Kap 1 Varför samhällsekonomi? Vi vill förstå de ekonomiska sambanden. Varför är ekonomer så oeniga? Teorier och modeller Naturvetenskaplig forskning – Begrepp – Teori och hypoteser – Test mot verkligheten (ofta kontrollerade experiment, men inte inom tex. astronomin) – Reviderar teorin Samhällsvetenskaplig, tex nationalekonomisk forskning – Begrepp – Teori och hypoteser (kan ofta dra nytta av extremt förenklade modeller) – Test mot verkligheten (svårt att göra kontrollerade experiment och att få ja/nej-svar) – Reviderar teorin

En typisk ekonomisk modell Det finns bara två länder i världen Det ena landet är litet, det andra är stort Litet betyder att inga priser i det stora landet påverkas av vad som händer i det lilla landet. Det finns bara två varor, bilar och kläder. Alla konsumenter försöker maximera sin “nytta” Nyttan = antal bilar x kvadratroten ut antalet kläder. Läs Krugman sid 15. (Detta är skillnaden mellan NEK och klabbet.)

Politik och ideologi Olika grupper och personer kan ha intresse av att försöka ge sin politik en “vetenskaplig” argumentation. Även om man försöker vara renhårig så: – Olika forskningsområden – Förenklade antaganden – Olika tolkningar Positiva och normativa utsagor

Appendix till kap 1. Att läsa diagram: Priser och efterfrågade kvantiteter Efterfrågan på korv Per månad i Göteborg Priset är i kr/kg Figur 1.1

Priser och utbjudna kvantiteter Figur 1.2

Omvänd kausalitet (orsakssamband) Figur 1.3

Kap 2 Mänskliga behov och knappa resurser Ekonomi handlar om människor som samverkar Produktionsfaktorer: – Arbete (kroppsarbete, yrkeskunskaper, ”humankapital”) – Kapital (maskiner, fabriksbyggnader, {pengar?}, mm) – Naturresurser (jord, mineraler, olja mm.) Olika samhällsklasser har olika förhållanden till produktionsresurserna. Utbytet (förvärvsarbete, kapitalägare) Knappa resurser Ekonomi är att välja. – Detta ska vi illustrera med en ”produktionsmöjlighetskurva”

Figur 2.1 Produktionsmöjlighetskurvan Per månad i Göteborg Givet de resurser som finns tillgängliga. Vi måste välja mellan att producera smör eller kanoner. Hur mycket smör kan vi maximalt producera, vid en viss produktion av kanoner – och vice versa. Figur 2.1

Vi antar i normalfallet: Kurvan lutar negativt – Resurserna är knappa. – På kurvan utnyttjar vi resurserna fullt ut. – Vi måste offra smör om vi vill ha mer kanoner. Kurvan lutar alltmer brant. – Kostnaden för att öka kanonproduktionen stiger hela tiden. – Produktionen av kanoner har ”avtagande avkastning”

Alternativkostnadsbegreppet – det kostar att öka produktionen av en viss vara. Längst kurvan visas vad man måste ge upp av den andra varan. Alternativkostnaden av att öka kanonproduktionen från A till C = den ökning av smörproduktionen från A till B som man då går miste om. Figur 2.2

”Effektivitet i produktionen” definieras som: Resurserna används så att: Det är omöjligt att öka produktionen av en vara eller tjänst utan att skära ner produktionen av någon annan vara eller tjänst. Vi är på produktionsmöjlighetskurvan.

Relativa fördelar Riccardos handelsteori (Teorin om komparativa fördelar) Se Granérs bilder och Kragh s Bonde A har ängar – Relativ fördel i att producera kött Bonde B har bördig mark – Relativ fördel i att producera vete Bonde A skulle kunna ha en absolut fördel i produktion av såväl kött som vete. Men bonde A har bara en relativ fördel i den ena varan. Så länge alternativkostnaderna skiljer sig åt kan den totala produktionen ökas genom specialisering och handel. – Även om Zlatan är bättre än mig både på att ge fotbollslektioner och pingislektioner, så har jag en relativ fördel i att ge pingislektioner, och vi tjänar på att byta tjänster med varandra. – Zlatanruta sid 30. Hoppa över ”minimera alternativkostnad” (sid 30)

Rationella val – effektivitet i konsumtionen I ekonomiska modeller tänker vi oss oftast att människor gör rationella val. Det betyder att folk vet vad de vill och de handlar på det sätt att det blir så bra som möjligt för dem själva. Man gör en kalkyl innan man köper en godspåse eller utbildar sig. För och nackdelar? Man hamnar i en situation där den sista uppoffringen är lika stor som den behovstillfredsställensen man får av åtgärden.

