TEST Välfärdsbokslut för talet SOU 2001:79
Kommittén Välfärdsbokslut Regeringsbeslut 4 februari 1999 Delbetänkande 18 januari forskarantologier/andra betänkanden Slutbetänkande oktober 2001
Kommittén Välfärdsbokslut Uppdraget Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män, barn, ensamstående mödrar, funktionshindrade, åldersgrupper, utrikes födda Bokslutsperspektiv: tillståndsförändringar, underlag för diskussion om framtida inriktning av socialpolitiken
Kommittén Välfärdsbokslut Välfärd Individers resurser som gör det möjligt att styra och kontrollera livsvillkoren Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet Institutioner som individuella resurser: stat, marknad, familj Ofärd: socialpolitiskt uppfordrande, svårare att enas om vad som utgör det goda livet
Kommittén Välfärdsbokslut Underlaget Befintlig statistik och forskning Egna analyser och sammanställningar Forskaruppdrag och myndighetsuppdrag Extern granskning
Kommittén Välfärdsbokslut Slutbetänkandet Tillståndsförändringar 1990 jämfört med 1999 Individernas resurser Utsatta grupper Välfärdstjänsterna och försörjningssystemen Förvaltningsberättelse Kunskapsluckor Utmaningar och handlingsalternativ
Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdsutvecklingen i stora drag Mycket blev sämre: –Sysselsättning, arbetslöshet, jäkt, hälsa, ekonomi Men en del blev bättre: –Löner, utbildningsnivå, dödlighet Inte allt förändrades: –Disponibla inkomster, sociala relationer, politiska resurser
Kommittén Välfärdsbokslut Hälsa Lägre dödlighet, men… Sämre hälsa, främst lättare besvär Ökad ängslan, mest bland dem under 50 år Skillnader efter kön och klass
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:1. Åldersstandardiserad dödlighet (antal dödsfall per ) och spädbarnsdödlighet (antal dödsfall per levande födda), för män och kvinnor vid 1990-talets början (1990) och slut (1999)
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:2. Ohälsa. Andelen med självskattad ohälsa, långvarig sjukdom respektive ängslan, oro, ångest vid 1990-talets början (åren 1990 91; för ängslan, oro, ångest 1988 89) och slut (åren 1998 99)
Kommittén Välfärdsbokslut Arbete Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet –Ojämnt fördelat mellan klasser –Två ”icke-händelser” –Arbetslöshet en erfarenhet för många Sämre psykosocial arbetsmiljö – jäkt, negativ stress –Främst kvinnor och välfärdstjänsterna Högre timlöner –Offentliganställda halkar efter
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:4. Sysselsättning. Andelen sysselsatta a respektive arbetssökande b vid 1990-talets början (åren 1990 91) och slut (åren 1998 99), bland befolkningen 16 64 år
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:5. Arbetsförhållanden och lön. Andelen med fysiskt krävande a respektive jäktiga arbeten samt medianlön per timme b i 2000 års priser vid 1990-talets början (åren 1990 91) och slut (åren 1998 99), bland sysselsatta 16 64 år
Kommittén Välfärdsbokslut Relationer och trygghet Begränsat umgänge lika ovanligt Att sakna nära vän har inte ändrats Ingen generell förändring av oro eller utsatthet för våld Att inte kunna överklaga är lika vanligt
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:8. Social förankring. Andelen som har begränsat umgänge utom hushållet samt andelen som saknar en nära vän vid 1990-talets början (åren 1990 91) och slut (åren 1998 99)
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:9. Trygghet. Andelen som avstått från att gå ut på grund av oro för överfall, rån eller ofredande, samt andelen som varit utsatt för våld eller hot vid 1990-talets början (åren 1990 91) och slut (åren 1998 99)
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:10. Politiska resurser. Andelen som ej kan överklaga ett beslut och heller inte känner någon som kan hjälpa till vid 1990-talets början (åren 1990 91) och slut (åren 1998 99)
Kommittén Välfärdsbokslut Anhopning av ofärd Anhopning blev vanligare Nästan hälften har fortfarande flera former av ofärd efter 8 år Vanligare bland arbetare och kvinnor –Ökningen sker bland dem under 50 år
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:11. Anhopning av ofärd. Andelen som har en respektive två eller fler former av ofärd a vid 1990-talets början (åren 1990 91) och slut (åren 1998 99), samt den relativa risken att kvarstå respektive inträda i gruppen med två eller fler former av ofärd.
