Språksystemet, satsdelar Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Advertisements

Satsdelar.
Pronomen.
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
adjektiv och substantiv
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Allmän grammatik SATSDELAR
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Sagan om björnen.
Igår var Lisa på bio..
Svenska Grammatik.
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
SYNTAX Allmän Grammatik.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Grammatik.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
Ordklasser.
Satsdelar.
Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist
DAGENS DIKT I dag är det torsdag och det är mulet - men inte så kallt.
Bedömning av muntlig produktion och interaktion
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Allmän grammatik SATSDELAR
DAGENS DIKT I dag är det måndag och det är mulet - men inte så kallt.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
Syntaktiska funktioner
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Att skriva vetenskapligt
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Grammatik och språkriktighet
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Adjektiv.
Satsdelar.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Satsdelar Så här hittar du dem!.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Grammatisk terminologi I
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Ordklasser och akademisk text
Satsschema - Hur använder man det?.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Presentationens avskrift:

Språksystemet, satsdelar Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket

Att hitta strukturen i meningarna SUBJEKTPREDIKATOBJEKT Hanvisadenågot Kalle visade filmer Den berömdevisadesina bästa trix trollkarlen Att du har blodvisaratt du är skyldig på händerna I den första meningen är subjekt och objekt pronomen, i den andra enkla substantiv, i den tredje utbyggda nominalfraser och i den fjärde bisatser. Det är alltså flera kategorier (ordklasser, frasklasser) som kan ha funktionerna subjekt och objekt.

Ordklasser och satsdelar, kategorier och funktioner NIVÅKATEGORIFUNKTION Text MeningDeklarativ, imperativ, interrogativ, optativ etc Påstår, frågar, begär etc SatsHuvudsats, bisatsSubjekt, objekt, adverbial, attribut FrasNP, PP, VPSubjekt, objekt, adverbial, attribut OrdSubstantiv, verb, adjektiv, preposition, pronomen etc Subjekt, objekt, adverbial, attribut Morfem Fonem

Källströms satsdelar (1) Subjekt Björnen sover. Formellt subjekt, egentligt subjekt Det sitter en pojke på trappan Det finns lite mat i kylen. Predikat Björnen sover. Du borde kunna försöka sluta röka. Han har nog faktiskt aldrig varit i Hjo.

Källströms satsdelar (2) Direkt objekt Han köpte en splitter ny bil i går. Jag tror att det blir fint väder i morgon. Indirekt objekt Vi gav henne en grammatikbok. Vi fråntog dem deras vapen. Prepositionsobjekt (glömt hos Källlström) Vi ser på teve varje kväll. Hon längtar efter semestern. (Jämför: Han får nytt jobb efter semestern) Agent, agentadverbial Katten blev jagad av hunden. Föreläsningen hölls av professorn i ämnet.

Källströms satsdelar (3) Rumsadverbial Han trivs bra på landet. I det sista huset på vänster sida bor vi. Tidsadverbial Jag ger mig iväg vid tretiden. Han gick när du steg in genom dörren. Sättsadverbial Barnen sprang glatt ut på gården. Han talar på ett för mänskliga öron obegripligt sätt. Omständighetsadverbial (en restkategori) Han sköt fullt trots nervositeten. Jag gjorde som du sa eftersom du bad mig så snällt.

Källströms satsdelar (4) Satsadverbial Han har nog faktiskt aldrig varit i Hjo. Egentligen vill jag inte gå på festen. Predikativ (subjektiv/objektiv, fritt/bundet) Vi är glada. (subjektivt, bundet predikativ) Vi promenerade glada ut genom dörren. (subj, fritt) Nyheten gjorde honom ledsen. (objektivt, bunden) Vi målade staketet vitt. (objektivt, fritt) (Jag har aldrig sett honom nykter)

Källströms satsdelar (5): Primära och sekundära satsdelar Primära satsdelar är de som finns (direkt) på första nivån i satsen. Sekundära satsdelar. Enkelt uttryckt satsdelar inom en nominalfras, eller om vi så vill bestämningar till (det substantiviska) huvudordet i nominalfrasen. Nominalfraser är sådana språkliga enheter som kan stå som subjekt och objekt. Nominalfrasen består av ett huvudord och sedan diverse attribut före eller efter huvudordet.

