-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Nobelmuseet välkomnar er till Spelet om genetik och etik
Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
Cellen och vårt biologiska arv
Repetition inför NP Lektion 4
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Från genotyp till fenotyp
Transkriptionen Niklas Dahrén.
Cellen.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Människan och arvet.
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
Bakterier , celler och andra små saker
Bra uppläsare om man vill ha hjälp med att få texten uppläst
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Genetik II
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Varifrån har du fått dina anlag?
Livets former Djur.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gener Finns i kromosomerna Olika hos alla växter och djur
Proteiner Allt liv präglas av aktivitet: - näringsämnen bryts ner.
Celler, organ och organsystem
Varifrån har du fått dina anlag?
Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
Genetik Intro.
1. Överföring av gener mellan arter
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Det gåtfulla arvet Genetik & genteknik.
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Arvet och DNA Genetik och genteknik.
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Vad är vad? Cellkärna, gener, kromosomer, DNA, arvsanlag…
Genteknik Mendel började korsa ärtor på 1700-talet.
Genetik Intro.
Cellen och dess beståndsdelar
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Genetik (ärftlighetslära)
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Biologi Livets former.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Kapitel 5 Mutationer.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Genetik ärftlighetslära.
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
Cellen.
Biologi - Livets former.
Urvalsmetoden: Växtförädling/djuravel
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
GENETIK Sid
Gregor Mendel och arvet
Genetik 9C.
Proteiner 10.3.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Celldelning Mitos och Meios. Mitos Celldelning sker i alla ca miljarder celler människan har förutom könsceller En modercell kopieras till en.
Kärnan i våra celler DNA (deoxiribonukleinsyra). Cellen Alla organismer består av minst en cell. Två olika typer av celltyper (prokaryota & eukaryota)
Vad kan du om genetik?.
En cell är den minsta levande enheten.

Presentationens avskrift:

-läran om det biologiska arvet

Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.

Sambandet mellan…

Alla våra celler innehåller: Dessa grupperas parvis i: I varje par kommer:

Ett av kromosomparen bestämmer könet Tjej =Kille = Vilken är vilket kön?

=

Vi kollar närmare på en bit …ännu närmare

Allt hänger ihop i en trådliknande spiral Om man drar ut den ännu mer…

Exempel på proteiner är Hemoglobin och insulin Det finns fyra kvävebaser.

Kvävebaserna kan bara sitta ihop på ett bestämt sätt.

Kvävebaserna ”läses” av tre och tre. En ”triplett” med kvävebaser motsvarar en viss aminosyra På så sätt avgörs i vilken ordning aminosyrorna ska komma Och vilket protein som bildas

Här kommer DNA kopian ut ur kärnan Här läses ”tripletterna” av och paras ihop med rätt aminosyra Det färdiga proteinet paketeras och skickas ut i kroppen

Är det rätt eller fel att med genteknikens hjälp gå in i generna och förändra växter och djurs egenskaper? Med genteknikens hjälp ”skapar” nu storföretag egna växter som de tar patent på. Är det rätt att ta patent på ”liv” ? Finns det gränser för vad sjukvården med genteknikens hjälp ska göra för att göra människan friskare och dugligare? Ett DNA-register där alla innevånare finns med i skulle göra den svenska polisens arbete ännu effektivare. Skulle du kunna tänka dig vara med i ett register där myndigheterna har tillgång till dina genetiska koder? Skulle det vara rätt att klona människor eller djur om tekniken var helt säker?

(Länk till film)

 Kromosomer består av sammanpackat DNA  Alla celler i kroppen har samma information i DNA  DNA-molekylerna, hos människan 1–2 m långa, finns i våra cellkärnor  DNA:t är tätt upprullat  DNA är uppdelad i många små arvsanlag, gener. Varje gen har ett speciellt budskap till cellen

 Människans DNA består bara till ca 10 % av gener. Övrigt skräp-DNA saknar känd funktion  Olika sorters celler bildas genom att vissa gener är aktiva  En gen innehåller instruktioner om hur cellen ska tillverka ett visst protein  Bokstävernas ordning längs DNA talar om i vilken ordning cellen ska sätta ihop aminosyror till proteiner  Proteiner fungerar bl.a. som byggstenar, hormoner, antikroppar och enzymer i kroppen