Hundra år av välfärdspolitik – Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige Klas Åmark

Välfärdspolitik – institutioner, makt, ordning Trygghetsproblemet – Vad ska man ta sig till om man inte kan försörja sig själv och sin familj genom arbete? Industrialiseringen skapade de behov som socialförsäkringarna skall lösa Omvandling av den otillräckliga fattigvården till den moderna tidens socialförsäkringssystem

Grundläggande frågeställningar Vilka omfattades av socialförsäkringarna? Vilka var det som fick vara med? Av vilka skäl inkluderades olika grupper av medborgare Av vilka skäl exkluderades olika grupper av medborgare Vilka rättigheter gav socialförsäkringarna? Hur utvecklades de? Vilken typ av principiella lösningar valdes? Varför ändrades valen? Varför infördes nya systemlösningar? Vilka motiv styrde aktörerna? Vilka drev på utvecklingen? Vilka bromsade utvecklingen? Hur genomfördes maktutövningen? Vilka likheter fanns det mellan socialförsäkringssystemen i Sverige resp. Norge Vilka skillnader fanns det mellan socialförsäkringssystemen i Sverige resp. Norge

Teoretiska utgångspunkter för lösningarna på välfärdsproblemet Esping Andersen Esping Andersen Välfärdsregimer – tre idealtyper Välfärdsregimer – tre idealtyper Konservativ Konservativ Liberal Liberal Socialdemokratisk Socialdemokratisk Korpi o Palme Korpi o Palme Olika typer av institutionella modeller Olika typer av institutionella modeller Behovsprövande modellen Behovsprövande modellen Statsunderstöd till frivilligt organiserade kassor Statsunderstöd till frivilligt organiserade kassor Korporativa modellen Korporativa modellen Generell grundtrygghetsmodell Generell grundtrygghetsmodell Generell standardtrygghetsmodellen Generell standardtrygghetsmodellen

Socialförsäkringar som sociala rättigheter T.H. Marshall – Medborgarskapets utveckling T.H. Marshall – Medborgarskapets utveckling Civila rättigheter Civila rättigheter Politiska rättigheter Politiska rättigheter Sociala rättigheter Sociala rättigheter Sociala rättigheter pekar på tre centrala dimensioner - Systemets omfattning – Universalism eller ej? - Ersättningsnivåer – minimistandard kontra inkomsttryggghet - Likhet inför lagen

Genusordning Ideologisk nivå – Hur bör förhållandet mellan män och kvinnor vara - Genuskontrakt Ideologisk nivå – Hur bör förhållandet mellan män och kvinnor vara - Genuskontrakt Institutionell nivå – lagar o bestämmelser Institutionell nivå – lagar o bestämmelser Individuell nivå – Hur fördelar den enskilda mannen o kvinnan makten Individuell nivå – Hur fördelar den enskilda mannen o kvinnan makten Socialförsäkringssystemens egna inbyggda genusordning Manlig försörjarmodell Manlig försörjarmodell Tvåförsörjarmodell Tvåförsörjarmodell Separata genusrollsmodellen Separata genusrollsmodellen

Det svenska socialförsäkringssystemets rötter Stigberoende – Institutionella regelverk är svåra att ändra Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle väckte den ”sociala frågan” Frivilliga sjuk o begravningskassor, privat välgörenhet, skråsystemet  nödtorftigt skydd mot sjukdom, arbetslöshet och ålderdom

Tidiga svenska socialförsäkringar 1891 års lag om stöd till de frivilliga sjukkassorna 1891 års lag om stöd till de frivilliga sjukkassorna 1901 års försäkring mot olycksfall i arbetet 1901 års försäkring mot olycksfall i arbetet 1913 års lag om folkpension 1913 års lag om folkpension 1914 års stöd till kommunalt organiserat och behovsprövat arbetslöshetsunderstöd 1914 års stöd till kommunalt organiserat och behovsprövat arbetslöshetsunderstöd Fattigdomsbekämpning – Liberala idéer som bas (”hjälp till självhjälp”)

