Pro Children – en studie av frukt och grönsaksintag hos 13.000 barn I Europa och deras föräldrar Agneta Yngve, Associate professor, unit head Unit for.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
Advertisements

Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Fysisk aktivitet bland barn i Europa Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, PhD Universitetslektor Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Genomgång - biostatistik Fråga 1 I en liten undersökning efterfrågades uppgifter om ålder hos 20 personer med högt blodtryck se tabell a)Beräkna.
SCB:s medborgarundersökning våren 2007 Specialrapport för Södertörnskommunerna Lars-Gunnar Strand SCB.
U tmaningar i arbetet med BfL Anders Jönsson. Om mig.
Utvärdering 2 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Sida 1 Så ser svensken på sin semester 2007 Synovate Temo för Nordea Ingela gabrielsson
Papporna hem! Effekterna av den isländska föräldraledigheten Ingólfur V. Gíslason
MINSKA BARNS ORO INFÖR RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR Andrea Sjöström & Caroline Beijer 4/ Tema 1 RSJE19 Termin 4.
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Öjersjö Brunns skola ÅK5.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Folkhälsovetenskapliga kandidatprogrammet, 7,5 hp.
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Svangerskapsdiabetes – har bruk av Terumo Venosafe Glycaemia spesialrør til diagnostikk betydning? Fagmøte for Sykehuslaboratorier/større.
Solna stad Skolundersökning 2015
Ungas drogvanor i Luleå Utveckling
Tyresö kommun Dalskolan - Föräldrar Åk 8
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
PRV – upphovsrättsundersökning 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
ISS-koncernen idag En av världens 5 största privata arbetsgivare och med drygt medarbetare i ett 53 länder Sammantaget över Business-to-Business-kunder.
Tyresö kommun Strandpärlan - Föräldrar Förskola
Tyresö kommun Tyresö förskola - Föräldrar Förskola
Tyresö kommun Förskolan Cassiopeja - Föräldrar Förskola
Laholms kommun Skolundersökning 2015 Vårdnadshavare/Föräldrar
Svarsfrekvensen i undersökningar från webbpaneler. Några resultat
Kvalitetsmätningen hösten 2017
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Tyresö kommun Rotvik - Föräldrar Förskola
Regiongemensam självskattning i förskola och familjedaghem 2017
Elev- och Föräldraenkät
nationell enkätundersökning
Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman.
Hur mår boråsarna – del Här är en neutral sida som kan användas som förstasida i presentationen. All text vänsterställs.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa? Arbetsmaterial med diskussionsfrågor i klassrummet,
Riksrevisionen Årlig Revision
Forskningsutvärdering & bibliometri
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Arsenikproblemet i Bangladesh
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Author: Emma Lönn, Bachelor of Medicine
Kvalitetsmätningar under perioden vt 2014 – ht 2017
Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
JÄMIX® 2011 för Göteborgs stad Bolag och förvaltningar nr 1
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Skolelevers drogvanor 2018
Privata alternativs betydelse för lärare
Stockholmsenkätens syften
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2018
Redovisning vid Åbo Akademi
Regiongemensam elevenkät 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skolchefsinstitutet Aktuellt läge
Stockholmsenkäten Elevernas svar – till nytta för många!
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Reporting of indicators i Sweden step by step
Regiongemensam elevenkät 2016
Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
Omfattar fyra femårsperioder mellan 1985 och 2017
Presentationens avskrift:

Pro Children – en studie av frukt och grönsaksintag hos barn I Europa och deras föräldrar Agneta Yngve, Associate professor, unit head Unit for public health nutrition Department of biosciences and nutrition

Pro Children  Finansierat av EU, DG RESEARCH  Frukt och grönsaksintag – mätning och intervention  11-åriga barn, födda1992, och deras föräldrar  Tvärsnittsstudie i nio länder  Intervention i tre länder

Mål Pro Children Sverige  Att studera intaget av frukt och grönsaker hos 11-åriga barn och deras föräldrar i nio Europeiska länder  Att studera prevalensen av övervikt och fetma hos samma barn

Pro Children Metod & material  Förkodad 24-h-recall, inkluderad i en omfattande enkät till barn födda 1992  Likartad enkät designad för föräldrar  Slumpvis urval av skolor omfattande mer än barn i 9 länder, nationellt representativt urval i alla länder utom Belgien och Österrike (regionala urval)  Enkäterna samlades in under oktober-december 2003, i skolan

Pro C enkäterna  Strukturerad, förkodad 24-h-recall plus ett food-frequency questionnaire, båda speglar frukt och grönsaksintaget  Frågor angående attityd, preferenser, tillgång,  Föräldraenkäten hade samma struktur, delades ut till barnen för att ta hem  Personalenkät angående skolpolicyfrågo

Pro C Tvärsnittsstudien  Enkätens utveckling och validering  Tvärsnittsstudien Oktober – December 2003  Siktade på ca 1300 barn per land

Resultat Pro Children  Fruit and vegetable consumption in children PAPER I  Fruit and vegetable consumption in mothers PAPER II  Overweight prevalence PAPER III

PAPER I

Deltagare Pro Children barnenkäten

Resultat PAPER I  Stora skillnader i frukt och grönsaksintag mellan länder i Europa  Grönsaksintaget lägre än fruktintaget  Lägre intag hos pojkar än hos flickor  Skillnader i tillagning av grönsaker mellan länder

Fruit intake, mean and 95% CI per country Grams/day

Grönsaksintaget, genomsnitt och 95% CI per land Grams/day

Grönsaksintaget vid lunch/totalt Grams/day

Är Europeiska barn skapade olika?  Eller har dom olika behov av frukt och grönsaker i olika länder?

