Frågor som påverkar utvärderingens design Uppdraget - VAD, VARFÖR, VEM, VILKA INTRESSEN? Bedömningen - IDEAL, VEM, VILKA INTRESSEN? Kunskapen - VAD, VILKA.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Advertisements

Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Utvärdering av projekt
Stöd för analys och förbättring
Att utvärdera nyttan av FoU
Modellen
Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Integration och mångfald –
Lars Niklasson Linköpings universitet
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Välkommen till ESF:s seminarium
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
Så svarar du på frågan: Och vad ledde detta till då?!
Valideringsprocessen
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Projektledning.
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Uppföljning och utvärdering
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Lärande utvärdering genom följeforskning
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Kvantitativ metod + Att skriva rapport Matts Dahlkwist, 2012.
Kvalitetsarbete evidensbaserad praktik Föreläsning SQ 1338 vt 2010.
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
UTVÄRDERING OCH KVALITET Metod för utvärderingen viktig för utvärderingens status. En utvärdering utifrån ett vetenskapligt arbetssätt ger andra möjlighet.
19 AUGUSTI FRITID FÖR ALLA UTVÄRDERING AV KLUSTER PERSPEKTIV PÅ METODUTVECKLING I KLUSTERPROJEKT.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Utvärdering Föreläsning i SQ Utvärdering - definitioner Utvärdering, evaluering, sammanfattande term för metoder som syftar till en systematisk.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Analytics - Vad ni kan göra
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
Föreläsningar i SMGAO Jan-Olof Åberg
Varför all denna utvärdering?
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
[Förbättringsprojekt]
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättra klubbkvalitet
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
OL108A // Introduktion till projektledning // Samhällsentreprenör
Kortsiktig /Långsiktig effekt
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Kortsiktig /Långsiktig effekt
OM DIGIBAROMETER Digibarometer är att workshopmaterial som tagits fram inom det regeringsuppdrag som Lantmäteriet har för att öka kompetens och.
Presentationens avskrift:

Frågor som påverkar utvärderingens design Uppdraget - VAD, VARFÖR, VEM, VILKA INTRESSEN? Bedömningen - IDEAL, VEM, VILKA INTRESSEN? Kunskapen - VAD, VILKA DATA, NÄR, VEM? Funktionen - RAPPORTERING, NYTTA?

Bedömningsfrågan / Värderingsgrunder Mål Intressen Teori Kulturella / Allmänna värden

Intressentutvärdering (med konstruktionistisk ansats) Arbetsgång: - Identifiera intressenter: Vilka berörs, gynnas, missgynnas, vilka ”äger och producerar” - Intressenterna tillfrågas om tillståndet och värdet av det som ska utvärderas - Utvärderarna tar fram information (analyserar) utifrån kunskapsbehovet. Återför till intressenterna - Dialog mellan intressenterna utifrån kunskapsunderlaget.

Hur intressentmodellen hanterar de fyra grundfrågorna Kontrollerande syfte: tillgodose behov Bedömning utifrån intressen och behov Kunskap om erfarenheter och upplevelser Underlag för ”politiskt gångbara” beslut

Teoridriven utvärdering Arbetsgång: - Kartlägg hur ”teorin” för insatsen fungerar. (Intervjuer/styrdokument) - Resulterar i ett antal ”påståenden” som kan testas empiriskt. (Kvantitativt eller kvalitativt) - Påståendena bekräftas, förkastas eller modifieras - Resultaten återförs till de berörda

Hur teoridriven utvärdering hanterar de fyra grundfrågorna Lärandesyfte för beslutsfattare och utförare Lärandesyfte för beslutsfattare och utförare Bedömning utifrån ”interventionsteorin” eller generell teori Bedömning utifrån ”interventionsteorin” eller generell teori Kunskap om processer, kausalitet eller utfall, beroende på teorin Kunskap om processer, kausalitet eller utfall, beroende på teorin Bör ge evidens och beprövad erfarenhet Bör ge evidens och beprövad erfarenhet

Självvärdering och extern granskning. Arbetsgång - Berörda redogör för sin verksamhet (styrkor o svagheter) – Internt driven utvärdering (egna kriterier) - Extern bedömning (ev enligt andra kriterier) - Dialog mellan bedömare och berörda - Bedömarna avger rapport

