Sex och samlevnad

Kommer ni ihåg? I Sverige får alla elever lära sig om sex och samlevnad. Eleverna lär sig om att leva tillsammans. Eleverna får kunskap om hur kroppen fungerar: graviditet, kroppen och könssjukdomar. Eleverna får veta vilka lagar det finns i Sverige om sex. Vem som får ha sex, vilken ålder. De lär sig också om sexköp, som är olagligt. I vår ppt om Skolan i Sverige informerar vi om detta.

Diskutera Varifrån har ni fått information om sexualitet? Vad har ni fått lära er om sexualitet? Vad var bra? Vad tyckte ni inte om? Varför är det viktigt att ha kunskap om sexualitet? Vad händer om vi inte får information om kropp och sexualitet? Förklara: vad är sexualitet?

Lagar: Våldtäkt Ingen får tvinga någon annan att ha sex. Man får inte ha sex med någon som inte kan visa om den vill ha sex. Därför får man inte ha sex med någon som sover eller har druckit mycket alkohol. Man får inte ha sex med någon som är under 15 år. En våldtäkt behöver inte vara samlag. Det kan vara andra sorters sex också. Ingen får tvinga någon annan att ha sex. Det gäller även om man har en relation eller är gifta. Det gäller både kvinnor och män. 1965: Våldtäkt inom äktenskapet blir straffbart. Länk: http://www.rfsu.se/sv/Om-RFSU/RFSUs-historia/Viktiga-artal-och-reformer/ Påminn om att alla kan utsättas för våldtäkt och sexuella övergrepp. Det kan vara kvinnor, män, pojkar och flickor. Mer om lagen om sex hittar du här: http://www.umo.se/sex/aldersgrans-for-sex/ Vad betyder ordet samlag? Vilka andra sorters sex finns det (oralsex, analsex, föremål i underlivet)?

Lagar Åldersgräns för sex En person som har fyllt 15 år får ha sex med någon annan som har fyllt 15 år. Sexuellt ofredande Man får inte ta på ett barn som är under 15 år på ett sexuellt sätt. Man får inte heller göra så att barnet gör sexuella handlingar. Man får inte blotta sig för någon, ta på någon på ett sexuellt sätt eller säga sexuella kommentarer för att kränka någon. Förklara orden

Vad är sexuella trakasserier? Sexuell ryktesspridning, till exempel om att någon har haft sex med många, inte har haft sex eller är homosexuell. Användning av sexuella skällsord, till exempel hora, slampa och bög. Att sätta upp eller visa sexuella bilder. Att säga saker med sexuell anspelning, till exempel frågor och skämt.

Vad är sexuella trakasserier? Att skicka kommentarer eller förslag om sex via sms, lappar eller på internet. Att tafsa eller trycka sig mot någon på ett sexuellt sätt. Att göra sexuella antydningar med hjälp av kroppsspråk, till exempel ”juckrörelser”. Att titta på någon på ett sexuellt sätt, eller på en kroppsdel som är förknippad med sex, till exempel på brösten. Förklara tafsa och juckrörelser.

Sexköpslagen Man får inte köpa sex i Sverige. Det gäller både kvinnor och män. Sexköpslagen Lagstiftningen Sedan år 1999 är det förbjudet att köpa sex i Sverige, men inte att sälja sin kropp. Det beror på att man, efter många års forskning, förstått att den som far illa i prostitutionen är den som säljer sig (oftast en kvinna) och hon behöver därför allt stöd hon kan få för att lämna sexhandeln. Köparen däremot (oftast en man) använder kvinnan som en vara, vilket är helt oacceptabelt i ett jämlikt samhälle. Läs mer på: http://talita.se/fakta/prostitution/sexkopslagen Trafficking och sexhandel i Sverige Sverige uppgav i början av 2000-talet siffran för möjliga traffickingoffer till 400-600 personer. Idag menar Rikspolisstyrelsen att det är svårt att uppskatta. Möjligheten att identifiera offer är starkt kopplad till polisens resurser. Ju mindre resurser som läggs på arbetet mot trafficking, desto mindre fall avslöjas. De senaste siffrorna tyder på att de flesta offren för människohandel i Sverige – 62 % – kommer från andra EU-länder (främst Rumänien, Bulgarien, Ungern och Litauen). Bland länder utanför EU kommer de flesta från Nigeria. Mellan 2009-2013 gjordes 46 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål gällande barn under 18 år. Antalet anmälda sexköp har de senaste åren, enligt polisens rapporter, legat på ca 600 per år.  Läs mer på: http://realstars.eu/om-trafficking/fakta-om-trafficking/

