Föreläsning 3: Genusperspektiv på utbildning 1

Inledning Könstillhörighet har varit en avgörande faktor i regleringen av utbildningens ”möjlighetshorisont” och därmed chanserna att tillskansa sig utbildningskapital -Historiskt -I samtiden: -Ex ”triangel som står på basen” -Ex pojkar halkar efter betygsmässigt 2

Hur förklara dessa exempel? 1. Slumpen 2. Biologi 3. (Utbildnings)Sociologiskt genusperspektiv = samhälleligt nedbäddade föreställningar och förväntningar – om kvinnligt och manligt – påverkar de strategier vi tillämpar i utbildningssystemet. 3

Genusperspektiv i Ambjörnsson och Lidegran Likheter -’Man föds inte till kvinna, man blir det’ (Simone de Beauvoir) -Intersektionalitet, gemensamt fokus på skärningspunkten mellan genus och klass Skillnader -Lidegran förankrad i en strukturalistisk tradition -Ambjörnsson slagsida åt poststrukturalistiska perspektiv (mer radikal tolkning av socialkonstruktivism) 4

Lidegran En studie av utbildningskapitalets tillkomst, distribution och förmedling Empiriskt fokus: klass, kön och geografi – hur ”utbildningskapitalet fördelas över döttrar och söner med olika socialt ursprung (Lidegran 2009: 12) ”…man släpper tanken att det skulle finnas en kvinnlighet respektive manlighet och istället tänker i termer av kvinnligheter och manligheter” (Lidegran 2009: 44) 5

Studien bygger på statistik och intervjuer med elever i två regioner -Uppsala (utbildningstillgångar) -Stockholms norra förorter (ekonomiska tillgångar)  Studera relationen mellan utbildning(smått) och social grupptillhörighet (’förklarande variabler’: klass, kön, geografi) 6

Geografi – platseffekten Likartad struktur med samma typ av hierarkier och polariteter i jämförelsen mellan Uppsala och sthlms norra förorter. Kapitalinnehavet i de två regionerna avspeglar dock utbildningssatsningarna. I det mer kulturorienterade Uppsala valde sönerna i högre grad än sina likar i Sthlm det Lidegran benämner som ’kvinnligt kodade’ språkutbildningar och lärarutbildningar. På motsatt sätt är det i det ekonomistarka norra sthlm – döttrar satsar i högre grad än döttrar i Uppsala på teknikutbildningar (civilingenjörsutbildning). Det här kan förklaras framförallt av en s k smittoeffekt – det som dominerar platsen smittar av sig på ungdomarnas val. 7

Genus – könseffekten Trots att det råder en numerär balans mellan könen på de elithögskoleutbildningar Lidegran studerar så är dessa ’manligt dominerade’ 1.Utbildningarna förbereder för yrken där män intar mer dominerande positioner 2.Männen satsar på utbildningsinriktningar med hög status som kirurgi och finans 3.Vissa av dessa elitutbildningar präglas av det Lidegran kallar ’en manlig tradition’ 4.Eftersom kvinnor i högre utsträckning än män går vidare till högre studier borde deras andel på elitutbildningarna vara i majoritet. Numerär balans innebär alltså en manlig dominans 8

Kvinnlig läkarstudent (s.221) Ida: Men om du ska välja inriktning idag liksom, vad skulle du välja då? Kerstin: I dag skulle jag välja allmänläkare, helt klart, därför att man får kontakt med patienten, alltså med människan och man får se hur det går och man skickar en remiss och sen så ska den patienten komma tillbaka till mig när behandlingen är klar och ”har det funkat, har det inte funkat?” jag menar det, det känns för mig mycket mer, mycket bättre att jag får ta mig tid att fråga en patient om ”Hur mår du? Hur är det? Har du ont här?” än att det kommer in någon på kirurgen som jag inte har en aning om vem det är och hälsar lite på honom, ser på remissen vad jag ska göra och sedan gör det, och sedan försvinner patienten och aldrig hör av honom igen utan man vet inte hur det går på riktigt. 9

Manlig läkarstudent (s.221) Ida: Om du skulle välja idag, vad skulle du… Valter: Om jag skulle välja idag skulle jag välja att bli barnkirurg tror jag. Ida: Jaha. Valter: Om du hade frågat mig i somras hade jag blivit neurokirurg. Ida: Men kirurgi är det? Valter: Ja, det tror jag. […] men jag vet för jag jobbade en sommar som undersköterska på akuten på Danderyd och det tyckte jag också var roligast med de patienterna, för det är olika, det är en medicinmottagning och en kirurgimottagning på akuten, och då tyckte jag att på kirurgen, jag jobbade på båda två, men att jobba på kirurgmottagningen var mycket roligare […]. Ja, det är lite så, det är trauma och det blöder och det skriks och sådär, men, och det gör ont, det är lite det som är det häftiga, tycker jag, så visst. 10

Kvinnlig student på civilingenjörsutbildningen industriell ekonomi (s.222) Klara: Alltså det är ju aldrig så här att ”du är ju tjej, du får inte vara med i vårt grupparbete” men det är, det är ändå den här, normen låter klyschigt men, ja, det är ju, det är liksom killar i alla exempel och det är som vi hade en föreläsare häromdagen som sa typ ”ja, när ni var små så läste ni väl Jules Verne” och hur många tjejer har läst om det och det är ju ingenting de gör medvetet och det är ingenting man behöver ta personligt, de är ju inte medvetna om det. 11

Det verkar alltså som att utbildningselitens döttrar och söner följer varandra längre i utbildningskarriären än arbetarklassens barn. Men även de selekteras : sönerna gör mer prestigetyngda val än döttrarna. De manliga studenterna ackumulerar mer av utbildningskapital än de kvinnliga studenterna. Även om döttrarna kunde ha bättre betyg från gymnasiet gjorde sönerna mer strategiska satsningar och investeringar av sitt utb-kap: längre studieprogram och spetskompetens inom de mest prestigefyllda ämnena. 12

Ambjörnsson Skoletnografisk studie av hur man bli tjej -Ett års fältarbete på en skola i en Stockholmsförort (1999/2000) + intervjuer -Ett trettiotal tjejer i två klasser: -BF-programmet -Sam-programmet 13

Teoretisk utgångspunkt: den heterosexuella matrisen Konstruktioner av normalitet där förväntningar om heterosexualitet är avgörande för hur genus skapas ”Denna matris är det kulturella raster som begripliggör kroppar, genus, sexualitet och begär, och särskiljer maskulinitet från feminititet, för att sedan knyta dem samman genom det heterosexuella begärets handlingar. Att iscensätta genus på ’rätt sätt’ – att lyckas prestera rätt sorts kopplingar mellan kropp, genus, sexualitet och begär – kan därför beskrivas som en sorts överlevnadsstrategi inom ett tvingande system, där överträdelser följs av tydliga straffåtgärder. Man kan således tala om en heteronormativ genusordning” (s.15-16). 14

Empirisk studie, kapitel för kapitel Kap 2 ’Fina flickor spottar inte’ Kap 3 ’Med rätt kort på handen’ Kap 4 ’Konsten att göra kroppen kvinnlig’ Kap 5 ’Det värsta ordet’ Kapitel 6 ’varför måste de alltid se så typiska ut?’ Kap 7 ’Svensk fri och jämställd’ Kapitel 8 ’Vikten av att vara sig själv’ Kap 9 ’Et cetera’ 15