Har du med dig bok, penna och block. Sätt dig ned. Fundera på hur en vattenmolekyl ser ut under tystnad. 1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Syror och baser Syror och baser.
Kunskapskrav betyg E Geografi åk 6
Jonföreningar och molekyler
Kunskapskrav och matriser
Syror.
Varför?.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Hållbar utveckling - förmåga 1 i biologi.
Salter och metalloxider Kap 5
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
 Le i telefonen  Hälsa och presentera dig med fullständigt namn  Fråga efter personalansvarig/rätt person  Finns det tid?  Fråga på ett intressant.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Matcirkelns budskap Du ska äta allsidigt= med variation. Motsats = ensidigt= Samma livsmedel dag efter dag.
&feature=related.
Argumenterande text Retorik Arbetsgång Modell Stilfigurer.
MÅL KURS D HÖRALÄSA PRATA SKRIVA KLAR SIDA. Höra Dessa områden ska man kunna: - berättelser - beskrivningar - samtal - diskussioner - information - nyheter.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 2.
Kommunikation Tove Phillips Olika perspektiv att studera ämnet kommunikation: Sociologi  Sociologiska perspektiv Kommunikation är en naturlig del.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Vattnets egenskaper Vattnets kretslopp Rening av dricksvatten Rening av avloppsvatten.
Vår meny på eget Slöjd och hemkunskap.
Obligatorisk på inriktning Naturvetenskap
Studieteknik - tips och ideer
Nykterhet och solidaritet
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Svenska som andraspråk 1
Välkomna till styrd helpdesk: Naturvetenskap & Teknik
Kommunikativ förmåga MATEMATIK = SANT!.
Artefakter.
Varför läser ni religionskunskap?
Konsten att läsa skönlitteratur
Konsten att läsa sakprosa
Lektionsuppgift Under dagens lektion kommer ni att delas in i 4 olika grupper där det kommer att lottas ut vilken grupp som får ansvar för vilken av de.
Diskutera! När vi diskuterar så är vi två eller fler som pratar tillsammans. När man diskuterar tycker man något! Om jag tycker något så kan man säga att.
LAG OCH RÄTT Samhällskunskap LPP.
Lektionspass 3 Säsong, miljömärken?
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
ur Centralt innehåll för religion 1
Argumenterande text.
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Iris Rosengren Larsson
Biologiperiod dag 1.
Varför bor vi där vi bor? Vi blir allt fler.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Etik- planering.
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Vägledande principer för socialtjänsten
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Kemiska bindningar.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
PH-skalan Vi säger att pH 7 är neutralt, samma sak gäller för pH 6 och pH 8. Om pH-värdet är under 6 säger vi att det är surt. Om pH-värdet är över 8 säger.
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Elektricitet ELEKTRICITET.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas Thomas Smith
Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Vad är molekyler? Hur gör man molekyler? Var finns molekyler?
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
2. genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
Min läsportfolie.
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader Brännpunkt Konsekvenser för staden
Identitet Vad formar oss till oss?.
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Har du med dig bok, penna och block. Sätt dig ned. Fundera på hur en vattenmolekyl ser ut under tystnad. 1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel

1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussioner som rör energi, miljö, hälsa och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.

1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel Vattenmolekylen är en dipol. Vattenmolekylen håller ihop med elektronparbindning. Det gör att elektronerna oftare är i syredelen av molekylen. Vi får en mer positiv sida och en mer negativ sida. + -

1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel Det är vattenmolekylens plus och minussidor som gör att vi får ytspänning. Molekylerna dras till varandra och håller gärna ihop. Som magneter.

1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel pH pH mäter hur mycket vätejoner det finns löst i vattnet. Vatten balanserar av sig själv alltid fram och tillbaka mellan lite surare. Oftast är vatten neutralt. Läs sidan i boken.

1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel

1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH 5.Lösningsmedel