Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Advertisements

KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 28 mars 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Flera tecken på förbättrad konjunktur Utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår Expansiv penningpolitik.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 juni 2014 Konjunkturläget, juni 2014.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 27 augusti 2014 Konjunkturläget, augusti 2014.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014 Konjunkturläget, mars 2014.
KONJUNKTURLÄGET 27 augusti 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturläget Juni Prognosen i sammandrag (mars inom parantes) BNP4,2 (4,4)3,6 (3,9)3,7 (3,4)3,0 Sysselsättning1,9 (1,9)2,2 (2,2)1,2.
KONJUNKTURLÄGET 20 juni 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Lågkonjunkturen fortsätter Mest troligt att euron överlever – läget klarnar mot slutet av.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
KONJUNKTURINSTITUTET
KONJUNKTURBILDEN 30 juli 2009 Kerstin Hallsten. Konjunkturbilden i stort oförändrad Ny information visar att BNP-fallet i Sverige bromsar upp – mindre.
Styrräntor Procent, dagsvärden. Total skuldsättning Procent av BNP.
Näringslivets produktion Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 31 augusti 2016 Konjunkturläget, augusti 2016.
Historiska flyttmönster – mot en öppen och ömsesidig global nordisk arbetsmarknad Dan Hjalmarsson GD/PhD Tillväxtanalys Utvärderar och analyserar grunderna.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Produktion i näringslivet Index 2005=100, förädlingsvärde till baspris, fasta priser.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Det aktuella ekonomiska läget Lars Calmfors Finansbolagens förening 20/
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikter våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Maria Billstam Konjunkturbarometern April Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100 Standardavvikelse = 10.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet Historiskt sett så är inflationen hög då arbetslösheten är låg, och tvärtom. Under talen tänkte många.
Beviljade uppehållstillstånd, asyl- och anhöriginvandrare Tusental.
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ekonomirapporten, maj 2017 Tabellerna
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 BLEKINGE LÄN
KONJUNKTURINSTITUTET
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
KONJUNKTURINSTITUTET
BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna
Modellskattningar och bedömning av jämviktsarbetslöshet
Diagram 1 • Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella
Årlig förändring i tusental
Finanspolitik i praktiken
PPR september
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Finansiell stabilitet November 2017
Ett utmanat Sverige.
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Finanspolitik i praktiken
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla diagram
Källor: SCB och Riksbanken
PPR 2008:2.
PPU april
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016

Sammanfattning Ekonomisk politik driver stark tillväxt i Sverige – Expansiv finanspolitik till följd av hög flyktinginvandring – Negativ reporänta för att få upp inflationen Arbetslösheten faller och Sverige går in i en högkonjunktur Strukturella utmaningar – Bostadsbrist – Låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda – Ökat utgiftstryck till följd av fler äldre i befolkningen

Prognosen i sammandrag (december 2015 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,6 (-0,9)-0,3 (-1,1) Offentligt finansiellt sparande 3 0,00 (0,75)-0,50 (-0,25)Reporänta 2 1,5 (1,7)1,3 (1,5)0,9 (0,9)KPIF 6,3 (6,5)6,7 (6,8)7,4 (7,4)Arbetslöshet 1 2,3 (2,5)3,5 (3,9)4,1 (3,8)BNP ,35 (-0,35)

Fördjupningar Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

1. Konjunkturen i omvärlden

Osäkerhet om den globala konjunkturen Procentuell förändring, 3-månaders glidande medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

Svag börsutveckling under inledningen av 2016, men uppgång i mars Index =100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde

Utvecklingen på obligationsmarknaden i USA har tolkats som ökad risk för recession Procent, 10-dagars glidande medelvärde, dagsvärden Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.

Fallande industriproduktion i USA ofta tecken på recession Årlig procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.

Fallande inköpschefsindex i USA, men långt från nivåer som tidigare varit förenligt med recession Diffusionsindex, månadsvärden Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.

Fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden i USA med fallande arbetslöshet Procent av arbetskraften respektive procent av befolkningen 25–54 år, säsongsrensade månadsvärden

Mest sannolikt med ungefär samma tillväxt i världsekonomin 2016 som i fjol, men gott om nedåtrisker BNP, procentuell förändring

2. Konjunkturen i Sverige

Överraskande stark tillväxt i Sverige 2015 – barometern indikerar fortsatt god tillväxt Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Tillfälligt hög export i slutet av 2015 – ger tillväxtrekyl i början av 2016 Förändring i procent av BNP föregående kvartal, säsongsrensade värden

Hushållen pessimistiska om svensk ekonomi, men ganska positiva till sin egen ekonomi Index medelvärde=100, månadsvärden

Bostadsbyggandet ökar men folkökningen överstiger nyproduktionen av bostäder med bred marginal Tusental personer respektive lägenheter

Fortsatt optimistiska anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Sysselsättningen ökar med 140 tusen personer under 2016 och 2017 Miljoner personer respektive procentuell förändring, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

Arbetslösheten faller men vänder upp 2018 när allt fler flyktinginvandrare kommer in på arbetsmarknaden Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Hög arbetslöshet bland utrikes födda Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Sverige går in i en högkonjunktur med positivt BNP- och arbetsmarknadsgap Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar

De flesta indikatorer över resursutnyttjandet är redan högre än genomsnittligt Säsongsrensade kvartalsvärden, normaliserade

Stigande resursutnyttjande på arbetsmarknaden ger högre löneökningstakt Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

3. Penningpolitik

Inflationen fortsatt under målet 2017, men stiger till följd av högre löneökningstakt och starkare konjunktur KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Negativ reporänta till slutet av 2017 behövs för att få upp inflationen Procent, dags- respektive kvartalsvärden

Fortfarande låga inflationsförväntningar Procent, kvartalsvärden Anm. Genomsnitt för samtliga tillfrågade i TNS Sifo Prosperas enkät

Låga räntor i omvärlden Procent, dags- respektive månadsvärden

Kronans nominella växelkurs ungefär som genomsnittlig under 2000-talet Kronans effektiva växelkurs KIX =100, månadsvärden

Riksbanken behöver se till att högkonjunkturen består för att få upp inflationen BNP-gap, KPIF och reporänta, procent respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

4. Finanspolitik

Expansiv finanspolitik – åtstramning därefter för att åtminstone uppnå balans Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

Offentliga utgifter stiger som andel av BNP – hur mycket beror på politiska val – kräver inkomst- ökning även vid balansmål, men hur mycket? Inkomster och utgifter i offentlig sektor, procent av BNP Scenariot förutsätter: Bibehållet offentligt välfärdsåtagande Krona-för-krona finansiering av utgiftsåtgärder till 2020 Därefter 1,2 procent finansiellt sparande som andel av BNP

Puckel i skattekvoten för att finansiera välfärdsåtagandet och uppnå överskottsmålet Skatteintäkter i procent av BNP 3 procentenheter högre skattekvot 2020 än 2016, men bara 2 procentenheter högre 2025 i scenariot Ska en utgiftspuckel finansieras direkt? Överskottsmål eller balansmål?

Sammanfattning Ekonomisk politik driver stark tillväxt i Sverige – Expansiv finanspolitik till följd av hög flyktinginvandring – Negativ reporänta för att få upp inflationen Fortsatt återhämtning i omvärlden, men ganska långsam Arbetslösheten faller och Sverige går in i en högkonjunktur Strukturella utmaningar – Bostadsbrist – Låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda – Ökade offentliga utgifter till följd av fler äldre i befolkningen