Berlin – historia, identitet och konsumtion 31 mars 2011 Fredrik Björk, Urbana Studier

Struktur Först en översikt över Berlins historia – med några milstolpar och viktiga processer Sedan några konkreta exempel på hur historia och identitet kan kopplas till konsumtion (turism, ostalgie) 2

Berlin 1700-t: Huvudstad i Preussen (Bef.ökning: 1648 – 6000 >> 1709 – 57000) Drivkraft: Uppbyggnad av administration 1871: Huvudstad i Tyska riket Två motorer: Nationsbyggande och industrialisering 1920: Staden utvidgas till nuvarande omfattning 3

Befolkningsutveckling

Berlin Industri: Ny teknik – El Elektrisk industri (svagström) Telegraf – telefon Siemens & Halske 1847 Elektrisk industri (starkström) Elkraft, belysning, motorer El. spårvägar AEG

“Technopolis” Nationsbygande: Tyska riket – statlig admin. ; Riksbank, järnvägar, militär. Industri: statligt stöd, kopplad till nationsbygget Pr ocessen fortsätter under hela seklet! Efter 1960 subventionerad industri i Västberlin – därför arbetslöshet efter “Die Wende”!

Siemensstadt (fr 1897; vid slutet av 30-talet inv.) 7

Berlin Weimarrepubliken 11/ – 30/ regeringar på 15 år Trendbrott mot samhälleliga värderingar bl a kring FAMILJEN (fadern) och SEXUALITET 8

Berlin Preussens fall 1918 – Karl Liebknecht, Rosa Luxemburg Långt gången industrialisering Ny social ordning, öppning för konsten Inflationen – sökande efter ” säkra investeringar ” 9

Berlin under 1900-talet > > 1918Kejsardömet Weimarrepubliken Nazismen Det ockuperade Berlin Det delade Berlin ?“Det nya Berlin”? 10

Dagens Berlin Postindustriella frirum: Ekonomiskt Politiskt Socialt Kulturellt Geografiskt/Spatialt 11

Historia i Berlin Historia som praxis Historia som näring och turistmagnet Gemensam historia: överenskommelse Nazismen – arketypisk ondska (därav ambvivalensen kring utställningen på Deutsches Museum) DDR – Mer otydligt. Närmast: “Eliten “dåliga”, men mest utan kontakt med ‘vanliga människor’; Die Wende som resultat av folklig resning utan våld” (exempel på denna berättelse är den stora utställningen på Alexanderplatz förra året) 12

Ambvivalensen kring DDR Ändring av namn på gator, parker Men många finns kvar Vilka är ok? Ex. Karl Liebknecht-monumentet …och nu Rosa Luxemburg Vems hjältar? 13

Historia i Berlin Monument/minnesplatser (rum – social interaktion) Hela staden – Stora delar av 1900-talets historia ägde rum på dess gator; Gatunamn/platsnamn, byggnader (det “vardagliga” – Sachsenhausen på Str. Des Nationens nr. 15) Det “osynliga” – Planen för Germania (Speer); Mursträckningen (tegelstenar i gatan) Turismen – starkt kopplad till konsumtion 14

15

16

17

18

Idag – det “alternativa” Berlin som turistmål (med dess historia!) 19

“Ostalgie” Ostalgie: ung. “nostalgi för det östra” Hyllande Konsumtionsvaror från DDR! – En viktig del av den “vardagliga” kritiken mot DDR handlade om bristen på konsumtionsvaror – eller på dess dåliga kvalitet att hylla dessa kan ses som en motståndsstrategi Men också ett sätt att skapa “…a sense of legitimacy of their own past.” 20

Lästips: Brian Ladd, Ghosts of Berlin: Confronting German History in the Urban Landscape (Chicago 1997) Martin Blum: Remaking the East German Past: Ostalgie, Identity and Material Culture (Journal of Popular Culture, Volume XXXIV, Issue 3, ) Anna Saunders: The Luxemburg Legacy: Concretizing the Remembrance of a Controversial Heroine? (German History Vol. 29, No 1.) Duncan Light: Gazing on communism: heritage tourism and post-communist identities in Germany, Hungary and Romania (Tourism Geographies 2(2), 2000) Joan C. Henderson: War as a Tourist Attraction: the Case of Vietnam (Int. J. Tourism Res. 2, (2000) 21