Diskutera Hej! Jag heter Merza. Jag jobbar med Linnéa. Förra året var Linnéa tillsammans med tre personer. Några veckor efter att hon blivit ihop med en person gjorde hon slut. Sedan träffade hon en ny partner. De andra på jobbet är inte snälla mot Linnéa. De pratar om henne. När vi äter lunch på jobbet sitter hon ofta ensam. Jag tror att Linnéa blir ledsen. Jag tycker att det är fel. Vad ska jag göra? Hälsningar Merza Hjälp Merza! Hämtat från RFSU: sexual undervisning på lätt svenska. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/lektionsunderlag2015web.pdf Diskussionsfrågor: * Hur tror ni att det känns för Linnéa? * Varför tycker Linnéas kollegor att hon inte ska ha flera relationer på kort tid? * Hade samma sak hänt om Linnéa varit en man? Rättigheter: * Alla har rätt att välja partner själva, och att avsluta relationer man inte vill ha. * Alla har rätt att uttrycka sin sexualitet. * Alla har rätt att slippa bli diskriminerade eller trakasserade.

Diskutera Hej! Jag heter Elias. Min syster har en dotter som heter Miriam. Hon är 17 år. Miriam har en pojkvän och är jättekär. Hennes familj vill inte att Miriam ska träffa sin pojkvän. Miriam vill inte göra slut med sin pojkvän. Pojkvännen gör henne glad. Men Miriam vill inte att hennes familj ska bli ledsen eller arg. Jag vill hjälpa Miriam. Vad ska jag göra? Hälsningar Elias Hjälp Elias! Hämtat från RFSU: sexual undervisning på lätt svenska. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/lektionsunderlag2015web.pdf Diskussionsfrågor: * Varför tror ni att familjen inte vill att Miriam ska träffa pojkvännen? * Hade det varit samma sak om Miriam varit en kille? * Vad tror ni att familjen kan göra om Miriam fortsätter att träffa pojkvännen? * Finns det andra exempel på när familjen/släkten försöker kontrollera unga? Rättigheter: * Alla har rätt att välja partner själva. * Alla har rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet.

Diskutera Hej! Jag heter Sanna. Jag har en son som är 13 år. Han har mycket frågor om kroppen och sex. Jag tycker att det är bra, men jag vet inte vad jag ska säga. Det är svårt för mig. Vad ska jag göra? Hälsningar Sanna Hjälp Sanna! Hämtat från RFSU: sexual undervisning på lätt svenska. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/lektionsunderlag2015web.pdf Diskussionsfrågor: * Varför tror ni att Sanna tycker att det är svårt att prata om sex? * Hur kan man prata med 13-åringar om kroppen och sex på ett bra sätt? * I vilken ålder ska man börja prata om sex med barn? * Vad tror ni att sonen har frågor om? * Var kan man få bra information om kroppen och sex? Rättighet: * Alla har rätt till information om sexualitet och kroppen.

Diskutera Hej! Jag heter Blenda och är 16 år. Jag har en pojkvän och jag äter p-piller eftersom vi inte vill ha barn. Förra veckan såg min pappa mina p-piller. Han blev arg och sa att jag är för ung för att äta p-piller. Jag vill fortsätta äta p-piller, men jag vill inte att pappa ska bli arg. Vad ska jag göra? Hälsningar Blenda Hjälp Blenda! Vad tycker du att hon ska göra? Hämtat från RFSU: sexual undervisning på lätt svenska. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/lektionsunderlag2015web.pdf Diskussionsfrågor: * Varför tror ni att Blendas pappa blev arg? * Hur känns det för Blenda? * Kan man prata med sina föräldrar om sex? * Kan man prata med sina barn om sex? Rättigheter: * Alla har rätt att uttrycka sin sexualitet. * Alla har rätt till preventivmedel och att bestämma om eller när man vill ha barn.