Folkhemmet Skapa trygghet och säkerhet för medborgarna Skapa trygghet och säkerhet för medborgarna Skapa en modern välfärdsstat Skapa en modern välfärdsstat Sociala medborgerliga rättigheter Sociala medborgerliga rättigheter Ambitionen att bygga ett modernt samhälle med en modern arbetarklass Ambitionen att bygga ett modernt samhälle med en modern arbetarklass Folkpensionerna Folkpensionerna Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen

Universalism på svenska Om ”…alla medborgare omfattades av välfärdspolitiken på samma villkor oberoende av klass, inkomst och statusskillnader som annars skilde dem åt” I jämförelse med… - Behovsprövning (riktade modeller, selektiva modeller) - Yrkestillhörighet (korporativistiska modeller) Svensk universalism med undantag - Hederliga och skötsamma medborgare - Ej de med de högsta inkomsterna

Beveridge-modellen Social Insurance and Allied Services (1942) - Alla inkomsttagare skulle betala samma avgift - Ersättningarna oberoende av inkomsterna men relaterat till försörjningsbördan ”Social insurance should aim at guarenteeing the minimum income needed for subsistence” I realiteten olika ersättningar och avgifter för olika grupper  snarare en arbetstagarmodell än en universell modell

Det svenska reformarbetet Utdragen och mödosam process Utdragen och mödosam process Universalismen ej fastlagd princip Universalismen ej fastlagd princip Sociala rättigheterna villkorade Sociala rättigheterna villkorade Beroende av… Beroende av… Arbetstagarstatus Arbetstagarstatus Kontrollmöjlighet i praktiken Kontrollmöjlighet i praktiken Försäkrades inkomster och sociala status Försäkrades inkomster och sociala status

Inkomsttrygghet som princip Grundtrygghet – Minimistandard – Fattigdomsbekämpning Grundtrygghet – Minimistandard – Fattigdomsbekämpning Inkomsttrygghet – kunna behålla levnadsstandarden när man inte kan försörja sig genom arbete - standardtrygghet Inkomsttrygghet – kunna behålla levnadsstandarden när man inte kan försörja sig genom arbete - standardtrygghet Starkt samband mellan ekonomisk politik och socialpolitik Starkt samband mellan ekonomisk politik och socialpolitik Finansiering med arbetsgivar- o medlemsavgifter istället för skattefinansiering Finansiering med arbetsgivar- o medlemsavgifter istället för skattefinansiering Utforma försäkringarna så de bibehåller den försäkrades köpkraft Utforma försäkringarna så de bibehåller den försäkrades köpkraft Politisk kamp mellan enhetlig ersättning och samband mellan inkomst, ersättning och avgifter. Politisk kamp mellan enhetlig ersättning och samband mellan inkomst, ersättning och avgifter. Inkomsttrygghetsprincip från 1953 (sjukfrånvaro, olycksfallsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) Inkomsttrygghetsprincip från 1953 (sjukfrånvaro, olycksfallsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen)

Några slutsatser Marknadsoberoende för förståelse av socialförsäkringarnas funktion i förhållande till marknadskrafterna Marknadsoberoende för förståelse av socialförsäkringarnas funktion i förhållande till marknadskrafterna Påverka men stärka marknaden. Samspel mellan socialförsäkringar och arbetsmarknad. Påverka men stärka marknaden. Samspel mellan socialförsäkringar och arbetsmarknad. Saltsjöbadsavtalet 1938 – arbetsfredspolitiken Saltsjöbadsavtalet 1938 – arbetsfredspolitiken Ambitionen att göra socialförsäkringar och social trygghet till sociala rättigheter Ambitionen att göra socialförsäkringar och social trygghet till sociala rättigheter Medborgarnas autonomi – minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning, självständiga hushåll Medborgarnas autonomi – minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning, självständiga hushåll LO:s krav på rättvisa och jämlikhet mellan arbetare och tjänstemän  inkomsttrygghetsprincipen LO:s krav på rättvisa och jämlikhet mellan arbetare och tjänstemän  inkomsttrygghetsprincipen