Fig 2.3 Marginalintäkter och marginalkostnader Per månad i Göteborg Marginalkostnaden är stigande pga. avtagande avkastning. Marginalnyttan och marginalintäkten är avtagande. Beslutsregel för rationella val: Utbytena i ekonomin ska utföras så att MK=MI i varje enskilt fall. Figur 2.3

Att konsumera flera olika varor mm Maximal nytta får konsumenten om hon ser till att marginalintäkten (marginalnyttan) per satsad krona är densamma för alla varor. Annars kan borde jag ju satsat min sista krona på något annat! Företag bör investera så att marginalavkastningen blir densamma för alla projekt. Detta garaterar tyvärr inte maximal produktion och nytta (fel på sid 35) Fin summering: ”Det ekonomisk tänkandet” på sid 36 I detta kapitel diskuteras inte fördelningsfrågor.

Samhällsekonomisk kalkyl Inkluderar de totala marginaleffekterna av och marginalkostnaderna för en viss åtgärd. – Oavsett vem som betalar och oavsett vilken sorts effekter Om den totala nyttoökningen (intäkten) är större än den totala uppoffringen (kostnaden) bör man vidta åtgärden. – Den är då ”samhällsekonomiskt lönsam”. Exempel: Att bygga höghastighetsjärnväg. – Kostnader – Bättre miljö – Färre trafikdöda

Kap 3 Prismekanismen Vad ska produceras? Hur ska det produceras? Hur ska produktionsresultatet fördelas?

Fig 3.1 Det samhällsekonomiska kretsloppet Detta kretslopp är i sin tur en del av det större ekologiska kretsloppet. Produktionsresultatets fördelning avgörs av hur produktionsfaktorerna värderas. Figur 3.1

Utbud och efterfrågan – en modell av verkligheten Per månad i Göteborg Om priset är 5 kr/kg, hur stor blir efterfrågan? Hur stort blir utbudet? Vi tänker oss i allmänhet att både konsumenter och producenter är ”pristagare”.

Fig 3.2 Efterfrågekurvan Observera att priset är på y- axeln! Efterfrågan på tex. skjortor beror på många saker: – årstiden – människors inkomster – priset på t-shirts Om vi håller alla andra faktorer förutom priset konstant, ceteris paribus, hur beror då efterfrågan på priset? Om kurvan är flack [brant] så är efterfrågans ”priselasticitet” (priskänslighet) hög [låg]. Figur 3.2

Fig 3.3 Utbudskurvan Utbudet av tex. skjortor beror på många saker: – Teknisk utveckling – Priset på bomull – De anställdas löner Om vi håller alla andra faktorer förutom priset konstant, ceteris paribus, hur beror då utbudet på priset? Om kurvan är flack [brant] så är utbudets ”priselasticitet” (priskänslighet) hög [låg]. Man kan studera marknaden på – kort sikt (upp till ett år?), då är utbudskurvan brant – Lång sikt (5-10 år?), då är utbudskurvan flack. Figur 3.3

Fig 3.4 Jämvikt Jämvikt betyder att de inblandade är ”nöjda”, dvs de vill inte ändra sig. Jämvikt är stabilt. ”Jämviktspris” Figur 3.4

Fig 3.5 Utbudsöverskott Figur 3.5

Fig 3.6 Efterfrågeöverskott Producenterna inser att de kan höja priset och ändå få sålt allt. Figur 3.6

Prissignalernas betydelse Vi vill att priserna ska ändra sig ibland och därmed påverka folks beteende.

Fig 3.7 Effekten av ny teknik Vad händer om någon av de bakomliggande faktorerna ändras? Efterfråge- och utbudskurvorna är ju ritande givet en viss teknisk nivå, en viss inkomstnivå hos konsumenterna etc. Ny bättre tekning flyttar utbudskurvan åt höger. P sjunker och k stiger Figur 3.7

Fig 3.8 Effekten av ökade inkomster Efterfrågekurvan flyttar åt höger. Både p och k ökar Figur 3.8

Allmän jämvikt Teorin för jämviktsprisbildningen blir en teori för ”allmän jämvikt”, dvs jämvikt på alla marknader samtidigt. En störning på en marknad påverkar jämviktspris och – volym. Detta fortplantar sig till andra markander. – Ex. Oljepriset sid 49 Priset spelar rollen som signal. Priset innehåller information.

