollera och följa upp arbetsmiljön_ Uppmärksamma risker Undersöka/bedöma Handlingsplan för åtgärder Kontrollera utfall !

Fokus på tre områden Arbetsinnehåll Arbetstid Kränkningar och särbehandling Mål och rutiner Redskap för att föra dialog runt dessa faktorer ´Föreskriften har blivit ett redskap för att föra dialog om dessa faktorer. En del forskare säger att det är en kultur som behöver förändras; att det blir OK att signalera utan att det betecknas som gnäll eller att man ses som en ”sämre” medarbetare – tänk om jag inte får göra de här roliga uppdragen mer? Framgår tydligt att medarbetare ska få reda på vilka arbetsuppgifter de ska utföra och vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras - stöd i att göra detta eller veta innan Veta vart man ska vända sig för att få stöd Denna del som används mest samt att arbetsbelastningen INTE får vara övermäktig så att det finns risk för ohälsa

HOMO SAPIENS – Moderna människan Funnits i ca 125 000 år Telegrafen 1837 Telefonen 1876 Glödlampan 1878 Alltså i ca 150 år ca 4 sek av en timma Stress beteende Sömn Måltiders förläggning Fördelning av maten samma kropp och samma hjärna….. David Ingvar: Psykologisk stress ger fysiska stressreaktioner – vi badar hjärnan i stresshormoner – ständig alarmberedskap

Pedagogiskt sprida kunskap och som redskap Satt fokus på områden som är tillämpbart för alla Information och utbildning från AV , FHV och utbildningsföretag Forskningsområde som kommer att utvecklas

Vikten av tidiga insatser Stora vinster att göra genom tidiga insatser Sjukskrivning 6 mån min 100 000 kr (Anders Johrén) Korttidsfrånvaro: minst 10% av månadslön/dag 1%/timme (Anders Johrén, Nyckeltalsinstitutet) Produktivitetssänkning, brister i arbetsmiljön 38% (Malin Lohela Karlsson, KI) En tidigt insatt insats 10-30 tkr är väl värd att genomföra för att förebygga produktionsbortfall och sjukskrivning Okad medvetenhet om detta både hos individ och arbetsledare kan leda till motivation att göra insats Stora kostnader också för AG. Kostnader svåra att beräkna o ser olika ut för olika befattningar o företag. Sjukskrivning: produktionsbortfall, vikarie, omfördela arbetsuppgifter etc. Långtidssjukskrivning 6 månader Korttidsfrånvaro – ännu dyrare, Sjuklön, svårigheter i verksamheten 38%=15 h /vecka Vad händer om medarbetarna upplever bättre arbetsmiljö. Arbetsglädje. Fokus.? Insatser här är viktiga produktionsfaktorer! Vad betyder det i effektivitetssammanhang-om du ökar från 62 till 80% produktivitet hur hårt kan vi köra maskiner utan service? Små underhållskostnader, dyra reparationer. Samma med personalen!

Vikten av tidiga insatser Goda exempel REHABFÖRSÄKRINGAR Företag som köper in stöd i att göra rehabutredningar och upprätta rehabplaner samt att genomföra tidiga insatser som stödsamtal etc Innehållet i dessa har utökats genom - hälsofrämjande insatser - för förändringar i livsstil - mindfulnesskurs Både stora och små arbetsgivare T o m fått förfrågan från arbetsgivare att hjälpa till att upprätta systematiskt arbetsmiljöarbete Lyft fram metoder för återhämtning som Yoga, Mindfulness och meditation. Anpassat för att kunna användas i arbetslivet.

APP: Mindfulness på jobbet Mindfulness / Meditation Redskap för ÅTERHÄMTNING Kroppsscanning Andningsövningar Fokusering; frigöra tankeverksamhet till det som man vill göra just nu Mindfulness – finns mycket online APP: Mindfulness på jobbet Corporate Mind Redskap för återhämtning Stort i England På några minuter komma ned i hjärnaktivitet – bromsa tankarna Våra synapser; 99 % inhiberande – 1 % exiterande Bygger på att likaväl som vi kan träna upp oss att stressa och göra flera saker samtidigt = Emanuels låtsasstress, vår förmåga att älta etc så kan vi träna vår hjärna att gå ned i varv, Det är en förmåga vi utvecklar –ingen terapi Sett en uppgift om att det är ca 100 kb/sek som vi kan processa med vår hjärna. Genom att sålla bort störande moment så kan vi fullt ut använda dessa och fokusera på det vi vill göra; göra en uppgift eller somna! Det här tycker hjärnan om; när man tränar mindfulness eller meditation så utsöndras mycket må bra hormon vilket stödjer inlärning av förmågan. Träna vid sidan om arbetet 10-20 min – några veckor – Klyschan ta ett djupt andetag – nej men 1-2 min fokusering på andning och samling Medför en mental rensning av ovidkommande tankar så att du kan fokusera på det som är aktuellt.

Friskt och hållbart! Nu är det ju så att det trots allt är bra att ha ett jobb att gå till jämfört med att inte ha ett arbete! Större ohälsotal bland dem som inte har ett arbeta än bland dem som har det. Varför arbetar du- vad får dig att gå till jobbet? Arbete strukturerar tiden Arbete skapar mening Arbete skapar status och identitet Arbete uppmuntrar till aktivitet och kreativitet

Användbara länkar www.av.se arbetsmiljöverket www.forsakringskassan.se www.prevent.se www.afaforsakring.se www.suntarbetsliv.se www.nyckeltalsinstitutet.se www.SBU.se www.arbetslivsresurs.se