Sofia Dahlin och Ingemar Götestrand INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet BefolkningsperspektivetPatientperspektivet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsoarbete i Munkedal
Advertisements

Socialdepartementet Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv SSN 23 november 2010.
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård Helsingborgs Lasarett
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
Varför mäta hälsa? Oktober 2009
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
en modell att arbeta hälsofrämjande i ett vårdvalssystem
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Vad innebär hälsa för dig?
Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla?
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
RMPG Hälsofrämjande strategier
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) …en del av det internationella.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Välkommen till ett bildspel om
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Rökning bland föräldrar till barn som är födda 2008 och är 0-4 veckor Källa: NLL, primärvården * * *** * *** * underlaget är färre än 40 individer. **
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Hälsofrämjande Sjukvård (HFS) Margareta Kristenson Professor/Överläkare, Socialmedicin Institutionen för Hälsa och Samhälle Linköpings Universitet.
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Kommun- och landstingsdatabasen - Kolada RKA – Rådet för främjande av kommunala analyser (staten och SKL) Främja jämförelser och analys Öppen och kostnadsfri.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Öppna jämförelser – exempel på indikatorer och datakällor Analysseminarium Psykisk hälsa 29 februari 2016
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin
Skolår 7, 9 och år 2 gymnasiet
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete
Primärvårdskvalitet - Region Uppsala
HFS nationella indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård
HFS - nätverkets vision, framtidsbild och strategi
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hur kan jag värdera min enhets säkerhet?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Utvärdering diabetesvård
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och.
Besök levnadsvaneprojektets Hälsotorg!
Presentationens avskrift:

Sofia Dahlin och Ingemar Götestrand INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet BefolkningsperspektivetPatientperspektivet

Styr- och ledningsperspektivet HFS Uppföljningsenkät

Nationellt samarbete: Indikatorer för hälsoinriktad hälso- och sjukvård (målområde 6) StrukturProcessResultat Individ- och patientperspektivet Befolkningsperspektivet Medarbetarperspektivet Styr- och ledningsperspektivet

Folkhälsodata (Folkhälsomyndigheten) Hälsa på lika villkor (HLV)Skolbarns HälsovanorHälsodataregister Register över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar Utbildningsregister (SCB) Vården i siffror (SKL & Nationella Kvalitetsregister) Nationella KvalitetsregisterHälsodataregister (Socialstyrelsen)Nationell PatientenkätVårdbarometernPrimärvårdskvalitetVaccinationsstatistik (Folkhälsomyndigheten)PatientsäkerhetSOS AlarmSCBVäntetider i vårdenKPP-databasen Externa Datakällor ANDT-uppföljning (Folkhälsomyndigheten) MonitormätningarnaSkolelevers drogvanorVanor och konsekvenserHälsodataregisterm.fl. …

Befolkningsperspektivet Folkhälsodata & ANDT Folkhälsomyndigheten ÄmnesområdeIndikatorer (tillgängliga på länsnivå) Hjärtinfarkt, dödlighet Diabetes, självrapporterad Diabetes, dödlighet Fetma & överviktFrukt- och grönsaksintag, region Vikt, BMI Fysisk aktivitetFysisk aktivitet minst 30 min per dag Stillasittande fritid TobakTobakskonsumtion Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar KOL, dödlighet Lungcancer, dödlighet AlkoholAlkoholkonsumtion Alkoholrelaterad dödlighet (5-årsmedelvärden) Alkoholrelaterade sjukdomar, vårdade (5-årsmedelvärden) Läkemedelsuttag, alkohol *

Befolkningsperspektivet ÄmnesområdeIndikator (tillgängliga på länsnivå) Narkotika Cannabisanvändning Narkotikarelaterade sjukdomar, vårdade (5-årsmedelvärden) Avlidna enligt narkotikaindex, 5-årsmedelvärden Läkemedelsuttag, narkotika * SpelSpelvanor FallolyckorFallolyckor, vårdade (3-årsmedelvärden) Fallolyckor, vårdade 65- år TandhälsaTandhälsa, dålig VaccinationerBarnvaccinationer Ammade barn Psykisk hälsaPsykiskt välbefinnande, nedsatt Självmord efter ålder, 5-årsmedelvärde Ängslan, oro eller ångest, svåra besvär StödSaknar emotionellt stöd Saknar praktiskt stöd TillitSaknar tillit till andra Sociala relationer, region Socialt deltagande, lågt Folkhälsodata & ANDT Folkhälsomyndigheten

Befolkningsperspektivet Folkhälsodata Folkhälsomyndigheten

ÄmnesområdeIndikator Dödlighet Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Fetma Andel utan svår fetma vid diabetes typ 1. Andel utan svår fetma vid diabetes. Primärvård. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet vid diabetes typ 1. Fysisk aktivitet vid diabetes. Primärvård. Fysisk aktivitet vid KOL. Fysisk träningsprogram 6-10 veckor efter hjärtinfarkt. * Fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt. Artrosskola före höftprotesoperation. * Rökning Icke rökare vid diabetes typ 1. Icke rökare vid diabetes. Primärvård. Rökning vid KOL. Rökstopp månader efter hjärtinfarkt. Rökstopp efter stroke. * Tobaksvanor under graviditet. AlkoholScreening för riskbruk av alkohol under graviditet VaccinationerMPR-vaccination av barn. Vården i siffror Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Patientperspektivet Befolkningsperspektivet

ÄmnesområdeIndikator Jämlik vårdBefolkningens uppfattning om vård på lika villkor. LevnadsvanorBra med diskussion om levnadsvanor. Stöd till ändrade levnadsvanor istället för läkemedel. DelaktighetDelaktighet och involvering i primärvård. Respekt & bemötandeRespekt och bemötande i primärvård. StödEmotionellt stöd i primärvård. FörtroendeFörtroende för hälso- och sjukvården. Förtroende för sjukhus. Förtroende för vårdcentraler. Helhetsintryck av besök i primärvården. Information & KunskapInformation och kunskap i primärvården. Kontinuitet & KoordineringKontinuitet och koordinering i primärvård. PROM 6 olika patientrapporterade utfallsmått efter gynekologisk operation.* Tillgänglighet5 olika patientrapporterade mått om tillgänglighet. Vården i siffror Förtroende och patienterfarenheter Patientperspektivet Befolkningsperspektivet

halsoinriktad-halso-och-sjukvard fortroende-och-patienterfarenheter Vården i siffror Befolkningsperspektivet

Hur bedömer du dina kunskaper om vad som är bra för din hälsa? Befolkningsperspektivet Vårdbarometern Exempel på indikator som inte finns med i vården i siffror:

Ett exempel på indikatorer för: Vårdcentral X Hälsoinriktad verksamhet och externa indikatorer Patientperspektivet

/Sofia Dahlin och Ingemar Götestrand Tack för er uppmärksamhet!