Några ”vinklade” exempel följer.

Fig 3.9 En hyresreglering Figur 3.9

Fig 3.10 En reglering av livsmedelspriserna Figur 3.10

Alternativ till regleringar Vad göra om vi ogillar de fördelningspolitiska resultat som den fria markanden ger? Öronmärkta bidrag Ange maxhyror som ligger på eller lite över jämviktshyrorna?

Kap 4 Konkurrens och monopol För att förstå hur marknaden fungerar ställer vi två frågor: Hur ser efterfrågan ut? Hur ser företagens kostnader ut? – Fasta kostnader (varierar inte med produktionsvolymen och kan inte tas bort på kort sikt) Ex. hyresavtal som har flera års uppsägningstid, (alternativ-)kostnad för utveckling av en ny bilmotor som redan är gjord. – Rörliga kostnader (varierar med produktionsvolymen) Ex. råvaror, elektricitet.

Några kostnadssamband

Fig 4.1 Företagets kostnader Detta är det ”normala fallet”. Det är viktigt att förstå detta till att börja med. Vi antar två saker: – Det finns fasta kostnader – Marginalkostnaden är (sjunkande för små kvantiteter, och) stigande för stora kvantiteter Då gäller för Styckkostnaden och den Rörliga styckkostnaden – De är ”U-formade”. – Marginalkostnaden skär dem i deras respektive minimum. Figur 4.1

Olika marknadsformer Fullständig konkurrens Monopol Oligopol Kartell Monopolistisk konkurrens (För alla vinstmaximerande företag gäller att de bör följa beslutsregeln att producera den kvantitet för vilken marginalintäkten=marginalkostnaden.)

Fullständig konkurrens Produkten är homogen Efterfrågan är så stor så att stordriftsfördelar inte spelar roll Företagen har så liten marknadsandel att de är pristagare. Alltså är marginalintäkten = priset Då kommer ett vinstmaximerande företag producera den kvantitet som gör att marginalkostnaden = priset (Vi antar ofta att alla företag har tillgång till samma teknik.)

Fig 4.2 Företagets utbud på kort sikt Figur 4.2

Fig 4.3 Företagens och marknadens utbud på kort sikt. Figur 4.3

Företaget under fullständig konkurrens på lång sikt Företaget kommer producera en sådan kvantitet så att: – styckkostnaden är så låg som möjligt. – Priset = styckkostnaden = marginalkostnaden =marginalintäkten Företaget går plus-minus- noll! Varför? Figur 4.4

Fig 4.5 Företagets och marknadens anpassning under konkurens vid ökad efterfrågan på kort och lång sikt Figur 4.5

… och vid minskad efterfrågan. Figur 4.6

Utbudskurvan på olika sikt och volymer På kort sikt: brant stigande På lång sikt (och normala kvantiteter): helt platt På lång sikt (och riktig höga kvantiteter): flackt stigande

Monopol Olika bakgrunder till monopol: – Ett ”naturligt” monopol. Stordriftsfördelarna dominerar. ”marginalkostnadsprissättning” fungerar inte. (Om p = marginalkostnaden och två företag så förlust) – En mkt liten marknad (en variant av stordriftsfördelar), tex. en landhandel i en liten by. – Det krävs unik kompetens – Patent – Det finns någonslags hinder för nya företag att komma in på marknaden. – Statliga monopol Alla monopol är inte vinstmaximerande. Men vi ska nu analysera det vinstmaximerande monopolet.

Monopolet är prissättare

Att analysera ett monopol Vi tänker oss att monopolisten väljer en kvantitet att producera. De tar betalt det pris som kunderna är beredda att betala för den kvantiteten. Inför nästa månad funderar de på vad marginalintäkten är i det läget (dvs. hur skulle deras totala inkomster ändras om de bjöd ut en enhet till nästa månad)? Säljer de ytterligare en enhet tjänar de priset p, men ”tyvärr” pressas priset ner för alla de enheter de brukar sälja. Alltså blir marginalintäkten < priset.