Diskutera Hej! Jag heter Khalid. Jag älskar min sambo. Men jag har inte så mycket lust längre. Jag mår bra när jag inte har sex. Mitt problem är att min sambo tycker att det är jobbigt. Hon blir ledsen när jag inte vill ha sex med henne. Jag vill inte att hon ska vara ledsen. Vad ska jag göra? Hälsningar Khalid Hjälp Khalid! Vad tycker du att han ska göra? Hämtat från RFSU: sexual undervisning på lätt svenska. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/lektionsunderlag2015web.pdf Diskussionsfrågor * Hur känns det för Khalid? * Vad tror ni att sambon tänker? * Hade det varit samma sak om Khalid hade varit en kvinna? * Vad kan man säga när man inte vill ha sex? * Hur kan det vara när ens partner inte vill ha sex och man själv vill? Rättighet: * Alla har rätt att bestämma över sin kropp och säga nej till sex.

Diskutera Hej! Jag heter Nora och är gift med David. I början hade vi det bra tillsammans men nu har vi problem. David blir irriterad om jag pratar med andra män. Han tror att jag flirtar med alla. Jag är kär i David och vill fortsätta vara tillsammans med honom. Men jag vill kunna prata med vem jag vill. Ibland är jag rädd för vad han ska göra om jag fortsätter att prata med andra män. Vad ska jag göra? Hälsningar Nora Hjälp Nora! Hämtat från RFSU: sexual undervisning på lätt svenska. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/lektionsunderlag2015web.pdf Diskussionsfrågor: * Varför tror ni att David blir irriterad? * Vad tror ni att David kan göra om Nora fortsätter att prata med andra män? * Vad kan man göra om man själv känner sig svartsjuk? Rättigheter: * Alla har rätt till privatliv. Alla har rätt att slippa verbalt, psykiskt och fysiskt våld. Materialet (bild 1 -14) är hämtat från RFSU: sexualundervisning på lättare svenska

Mödomshinna En oskuld är en person som inte har haft sex. Det finns ingen mödomshinna. Det händer ingenting om du använder tampong, går till barnmorskan, tränar, cyklar eller rider på en häst. De flesta tjejer blöder inte när de har sex för första gången. Det finns ingen som kan se om du har haft sex. Att det skulle finnas en mödomshinna är en myt som handlar om att kontrollera tjejers sexualitet. För en del anses det viktigt att tjejer inte har haft samlag innan de gifter sig. Exempel om mens: om det skulle finnas en mödomshinna kan mensen inte komma ut. Det finns broschyrer på svenska, engelska, arabiska, kurdiska om slidkransen på följande länk: http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/RFSU-material/Sidbank/Fakta-och-praktikor/Slidkransen/ Info från: http://www.umo.se/kroppen/tjejers-underliv/det-finns-ingen-modomshinna/ Lyssna på p3 dokumentär ´Myten om mödomshinnan´ på länken http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/94723?programid=2519 Dokumentärfilm om mödomshinnan Länk: http://www.tv4.se/kalla-fakta/artiklar/myten-om-m%C3%B6domshinnan-5613d3fcb9a9f6278f000069

Prata om bilden: bilden är symbol för kvinnans underliv Prata om bilden: bilden är symbol för kvinnans underliv. Stygnen symboliserar könsstympning av flickor/kvinnor. Visa musikvideon Tiken Jah Fakoly Non A léxision, länk: https://www.youtube.com/watch?v=95rXGts_VeM

Könsstympning av flickor och kvinnor Könsstympning betyder att man tar bort eller skadar delar av en flickas underliv. Det är inte samma ingrepp som omskärelse på pojkar. Informationsfilmer och mer information om könsstympning hittar du här: http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/informationskampanjer/informationsfilmer/

Länk: https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år världen över. Den grymma sedvänjan har praktiserats i mer än 2 000 år. Ingreppet görs oftast helt utan bedövning och verktyget kan vara en smutsig kniv, ett gammalt rakblad eller en glasskärva. En del flickor dör och de flesta traumatiseras svårt och får men för livet.

