Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Demokratiska innovationer Det politiska deltagandets utveckling Sociala rörelser Nya sociala rörelser Sociala rörelser: gammalt och nytt Politiskt deltagande: Nya former av politiskt deltagande. Hur, varför och i vilken omfattning

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Demokratiska innovationer TraditionelltModernt VEMHierarkiska intressegrupperPlatta, löst sammanhållna nätverk VADRegelbundna mötenEnskilda protestaktioner HURNationella beslutsfattareGlobala marknadskrafter, Internationella samarbetsorgan Det politiska deltagandet förskjuts till nya arenor och tar sig nya uttryck Samtidigt som traditionella arenor och handlingsmönster lever kvar Det formella systemet (kan) reagera med demokratiska innovationer

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Demokratiska innovationer Demokratiska innovationer handlar om att öka det etablerade politiska systemets ”lyhördhet” för samhällsbehov Rådgivande: –I anslutning till ett specifikt ärende/verksamhet (exv. brukarråd) –Bestående av en specifik grupp (”svaga” grupper) –Allmän rådgivning (exv. Medborgarpaneler) Medbeslutande: –Kopplat till specifik verksamhet (exv. polisen i Chicago) (öppna) –Deltagande budgetering (öppna) (exv. Porto Allegre, Brasilien) –Delad beslutsmakt (urval) (utvidgat brukarinflytande) –Självförvaltningsorgan (urval) (drift av en specifik anläggning)

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Demokratiska innovationer Deliberativa: –Medborgarjury (specifika frågor/områden) –Deliberativa opinionsmätningar (deliberative polls) Direkta: –Folkomröstningar –Öppna stadsmöten –Folkinititativ (lyfta frågor till folkomröstning) Problematik 1: jämlikhet, inflytande, effektivitet, ansvarsutkrävande och representativitet (åsikts- eller social representativitet) Problematik 2: det formella politiska systemet uppfattas som svårt att påverka trots dessa innovationer

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande TRÖSKELVÄRDEN Traditionellt1234Extremt RöstaInsändareBojkottStrejkOckupationSabotage Politiskt deltagande och insats Konventionellt Okonventionellt Direkt aktion Illegal aktion Våld

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande och insats Hur ser ni på era egna möjligheter till politiskt deltagande (fundera gärna utifrån tröskelperspektiv)? Diskutera 2 och 2

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Det politiskt deltagandets utveckling (post 1945) Nya värden blir viktigare när mer basala värden tillfredsställs (Ronald Inglehart) Postmaterialism: –Livskvalitet (i vid mening) –Individuell frihet –Livsstilsval –Aktivt snarare än passivt deltagande –Ifrågasättande av det rådande systemet/utmaning av eliter Fokus på nya frågor: –Miljö –Kvinnors rättigheter –Fred –Global rättvisa (politisk konsumption)

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Det politiskt deltagandets utveckling  1940Valdeltagande  1950Kampanjarbete  1960Kontakt med politiker  1970Nya sociala rörelser  1980  1990Medborgerligt engagemang  2000 Konventionellt Protest ”Ickepolitiskt”

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Det politiskt deltagandets utveckling LandRiktad (politisk) konsumtion (%) Sverige55 Danmark44 Tyskland39 Storbritannien32 Österrike30 Belgien27 Nederländerna26 Grekland7 Portugal7 Det tycks finnas en (nationell/kulturell) samvariation mellan politisk konsumtion, viljan att bojkotta varor samt att skriva under upprop

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Det politiskt deltagandets utveckling Alternativt politiskt deltagande normaliseras och institutionaliseras Detta driver fram nya former av politiskt deltagande och kan leda till en radikalisering av det politiska deltagandet Trend: det som betraktats som radikalt tidigare är mer accepterat idag Variation över tid. Fler kan ”idag” tänka sig att… -Bojkotta en vara: (8%)/ (14%) -Demonstrera: (18%)/ (30%) -Ockupera en byggnad: (15%)/ (20%)

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Sociala rörelser Social rörelse: –Kollektivt handlande –En bredare samhällsrörelse –Kollektiv identitet (kulturell inramning) –Gruppsolidaritet –Konflikt med det etablerade systemet –System- och gränsöverskridande (globala rörelser) –Varaktighet över tid –Resursmobilisering (RMT) –Politisk möjlighetsstruktur (faktorer i kontexten) –Beröra den ”andre” (allmänhet och andra utanför rörelsen) –Civil olydnad –Sociala rörelser är inte de specifika organisationer

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Sociala rörelser: utvecklingsfaser IndustrialismenSociala rörelser MekaniseringRomantiken KapitalismSocialism/arbetarrörelsen Teknisk civilisationNationell frigörelse VetenskapliggörandeNya social rörelser Sociala rörelser uppstår i relation till/reaktion mot genomgripande samhällsförändring Sociala rörelser kopplas till radikalisering och protest

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Nya sociala rörelser Nya sociala rörelser: –Från 1960-talet och framåt –Grundläggande materiella behov tillgodosedda (postmaterialism är det ”nya”) –Grundläggande fri- och rättigheter tillgodosedda –Opposition mot den etablerade samhällsordningen Anti-imperialism Miljörörelsen Kvinnorörelsen Anti-globaliseringsrörelsen (globalisering = kapitalism och liberal demokrati)

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Nya sociala rörelser: exempel på händelser 1960-talet: –Antiatomvapenaktioner i England –Tennismatchen Sverige-Rhodesia (1967) –Student- och Vietnam-rörelsen (1968) 1970-talet: –Almstriden –Husockupationer i Europa 1980-talet: –Greenham Common (Women’s peace camp) –Greenpeace –Trädkramarna –Protester i Bohuslän mot förvaring av kärnavfall –Ny våg av husockupationer

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Nya sociala rörelser: exempel på händelser 1990-talet: –Djurrättsaktivism –Feministiska antiporraktioner –Nazister och antirasister –Frankrikes kärnvapenprov (1995) –Attac bildas (1998) –Demonstrationer i Seattle (1999) 2000-talet: –Göteborgshändelserna (Europeiska rådets möte) –World Social Forum (globaliseringskritiska rörelser) –European Social Forum –Lokala sociala forum

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Nya sociala rörelser: exemplet anti-globalisering De politiska problemen är inte längre nationella utan globala Utifrån globaliseringen växer nya delvis transnationella politiska rörelser fram Bidrar till skapandet av ett globalt politiskt rum Olika interagerande politiska kulturer samlas i det globala politiska rummet. Utmanar etablerade former för politiskt deltagande (och organisation) Från internationell till global universalism Anti-kapitalism (”den företagsledda globaliseringen”)

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Sociala rörelser: gammalt och nytt Gamla organisationers styrka och svaghet: institutionalisering/etablering: –Växande kollektiva resurser –Formaliserade beslutsprocesser och ledning –Bevakning av makt- och inflytandepositioner –Etc. Nya organisationer hittar utrymmen som inte täcks av äldre Nya organisationer är reaktioner mot etablerade organisationer (även de som är/varit delar av sociala rörelser) Gamla organisationer kan följa nya in i de nya politiska utrymmen som öppnas (exv. Globalisering; LO och Attac) Gamla och nya organisationer kan samverka De nya rörelserna använder ”verktyg” från den gamla rörelsernas ”barndom” (demonstrationer, etc.) De gamla rörelserna tar efter de nya rörelsernas medianvändande, etc.

Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Nästa gång: Seminarium om Sociala rörelser, gruppredovisningar Nästa föreläsning (20/11): Aspekter av politiskt deltagande: klass och kön Tack för visat intresse! Politiskt deltagande