Fig 4.7 Efterfrågan och marginalintäkt för monopolisten Priset måste sänkas om konsumenterna ska förmås köpa mer. Då sänks inte bara priset för den sist sålda varan, utan för alla sålda varor. Figur 4.7

Fig 4.8 Vinstmaximering för en monopolist Figur 4.8

Oligopol Marknaden domineras av ett fåtal stora företag Företagen kan i viss mån bestämma pris eller kvantitet Ett slags mellanting mellan konkurrens och monopol.

Kartell Ett slags oligopol där företagen samarbetar. Beter sig som ett monopol och delar på vinsten. Tex OPEC

Monopolistisk konkurrens Varorna är/upplevs inte homogena. (tandkräm, cyklar, småbilar…) Lottas Tandkräm har monopol på sin tandkräm. Väldigt vanligt Önskvärd variation? Reklamen lurar oss?

Statisk och dynamisk analys Statisk effektivitet handlar om att hålla sig på produktionsmöjlighetskurvan. Dynamisk effektivitet handlar om att flytta produktionsmöjlighetskurvan utåt. – Kräver teknisk utveckling – Underlättas av vinster och ”lite monopol” = viss marknadsmakt? – Rivalitet mellan storföretag viktig källa till nya produkter och mer rationell tillverkning?

Kap 5 Arbetsmarknaden och arbetslösheten -Fig 5.1 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft för hela marknaden (inte en viss individ) Ökar verkligen arbetsutbudet om lönen ökar? Substitutionseffekten innebär att fritid blir dyrare, det får oss att ”köpa mindre fritid” (jobba mer) Inkomsteffekten innebär att vi blir rikare, det får oss att ”köpa mer fritid” (jobba mindre) På ”halv-aggregerad” nivå verkar substitutionseffekten dominera. Figur 5.1

Fig 5.2 Lön och marginalprodukt Det enskilda företaget är ”löne-tagare”. (Rimligt?) Företaget kommer anställa precis den mängd sömmerskor som innebär att marginalprodukten av den sist anställda = lönen. Alltså är företagets efterfrågekurva på arbetskraft = marginalproduktskurvan. Figur 5.2

Fig 5.3 Arbetsmarknaden Figur 5.3

Arbetslöshet Om en person är ”i arbetskraften” men inte är ”sysselsatt” så är denne arbetslös. Personer i ”utanförskapet” som står utanför arbetskraften är en viktig fråga, men det är inte arbetslöshet. Vill man öka BNP är sysselsättningsgraden nog viktigare. Arbetslösheten: Kortvarig arbetslöshet ger sällan allvarliga problem. Långtidsarbetslösheten är allvarligare. Tre huvudförklaringar till arbetslöshet: – A1. Lönerna är för höga (Klassisk arbetslöshet) – A2. Efterfrågan är ”tillfälligt” för liten – A3. Matchningsproblem

Fig 5.4 A1 ”Klassisk” arbetslöshet Arbetsmarknaden ses som vilken annan marknad som helst. Orsaken kan vara – efterfrågan minskat ”permanent” – Löneökningarna för stora Lösning: sänk lönerna Kan vara svårt även om enighet för lönerna är trögrörliga. Figur 5.4

Fig 5.5 A1 ”Frivillig” arbetslöshet Figur 5.5

Fig 5.6 Arbetslösheten i Sverige A2 Efterfrågan är ”tillfälligt” för liten. Arbetslösheten på 30-talet berodde på att efterfrågan ”tillfälligt” sjönk kraftigt. Då är det svårt att lösa det genom lönesänkningar för det kommer minska efterfrågan ytterligare. Keynes rekommenderade expansiv finanspolitik för att hålla uppe efterfrågan under en tillfällig period. Figur 5.6

Fig 5.7 Flödena på arbetsmarknaden A3 Matchningsproblem. Vissa delar av arbetslösheten beror på flaskhalsar, snedvridningar och trögheter på arbetsmarknaden. Studera flödena! Det är en matchingsprocess. Delarbetsmarknader Lönestrukturen stel Två varianter – Friktionsarbetslöshet – Strukturarbetslöshet Figur 5.7

Fig 5.8 Arbetsmarknadssituationen för befolkningen år Hur är situationen för sjuka och ”övriga”? Figur 5.8

Lönerörlighetens betydelse. Samspelat mellan två delarbetsmarknader Fig 5.9 Arbetsmarknaden för biokemister Figur 5.9

Fig 5.10 Arbetsmarknad för stålabetare Två sätt att undvika arbetslösa stålarbetare: – Acceptera kraftigt sänkta löner – Gör utbudskurvan mer flack genom att omskola stålarbetare Figur 5.10

Arbetsmarknadspolitik Arbetsförmedling Omskolning Flyttbidrag – Geografisk rörliget Utbildningssystemet Information Skattesystemet?