Country RecommendationComments FruitVegTotal WHO Europe ≥400g Tubers excluded. All age groups included. Austria250 g 5 times/day Potatoes excluded. For year olds. Belgium1-3 portions300 gJuice and potatoes excluded. From 6 years and onwards Denmark3 portions 600 g Potatoes excluded, juice included as maximum one portion. For children 10 and above and adults. Portions used for evaluation of intake Iceland>200 g 500 g Potatoes excluded, fruit juice included in total. All age groups Netherlands2 pieces of fruit 150 gPotatoes excluded. One piece of fruit can be taken as juice. A piece equals approx. 125 g of fruit, or one apple etc. Norway2 portions3 portions 750 g Potatoes and fruit juice included. For adults. Same number of portions for children although smaller. Portugal3-5 portions3-5 portions Potatoes excluded. Portions used for evaluation of energy/calories intake: 3-5 portions for 2200 Kcal – general population; 5 for >3000 Kcal. Spain3 portions2 portions ≥400 g Potaoes and fruit juice excluded. Same number of portions for children although smaller. Portions used for evaluation of intake. Sweden g Potatoes excluded, fruit juice counted as maximum 100 g. 400g for children up to 10; 500 for all >10 years of age.

Att utvärdera intagstdata  Riktlinjer saknas för att utvärdera intag på internationell nivå  Potatis inkluderad? Juice?  Populationsmål eller individmål?  Barns behov av frukt och grönsaker borde kunna specificeras  Näringsvärdet hos olika grönsaker samt tillagningsmetoder borde tas med i beräkningen?

Cut-off eller populationsmål?  17.6% av hela gruppen äter ≥400 gram per dag av frukt och grönsaker  44.5% av hela gurppen kan identifieras som efterlevare när man använder 400 g som populationsmål  Juice exkluderat från beräkningarna % 44.5%

Konklusioner  När vi använder 400 gram som cut-off så har 6-24% av barnen ett intag ≥400 g/dag beroende på kön och land  Barn I Europa verkar ha låga intag av frukt och särskilt av grönsaker  Kraftiga skillnader mellan länderna med avseende på hur grönsakerna serveras  Lunchen mycket viktig för grönsaksintaget i vissa länder

PAPER II

Deltagare Pro Children föräldraenkät

Resultat PAPER II  Stora skillnader i intaget av frukt och grönsaker hos mammor mellan Europeiska länder  Grönsaksintaget lägre än fruktintaget  Tillagning av grönsaker som i barnenkäten  Frukt och särskilt grönsaksintaget ligger under rekommenderat  Högsta intaget i Portugal, lägsta på Island

Fruktintag hos mammor

Grönsaksintag hos mammor

Mamma-barn intag av frukt barn mamma

Konklusion  Frukt och grönsaksintaget är lågt hos mammor till 11-åringar i de nio studerade länderna  Särskilt grönsakskonsumtionen kan betraktas som problematiskt låg I de flesta undersökta länderna  Det rapporterade fruktintaget hos barnen är direkt proportionellt till mammans

PAPER III  Yngve A, De Bourdeaudhuij I, Wolf A, Grjibovski A, Brug J, Due P, Ehrenblad B, Elmadfa I, Franchini B, Perez Rodrigo C, Poortvliet E, Rasmussen M, Thorsdottir I, Klepp KI. Differences in prevalence of overweight and stunting in 11-year olds across Europe: The Pro children study. Eur J of Public Health, 2007 (18); 2:

Prevalens av övervikt

Överviktiga och obesa 11-åringar enligt Cole cut-offs

Frukt och grönsaksintag >400g and <100g mean BMI-for-age z-score

Konklusioner  Högsta prevalensen av övervikt i Portugal och Spanien  Lägsta prevalensen av övervik i Holland och Belgien  Likartad prevalens som i Health Behaviour in School Children study (HBSC)  Inget självklart samband mellan frukt och grönsaksintag och övervikt/fetma kunde påvisas

Metodologiska problem  Pro Children  Bara en 24-h recall  Säsongsskillnader?  Föräldrarapportering av längd och vikt  Tvärsnittsstudie inte ideal för samband mellan intag o BMI  Inga data på energiintag – eller utgift

Konklusioner  Otillräckligt intag av frukt och grönsaker hos barn och deras mammor, i relation till populationsmålet från WHO  Rekommendationer från olika länder avseende frukt och grönsaksintaget är väldigt olika och svåra att använda till utvärdering av intag  Svag evidensbas för frukt och grönsakspromotion i relation till överviktsprevention  Riktlinjer borde fokusera även på typ av frukt och grönsaker och tillagningsmetoder  Lunchen är viktig för barns grönsaksintag  Interventioner bör riktas även mot barnens mammor

Contact 