Varför könsstympning? Tradition Religion Kultur Varför könsstympas flickar/kvinnor? De som könsstympar hänvisar ofta till religion, men detta är inte förankrat i någon religion. Det är snarare en tradition som görs för att bevara kvinnans oskuld. Läs mer på WHOs hemsida: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs241/en/ Cultural and social factors for performing FGM The reasons why female genital mutilations are performed vary from one region to another as well as over time, and include a mix of sociocultural factors within families and communities. The most commonly cited reasons are: Where FGM is a social convention (social norm), the social pressure to conform to what others do and have been doing, as well as the need to be accepted socially and the fear of being rejected by the community, are strong motivations to perpetuate the practice. In some communities, FGM is almost universally performed and unquestioned. FGM is often considered a necessary part of raising a girl, and a way to prepare her for adulthood and marriage. FGM is often motivated by beliefs about what is considered acceptable sexual behaviour. It aims to ensure premarital virginity and marital fidelity. FGM is in many communities believed to reduce a woman's libido and therefore believed to help her resist extramarital sexual acts. When a vaginal opening is covered or narrowed (type 3), the fear of the pain of opening it, and the fear that this will be found out, is expected to further discourage extramarital sexual intercourse among women with this type of FGM. Where it is believed that being cut increases marriageability, FGM is more likely to be carried out. FGM is associated with cultural ideals of femininity and modesty, which include the notion that girls are clean and beautiful after removal of body parts that are considered unclean, unfeminine or male. Though no religious scripts prescribe the practice, practitioners often believe the practice has religious support. Religious leaders take varying positions with regard to FGM: some promote it, some consider it irrelevant to religion, and others contribute to its elimination. Local structures of power and authority, such as community leaders, religious leaders, circumcisers, and even some medical personnel can contribute to upholding the practice. In most societies, where FGM is practised, it is considered a cultural tradition, which is often used as an argument for its continuation. In some societies, recent adoption of the practice is linked to copying the traditions of neighbouring groups. Sometimes it has started as part of a wider religious or traditional revival movement.

Ett kvinnligt underliv Såhär ser en kvinna ut som inte är könsstympad (omskuren) http://www.umo.se/Kroppen/Tjejers-underliv/

Könsstympning https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FGC_Types.svg Enligt den definition som Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram finns det fyra olika typer av könsstympningar. Det finns också könsstympningar som är en blandning av de olika typerna.  Klitoris kappa (förhud) och ibland klitoris ollon tas bort. En del av klitoris tas bort och hela eller delar av de inre blygdläpparna. De yttre och inre blygdläpparna sys ihop så att öppningen till slidan täcks. Längst ner mot analöppningen lämnas ett litet hål för att kiss och mensblod ska kunna rinna ut. Innan området sys ihop kan en del av klitoris tas bort, samt hela eller delar av blygdläpparna. Att någon skär eller sticker med en nål i klitoris eller området runt omkring för att framkalla en liten blödning. Det kan förstöra känsliga nervändar och göra att det gör ont när man rör vid klitoris. Mer på: http://www.umo.se/kroppen/tjejers-underliv/konsstympning---omskuren-tjej/ Film om könsstympning, Könsstympningens pris: http://urskola.se/Produkter/190544-Konsstympningens-pris https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FGC_Types.svg

Könsstympning är farligt! Direkta problem: - det blöder mycket - ont när flickan kissar - trauma - infektion - död Problem som kommer senare: - inkontinens (problem att kontrollera kiss) - problem vid menstruation (ont i magen, blodet kommer inte ut) - infertilitet (kan inte få barn) - sexuella problem (svårt att ha sex) Vilka problem kan man få? Det är olika vilka problem flickor och kvinnor får av en könsstympning. Det beror på vilket sätt personen har blivit klippt eller skuren. Det som kan hända med kroppen är att: det kan göra ont eller inte kännas skönt att ha sex eller onanera det kan bli svårt att kissa det blir ärr som gör ont eller blir infekterade smärta och besvär vid mens Cystor som bildas Könsstympning kan också påverka hur någon mår, men det behöver inte göra det. En del kanske inte vill vara med på idrotten i skolan eller andra aktiviteter. Minnen från när det hände kan finnas kvar även om det var för länge sen. En del kan känna sig nedstämda eller må dåligt utan att koppla det till själva könsstympningen. Läs mer på: http://www.umo.se/kroppen/tjejers-underliv/konsstympning---omskuren-tjej/ En broschyr om könsstympning: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10355/2004-114-2_20041143.pdf

I hela världen försöker man att driva kampanjer/lagstifta mot könsstympning.