Källströms satsdelar (6): framförställda attribut Possessivattribut Våra bästa år … Min allra bästa väns hund Adjektivattribut Ett litet rött hus … Snälla och ärbara personer … Måttsattribut (kvantitetsattribut) Tre kilo fisk … Femton böcker …, många böcker … Epitet Den lille gossen Viktor, major Barsk, staden Hjo

Källströms satsdelar (7): efterställda attribut Prepositionsattribut Huset på kullen Infinitivattribut Konsten att ta ut satsdelar Satsattribut Påståendet att det är kul att ta ut satsdelar … Killen som vi träffade … Adverbattribut Huset där borta, vägen hem

Källströms satsdelar (8): efterställda attribut (forts.) Innehållsattribut (jämför måttsattribut) Tre kilo fisk (fundera på en slags stol, ett slags stol) Apposition (jämför epitet) Viktor, den lille gossen, Hjo, staden i våra hjärtan Och så till sist: Gradadverbial (ibland en tertiär satsdel) Hon uppträdde extremt störande. Mindre bra villa säljes billigt.

Några övningar Vi måste kolla hur det går S. Predikat objekt (och där är det subjekt och går predikat Våra gamla vänner lagade motorn på båten P.attr A.attr h-o Subjekt predikatobjekt (med prepattribut) Vi promenerade glada förbi. S.predpredikativ Vi promenerade glatt förbi S. predsättsadverbial

Ta ut satsdelar Vi har alltid druckit kaffe kl. 9 på institutionen Kaffe har vi alltid druckit kl. 9 på institutionen På institutionen har vi alltid druckit kaffe kl. 9 Har ni alltid druckit kaffe kl. 9 på institutionen? Blåste han inte ut alla ljusen? Vem tog mina nycklar?

Ta ut satsdelar Vad såg du där borta? När dricker de kaffe på institutionen? Drick inte så mycket kaffe! Drick du ditt kaffe i lugn och ro! Jag tror att det blir vackert väder i morgon

1. Vilken ordklass tillhör de här orden? Och hur vet du det? Grammatik (substantiv), äta (verb), fort (adverb), snabb(adjektiv), eftersom (subjunktion), jippi (interjektion), alltid (adverb), säker (adjektiv), säkert (adjektiv), och (konjunktion), när (adverb/subjunktion), olja (substantiv), att (subjunkton/inf.märke), under (prepåosition/substantiv), vad (pronomen/substantiv), sko (substantiv/verb), ta (verb), ut (adverb), ta ut (verb), på (preposition), ringa på (verb), rubbad (adjektiv), gniden (adjektiv), fläng (adjektiv/substantiv), fem (räkneord), femte (räkneord), mina (pronomen), morfar (substantiv), måste (verb), absolut (adverb/adjektiv), före (preposition), innan (preposition/subjunktion)

Facit till gammal ordklassövning från förra gången 2. Antag att det fanns ett ord gru på svenska. Skriv ner en mening som antyder att gru är ett substantiv, ett verb, ett adjektiv osv. för Källströms alla elva ordklasser. Substantiv: Min gru är mycket finare än din. Verb: Jag gruar mycket fortare än du. Adjektiv: Jag talade med en helt gru tjej. Adverb: Han hade gru köpt en ny bil. Interjektion: Gru! Konjuktion: Pelle gru Kalle kommer och hälsar på båda två. Subjunktion: Gru du kommer imorgon, ska jag laga något gott. Pronomen: Gru lilla bilen är faktiskt bättre än gru stora. Räkneord: Jag har gru hundar men han har bara en. Preposition: Göm nycklarna gru vänster framhjul. Infinitivmärke: Gru ta ut satsdelar är svårare än gru bestämma ordklasser. Interjektion: Gru!