Hur självvärdering och extern granskning hanterar de fyra grundfrågorna Både främjande och kontrollerande syfte Både främjande och kontrollerande syfte Bedömning utifrån interna och professionella kriterier Bedömning utifrån interna och professionella kriterier Kunskap om förutsättningar, processer och resultat, beroende på kriterierna Kunskap om förutsättningar, processer och resultat, beroende på kriterierna Bör ge förankring, utveckling, legitimitet Bör ge förankring, utveckling, legitimitet

Två huvudgrupper… Processutvärdering Systematiskt följa och dokumentera en verksamhets genomförande Strukturbaserad utvärdering Tidsstruktur – Före, under, efter… Resursstruktur - Programteori

Resultat, utfall och effekt RESULTAT Resurser  Aktiviteter/processer  Prestationer  Utfall 1  Utfall 2 IMPLEMENTERINGEFFEKTER Resultat: Prestationer och/eller utfall Utfall: Situationen hos ett objekt efter en åtgärd Effekt: Om utfallet beror på den vidtagna åtgärden (kausalitet)

Validitet och Reliabilitet

Före-efter-utvärdering T0T0 T1T1 T2T2 T3T3 Välfärds- indikator Tid Intervention Baslinje Utfall: Effekt + verkan av andra orsaker

Vad är effekt? Kausalitet Placebo Hawthorne-effekt Biverkningar Externa påverkansfaktorer Åtgär d effekt Z X Y Åtgärd

Förutsättningar för slutsatser om kausalitet Statistiskt påvisat samband mellan förmodad orsak och effekt Orsaken föregår effekten Andra rimliga förklaringar kan uteslutas Konsistens Kontrafaktisk inferens – vad hade hänt om vi inte genomfört åtgärden?

Effekt? Antal individer i lönearbete Tid ProjektstartUppföljnings-tillfälle Verklig utveckling Utveckling utan insats Verklig program- effekt Uppmätt program- effekt

Det klassiska experimentet T1T1 T2T2 Tid Intervention Population Effekten av interventionen: diff(F) - diff(K) Randomisering eller matchning Kontrollgrupp Försöksgrupp diff (F) diff (K)

Kvasi-experimentell utvärderingsdesign Generisk kontroll – jämför med ”normalfallet” Statistisk kontroll – statistisk kontroll för olika bakgrundsvariabler Reflexiv kontroll – före-efter jämförelse med ”sig själv” Skuggkontroll – ”expertbedömning” av vad som skulle skett om åtgärden inte genomfördes

Scientific Methods Scale (5) Randomisering mellan program och kontroll (4) Före – eftermätning med kontrollgrupp och kontroll för andra förklaringar (3) Före – eftermätning med kontrollgrupp (2) Före – eftermätning utan kontrollgrupp (1) Samband prevention och riskbeteende vid ett tillfälle Sämst Bäst

Grupparbete Utvärdering av ett program för att hjälpa arbetslösa invandrare in på arbetsmarknaden Organisationen Röda Korset genomför ett projekt i syfte att hjälpa arbetslösa invandrare in på den svenska arbetsmarknaden. Projektidén går ut på att varje person förses i med en mentor – en vanlig svensk anställd i företag eller förvaltning i samma yrke som invandraren tidigare haft. Mentorns uppgift är att introducera till arbets- och samhällsliv och på så sätt hjälpa invandraren till kontakter. Ca 20 invandrare berörs. En projektledare anställs vars insats består i att - hitta mentorer och ge dem en introduktion till projektets syfte mm - hitta invandrare och sammanföra dem med mentorer - följa upp att man håller kontakt och gör något tillsammans i projektets anda - på olika sätt hjälpa till och stödja vid behov Resurserna för projektet är små och mentorerna har inte betalt. Projekttiden är sex månader. Hur kan man tänka sig att en utvärdering av projektet skulle kunna se ut? Vilka modeller kan användas? Vilka utvärderingskriterier? Bör flera modeller kombineras? Vem/vilka ska utvärdera? Ska brukarna delta? Vilka är intressenterna? När bör utvärderingen starta och hur länge ska den pågå? Diskutera hur en utvärdering av projektet skulle kunna genomföras. Utgångspunkt för diskussionen bör vara de fyra grundfrågorna för utvärdering som diskuterats under kursen. Uppdragsfrågan Bedömningsfrågan Kunskapsfrågan Funktionsfrågan