Figur 5.11

Kap 6 Kapitalmarknaden Vissa personer/företag har pengar över. Vissa personer/företag saknar pengar. Man kan köpa och sälja ”skuldebrev” = ”skuldförbindelser” = ”räntebärande värdepapper”. Man kan köpa och sälja aktier.

Fig 6.1 Kapitalmarknaden På penningmarkanden köper och säljer man skuldebrev med kort löptid (högst ett år) På obligationsmarkanden köper och säljer man skuldebrev med lång löptid (flera år) Figur 6.1

En marknad för pengar? När företag eller staten vill låna pengar sker upplåningen genom att de säljer skuldebrev. Obligationer är skuldbrev som löper på flera år. – Statsobligationer – Industriobligationer Penningsmarknadsinstrument är skuldbrev som löper på högst ett år. – Statsskuldsväxlar – Certifikat

Fig 6.2 Utbud och efterfrågan på kreditmarknaden Figur 6.2

Fig 6.3 En räntereglering Figur 6.3

Aktiemarknaden En aktie är en ägarandel i ett företag. Aktieägaren är inte personligt ansvar för företagets skulder. Aktieägaren får en årlig utdelning. Aktiepriset just nu kallas för ”kurs” Nyemissioner

Fig 6.4 Prisbildning på aktier Aktiepriset påverkas av framtidsförväntningarna Tillgångspriser är osäkra och volatila Figur 6.4

Fig 6.5 Stockholmsbörsen Figur 6.5

Kapitalmarknaden: Samhällsnytta eller spekulation? Pengar hamnar där de gör mest nytta. Man kan försäkra sig mot risk. Företag får riskvilligt kapital. Å andra sidan kan det uppstå spekulativa bubblor.

Kap 7 Utrikeshandeln och valutan Varför handlar länder med varandra? – Varför handlar Sverige med Indien? – Varför handlar Skåne med Norrland? – Varför handlar Sven med Kalle? För att olika länder har olika produktionsförutsättningar. Se Relativa fördelar i kap 2. Nu kallar vi det ”komparativa fördelar” Även stordriftsfördelar mm.

Fig 7.1 Effekten av frihandel Konsumenterna får lägre priser och kan köpa mer. Figur 7.1

Protektionism vs frihandel Varför ha importtullar? För att få in skatt – Kan vara svårt med andra skatter – Utlandet kommer ”betala” delar av tullen om världsmarknadspriset drivs ner För att stödja den egna produktionen – Infant industy – Livsmedelsförsörjning Problem: – Produktionen blir mindre effektiv globalt sätt. – Kan leda till handelskrig.

Fig 7.2 Effekten av en tull Konsumenterna får en merkostnad. En del, men inte allt, av det tillfaller inhemska producenter och staten. Totaleffekten blir en nettoförlust om inte… – Världsmarknadspriset pressas ner märkbart (Kina, USA, EU, Indien och Japan är ibland så stora) – Inhemsk utbud och efterfrågan är mkt oelastiska. Figur 7.2

Växelkurser och valutor Växelkursen på kronor är priset på kronor. Just nu 0,12 USD/SEK. – 100 kronor kostar 12 dollar. – För 100 kronor får man en fin lunch eller en t-shirt eller en tredjedels hårklippning i Sverige. – För 12 dollar får man en fin lunch eller en t-shirt eller en tredjedels hårklippning i USA. – Därför är växelkursen 0,12 USD/SEK. Då utlänska importörer köper svenska exportvaror måste de betala med svenska kronor. När kronan är dyr så blir alltså Volvobilar dyrare för amerikanarna. Växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan (vi tänker oss att det är rörlig växelkurs tills vidare) Kronan stiger i värde = kronan apprecieras Kronan sjunker i värde = kronan deprecieras

Vad ligger bakom utbud och efterfrågan? På kort och medellång sikt (månader- några år - 5 år?) – Utrikeshandel med varor och tjänster – Investeringar över gränserna – Handel med värdepapper (särskilt räntor) – Förväntningar På lång sikt (5-10 år? eller ännu mer) – Inflationen i Sverige relativt omvärlden. Om allt blir dubbelt så dyrt i Sverige så blir ju en krona mindre värd. En amerikan vill då inte längre betala 12 cent för en krona, hon vill bara betala 6 cent för en krona.

