Barns delaktighet Helene Elvstrand, fil dr i pedagogik, Linköpings universitet

Min forskning bygger på Avhandlingsstudie Delaktighet i skolans vardagsarbete Pilotprojekt, Barns rättigheter i förskolan Delaktighet på fritidshem FOKUS PÅ PROCESSER OCH MED UTGÅNGSPUNKT I BARN/ELEVERS PERSPEKTIV

Utgår från ett barnrättsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter & styrdokument fsk/skola Delaktighet här och nu och lära om för framtiden. Komplexitet mellan individ/kollektiv

4 huvudartiklar i konventionen Art 2 Ickediskriminering Art 3 Barns bästa i främsta rummet Art 6 Rätt till liv och utveckling Art 12 Barns rätt att göra sin röst hörd VAD Betyder dessa rättigheter i barns vardag?

Delaktighetens dimensioner Social delaktighet, ”att få vara med” Politisk delaktighet, ”att få göra sin röst hörd”

SOCIAL DELAKTIGHET Centralt utifrån barns perspektiv Inneslutning uteslutning – vilka inkluderande möjligheter skapar vi? En ständigt pågående process Något som barn kommer ihåg

ARTIKEL 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (Art 12, FN:s konvention om barnets rättigheter, Utrikesdepartementet, 2009)

Motiv för barns delaktighet Ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter Utveckla barns färdigheter Motivationshöjande Förbättra service Erhålla viktig information – förbättra beslutfattande

Barns delaktighet handlar till stora delar om förändra synsätt på barn Synsätt att vi vill kompensera för barns olika brister (Barndomen som bristtillstånd) Synsätt att vuxna alltid vet bäst. (Blir kaos om barn får ha inflytande) Synsätt på barn i ett framtidsorienterad perspektiv (från Qvarsell)

POLITISK DELAKTIGHET Att få göra sin röst hörd Delaktiga framförallt i ett gränsland Informell delaktighet genom att inflytandeförhandla – en individualiserad akt Delaktighet i form av olika val Olika barn – olika möjligheter

BARNS bilder av delaktighet Barn har inte en önskan att ”bestämma om allt” men det handlar om att lyssna in vad som kan vara viktiga frågor Barns negativa bilder av sin egen kompetens som beslutsfattare Svårt att se det vardagliga inflytandet – stärka upp synliggöra inflytandet Delaktighet handlar också om bemötande och hur man svarar på barns funderingar och sätter ramar för deras agerande.

BARN OM SIG SJÄLVA SOM BESLUTSFATTARE - Fröknarna vad det är vi ska göra på matten Tror du att barn skulle kunna vara med och bestämma om det? -Va? Tror du att barn skulle kunna vara med och bestämma vad man skulle göra på matten? -Jag vet inte, näe.. varför inte då? - För tänk om de inte tar det svåra då och sen kan de ju inte om de tar det lätta…

Delaktighet är också relationell Delaktighet är ett subjektivt begrepp – en känsla av. En förutsättning för barns delaktighet är att känna TILLIT Vill bli behandlade på ett rättvist sätt

Eller barns röster från förskolan 16 På samlingen får killarna alltid skäll för de inte kan sitta still och för att de bråkar. Men Anton har fröknarna aldrig skrikit på för han lyder (Emma, 5år) Det är viktigt att en fröken är snäll och lyssnar på barnen (Dino, 4 år) Min fröken är snällast för hon skriks inte och hon gör roliga saker (Moa, 4 år)

Det finns inga barn, bara människor med olika fattningsförmåga, olika erfarenheter, olika behov, olika känslomässiga reaktioner. Kom ihåg att vi inte känner dem. (Janusz Korczak)

Frågor? 18 Hur kan vi arbeta för att tillvarata barns delaktighet i olika arenor? Vad krävs? Möjligheter och hinder för barns delaktighet?