Könsstympning är förbjudet! I Sverige är alla typer av kvinnlig könsstympning förbjudna. Man får inte könsstympa en flicka i Sverige. Man får inte resa till ett annat land och könsstympa en flicka där. Man kan få 4 år fängelse om man könsstympar sitt barn, eller någon annans barn. Svensk lag: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1982316-med-forbud-mot-konsstympning-av_sfs-1982-316

Problem för män som lever med en könsstympad kvinna Sår på penis Inflammation på penis Penetrations svårigheter “Psykologisk impotens” Minskad sexuell lust och njutning Mäns komplikationer Män som lever med könsstympade kvinnor beskriver i flera studier både fysiska och psykiska svårigheter i samband med samlag. Läs rapporten om könsstympning: Länk: http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/hedersrelaterat-fortryck/K%C3%B6nsstympning%20Vanja%20Berggren.pdf

Omskärelse av pojkar Inte samma som könsstympning av flickor! Föräldrar får bestämma om deras son ska omskäras. Omskärelsen måste göras av en läkare. Man får inte omskära en pojke som säger att han inte vill. Läs mer på: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Omskarelse---konsstympning/Omskarelse-av-pojkar/

Diskutera En dag på skolan får du höra ett samtal i kaféet. En person i din klass berättar att dottern ska resa med familjen till hemlandet för att omskäras. Vad gör du?

Diskutera En kompis till dig berättar att han är mycket kär i en kvinna som han vill gifta sig med. Han säger att det finns ett stort problem, kvinnan är inte omskuren. Vad säger du till honom?

Om du vill ha hjälp eller har frågor Du kan prata med oss. Vi har telefonnummer och kan hjälpa dig att ringa. Du kan prata med skolpersonalen. Du kan kontakta en barnmorska eller vårdcentralen. Var kan du få hjälp? Om du har några problem, besvär eller frågor kan du få hjälp av din skolsköterska, skolläkare eller skolkurator, ungdomsmottagningen eller sjukvårdens gynekologiska mottagningar. För att skydda dig är vuxna som arbetar inom exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan och som får veta att du kommer att utsättas för könsstympning skyldiga att tala om detta för socialtjänsten. Det finns också andra som kan svara på frågor och hjälpa dig. Om du har problem efter en könsstympning – svårt att kissa, mensblod som inte kommer ut: det finns kirurgisk hjälp att få. T.ex. kan du bli öppnad litegrann om du tidigare blivit ihopsydd. Ingreppet är ganska enkelt och du får bedövning, det gör inte ont. Kontakta en barnmorska som kan remittera dig vidare till en kvinnoklinik. Det finns numera även sätt att återskapa klitoris, på vissa sjukhus i Sverige. Länk: http://www.kmagasin.se/artikel/att-aterskapa-underlivet/ Många mår psykiskt dåligt efter minnet av könsstympningen, som ofta sker utan bedövning och under våld. I Sverige kan dessa kvinnor få hjälp att prata med någon. Psykolog, kurator, barnmorska. Läs mer på: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10355/2004-114-2_20041143.pdf För könsstympade kvinnor: AMEL-mottagningen – finns i stockholmsområdet. http://www.sodersjukhuset.se/Avdelningar--mottagningar/Mottagningar/Mottagning-for-konsstymade/ För oroliga barn och ungdomar: BRIS – Barnens rätt i samhället. Hit kan du ringa och ställa frågor: 0200-230 230. Du kan också mejla: www.bris.se. Du behöver inte tala om vad du heter. För yrkesverksamma som behöver råd: Nationella stödtelefonen i hedersfrågor, där även könsstympning ingår: http://www.hedersfortryck.se/kompetensteamet/nationella-stodtelefonen/