Fig 7.3 Utbud och efterfrågan på valuta Figur 7.3

Fast eller rörlig växelkurs? Rörlig = kursen bestäms av utbud och efterfrågan Fast = Riksbanken säljer och köper kronor till en fast kurs mot dollar eller en korg. – Man slipper kraftiga svängningar – Riksbanken måste ”spendera dollar” på att stödköpa kronor ibland – Den ekonomisk politiken måste anpassas efter omvärlden. Fast men justerbar växelkurs = Devalveringar tillåtna under vissa omständigheter. Valutaunion

Kap 8 Plan eller marknad I detta kapitel berörs flera frågor som delvis ligger på höger- vänster skalan. Man kan ha olika syn på de olika delsfrågorna. – Planekonomi (Vem bestämmer?) – Socialism (Vem äger?) – Omfördelande skatter – Makt över produktion ger makt på fler sätt…?! – Sociala skyddsnät – Skattefinansierade varor och tjänster – Offentliga eller privata utförare – Att styra marknaden (åldersgränser, reklamförbud, tillstånd…)

Marknadsmisslyckanden Det finns ett antal område där marknaden brukar misslyckas med att leverera det medborgarna vill ha. Vi kallar dessa ”marknadsmisslyckanden”. Kollektiva varor. – Alla får automatiskt del av varan (tex. försvar). – Lösning: Bekosta via skatt Negativa externa effekter – Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga kostnader för produktionen. – Typexempel: Extrakostnader i form av miljöförstöring. Det kostar pengar att rena vattnet men de får samhället stå för, inte producenten. – Lösning: En skatt eller avgift som motsvarar den externa kostnaden. Positiva externa effekter – Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga intäkter för produktionen. – Typexempel: Utbildning, vaccination – Lösning: subvension

Privata och kollektiva varor

ExcludableNon-excludable Rivalrous Private goods food, clothing, cars, parking spaces Common goods (Common-pool resources) fish stocks, timber, coal Non-rivalrous Club goods cinemas, private parks, satellite television Public goods free-to-air television, air, national defense

Fig 8.1 Miljöavgifter som ett medel att rätta till externa effekter Avgiften leder till att utbudskurvan flyttar inåt (lyfts uppåt). Produktionen minskar. De inbetalade avgifterna räcker precis lagom för att bekosta att – återställa miljön, eller – göra en annan samhällsförbättring som vi anser kompenserar för miljöskadan. Figur 8.1

Fig 8.2 Kostnadskurvan ger ett pris på utsläpp Det har varit alldeles för billigt att använda fossila bränslen. Efterfrågan på utsläppsminskningar de kommande 20 åren: mdr ton. Utbudet: Vi rangordnar olika åtgärder (isolera hus, köra bil snålare, …) utifrån deras kostnader. Jämviktspris: 40 Euro/ton Lösning: Inför 40 Euro/ton so global skatt, eller fördela lagom många utsläppsrättigheter. Figur 8.2

Blandekonomi I verkligheten alltid en blandning av marknad och plan. Ren planekonomi har problem hantera: – Samla in all information – Bearbeta all information – Osv osv Ren marknadsekonomi har problem hantera: – Kollektiva varor – Externa effekter – Stordriftsfördelar – Fördelningspolitik – Ofullständig information – Icke rationella (knark, säkerhetsbälte, prostitution, …) – Osv … osv…. – Transaktionskostnader Coase sid 56. Inom företag råder planekonomi. Tumregel: Om det inte är isönder, laga inte det!

Fig 8.3 Olika ”blandning” i blandekonomin Figur 8.3

Fig 8.4 Hur planeringen gick till i Sovjetunionen Figur 8.4

Fig 8.5 Olika ekonomiska system Kapitalistisk planekonomi: Krigsekonomier Socialistisk marknadsekonomi: Jugoslavien Figur 8.5