UTTAL & STAVNING Klicka på högtalarsymbolerna i presentationen för att höra ljuden.

Det polska alfabetet A [a] adres adress Ą [ow̃]są de är B [b]banan C [ts]centrum Ch [ch] chemia kemi Cz [tsz] czek check Ć [tś]ćwiczenie övning D [d]deser dessert Dz [dz] dzwoni ringer Dż [dż] dżem sylt E [e]ekspres Ę [ew̃]męski manlig F [f]film G [g]golf H [ch]hotel hotell I [i]idea idé J [j]jogurt yoghurt K [k]kakao L [l]lista Ł [ł]łapa tass M [m]mama mamma N [n]numer nummer Ń [ń]koń häst O [o]oko öga Ó [u]ósmy åttonde P [p]Polak polack R [r]rola roll Rz [ż] rzeka flod S [s]sos sås Sz [sz] szef chef Ś [ś]środa onsdag T [t]tata pappa U [u]unia union W [v] woda vatten Y [y]syn son Z [z]zero noll Ź [ź]źle illa Ż [ż] żona fru OBS: Digraferna CH, CZ, DZ, DŻ, RZ, SZ räknas inte som egna bokstäver.

Alfabetet Bokstäver och bokstavskombinationer som uttalas likadant: CHochH[ch] Uoch Ó[u] RZoch Ż[ż]

Vokaler A uttalas som svenskans a i hatt E uttalas som standardsvenskans ä i äta I uttalas som tyskans ie i Sie eller i i franskans visite O uttalas som svenskans å i åska U och Ó uttalas som svenskans o i ost Y uttalas ungefär som svenskans y, men utan läpprundning; läpparna ska vara helt avslappnade främrecentralabakre i y uhöga / slutna eohalvslutna / halvöppna a låga / öppna orundaderundade De polska vokalerna skiljer inte på längd, man kan alltså uttala dem långt eller kort utan att betydelsen på ordet ändras.

Nasalvokalerna Ą och Ę uttalas olika beroende på omgivningen: som[o] resp. [e]före l, ł [om][em]före b, p [on][en]före d, t, dz, c, dż, cz [oŋ][eŋ]före k, g [ow̃] [e]sist i ord [ow̃][ew̃]i övriga fall Exempel: zaczął [zaczoł] han börjadezaczęli [zaczeli] de började kąpać [kompać] badadęba [demba] ekens tysiąc [tyśonc] tusenpędzel [pendzel] pensel mąka [moŋka] mjölręka [reŋka] hand są [sow̃] de ärparę [pare] några mąż [mow̃sz] make język [jew̃zyk] språk

Konsonanter W uttalas som svenskt V. Enkel-V finns inte i polska. CH och H uttalas ungefär som i svenskans choklad (det bakre sje-ljudet), men längre bak i halsen och utan läpprundning. Ł (s.k. stunget L) uttalas som engelskt W. Ń uttalas som spanskt ñ i señor. Observera att det är ett ljud och inte två! Klusilerna K, P och T är inte aspirerade (uttalas utan någon kraftig luftstöt).

Sibilanter (väsljud) Ś uttalas som i svenskans tjuv. SZ uttalas som i svenskans fors, men något ”mörkare”, med tungan längre ner, så att det bildas ett större hålrum ovanför. CZ uttalas som i svenskans fortsätta.

Sibilanter (väsljud) 2 ”s-ljud””tje-ljud””sje-ljud” Tonlöst SŚSZ Tonlös affrikata (t-förslag) C = [ts]Ć = [tś]CZ = [tsz] Tonande ZŹŻ / RZ Tonande affrikata (d-förslag) DZDŹDŻ Exempel: jeść ätajeszcze ännuco vadśpi sover źle illajeżdżę jag reserże attdżem sylt

Tonande och tonlösa konsonanter Vissa konsonanter förekommer i par om tonande och tonlösa: Tonandebdgwzdzźdźż/rzdż Tonlösaptkfscśćszcz De tonande konsonanterna förlorar sin ton sist i ord. Exempel: ząb tandBóg Gudraz gångjedz! ät! urząd kontorKrakówteż ocksåchodź! kom!

Tonande och tonlösa konsonanter 2 När flera konsonanter står intill varandra inuti ett ord måste samtliga uttalas tonande eller tonlöst. Den sista konsonanten i gruppen avgör då om uttalet är tonande eller tonlöst. Exempel: bluzka blusrzadko sällanwtedy då łóżko sängtakże ocksåwszystko allt W och RZ är ”svagare” än övriga konsonanter och kan inte påverka andra. I stället påverkas de själva av föregående konsonant, och förlorar sin ton efter tonlösa konsonanter. Exempel: twarz ansikteprzed framförtrzy tre

Stavning Kombinationerna ci, ni, si och zi uttalas [ći], [ńi], [śi] respektive [źi]: Exempel: ciocia [ćoća] fasternie [ńe] inte siostra [śostra] systerzielony [źelony] grön Exempel: cicho [ćicho] tystnigdy [ńigdy] aldrig siła [śiła] styrkazima [źima] vinter I:et uttalas dock inte om det följs av en vokal:

Stavning 2 Efter andra konsonanter än C, N, S och Z uttalas i som j om en annan vokal följer: Exempel: biały [bjały] vitkiosk [kjosk] kiosk miasto [mjasto] stadpies [pjes] hund milion [miljon] miljonwiosna [vjosna] vår

Betoning Betoningen ligger närmast undantagslöst på näst sista stavelsen: Exempel: banan banany bananer ananas ananasy ananaser

Uttalsövningar świat [śfjat] världrzecz [żecz] sak chętnie [chentńe] gärnaksiążka [kśow̃szka] bok dzień [dźeń] dagkrzesło [kszesło] stol chcieć [chćeć] viljaobraz [obras] bild zwierzę [zvjeże] djursąsiad [sow̃śat] granne weźmie [veźmje] ska taszczęśliwy [szczew̃ślivy] lycklig mężczyzna [mew̃sz-czyzna] man mężczyźni [mew̃sz-czyźńi] män naprzeciwko [napszećifko] mittemot pielęgniarka [pjeleŋgńarka] sjuksköterska