Kommittén Välfärdsbokslut Ekonomiska resurser Inkomstnivåerna tillbaka på 1991 års nivåer Oförändrad inkomstspridning under krisåren men ökning under andra halvan av decenniet Kapitalinkomster och selektiva bidrag; viktiga i toppen och botten Stora förskjutningar efter ålder Ökade ekonomiska svårigheter
Kommittén Välfärdsbokslut Disponibla inkomster – median (Index 1991=100)
Kommittén Välfärdsbokslut Låga inkomster och ekonomiska problem Låginkomstgruppen blev större Ekonomiska problem vanligare Varaktigt socialbidragstagande ökar
Kommittén Välfärdsbokslut Andelen barn i hushåll med inkomster under socialbidragsnormen
Kommittén Välfärdsbokslut Andelen barn i hushåll med låga inkomster
Kommittén Välfärdsbokslut Andel med låga inkomster (under 60% av medianinkomsten), 1991 och 1999
Kommittén Välfärdsbokslut Kvinnors löner i procent av mäns löner
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:7. Inkomster och kontantmarginal. Disponibel inkomst per kostenhet a, medianinkomster i 2000 års prisnivå, andel med låga disponibla inkomster b samt andelen utan kontantmarginal c bland befolkningen d. Inkomster för åren 1991 och 1999, kontantmarginal åren 1990 91 respektive 1998 99
Kommittén Välfärdsbokslut Ungdomar Ökad arbetslöshet Ökat socialbidragstagande Sjunkande inkomster Ökning av tidsbegränsade anställningar Minskat psykiskt välbefinnande
Kommittén Välfärdsbokslut Ensamstående mödrar Ökad arbetslöshet Ökning av ekonomiska svårigheter Ökning av tidsbegränsade anställningar Försämrad hälsa Ökad anhopning av ofärd
Kommittén Välfärdsbokslut Utrikes födda Ökad arbetslöshet Sjunkande förvärvsinkomster Ökat långvarigt socialbidragstagande Ökning av tidsbegränsade anställningar Minskat psykiskt välbefinnande
Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdsinstitutioner Resurs för individen - brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet Stat, kommun, marknad, tredje sektorn, familjen
Kommittén Välfärdsbokslut Barnomsorg Älderomsorg- Skola mm. Ökad täckningsgrad – ökad universalism Resursuttunning Koncentration på störst hjälpbehov Förskjutning av hjälpmönster – mot marknad och familj
Kommittén Välfärdsbokslut Personaltäthet barnomsorg och skola, index 1991=100
Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdstjänsternas organisering Decentralisering Brukarfinansiering Marknadsorientering Privatisering
Kommittén Välfärdsbokslut Verksamma i alternativa driftformer inom välfärdstjänsterna totalt
Kommittén Välfärdsbokslut Sjukvård Offentliga utgifter i stort oförändrade. Förskjutning från sjukhusvård mot läkemedel Offentliga utgifter i stort oförändrade. Förskjutning från sjukhusvård mot läkemedel Ökade patientavgifter Ökade patientavgifter Halvering av antalet vårdplatser. Oförändrat antal inläggningar. Kraftigt kortade vårdtider Halvering av antalet vårdplatser. Oförändrat antal inläggningar. Kraftigt kortade vårdtider Oförändrat antal läkarbesök. Var tionde med vårdbehov avstår från läkarbesök Oförändrat antal läkarbesök. Var tionde med vårdbehov avstår från läkarbesök
Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:3. Utbildning. Andelen med grundskoleutbildning eller mindre vid 1990-talets början (1990 91) och slut (1998 99) bland befolkningen i åldrarna 20 till 60 år
Kommittén Välfärdsbokslut Socialförsäkringar och familjestöd Fler förändringar i systemen än under tidigare decennier Särskilt påtagligt för ersättningsnivåerna Betydelsefulla förändringar av kvalificeringsregler
Kommittén Välfärdsbokslut Figur 2.1:8 Barnbidragens storlek (kronor per år i 1998 års priser), bidragsförskottens storlek (kronor per år i 1998 års priser) samt ersättningsnivå för föräldrapenning (procent),
Kommittén Välfärdsbokslut Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Antalet i aktiva åtgärder ökade kraftigt under decenniets första hälft Antalet i aktiva åtgärder ökade kraftigt under decenniets första hälft Kommunerna har övertagit ett allt större ansvar Kommunerna har övertagit ett allt större ansvar Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder har breddats, men de genomsnittliga kostnaderna för enskilda program har sjunkit Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder har breddats, men de genomsnittliga kostnaderna för enskilda program har sjunkit
Kommittén Välfärdsbokslut Figur 2.1:3 Antalet arbetslösa i olika åtgärder samt utan ersättning, Tusental.
Kommittén Välfärdsbokslut Socialbidrag Socialbidragen har ökat kraftigt Ungdomar och invandrare särskilt drabbade Minskad generositet och hårdare villkor
Kommittén Välfärdsbokslut Sysselsättning
Kommittén Välfärdsbokslut Åldersgruppers förändring
Kommittén Välfärdsbokslut Statens finansiella sparande (skillnader mellan inkomster och utgifter)
Kommittén Välfärdsbokslut BNP i fasta priser 1990–1999 Volymindex, 1993=100
Kommittén Välfärdsbokslut Kommunernas resultaträkning 1990 1999
Kommittén Välfärdsbokslut Landstingens resultaträkning 1990 1999
Kommittén Välfärdsbokslut Kunskapsluckor om välfärd och välfärdspolitik Välfärdstjänster och försörjningssystem - tillgänglighet, kvalitet, konsekvenser Individernas resurser - krisens avtryck på ungdomar och marginella grupper
Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdspolitikens förutsättningar och utmaningar Åldrande samhälle, arbetsliv, finansiering Ojämlikhet och ofärd Välfärdspolitikens legitimitet Modeller och handlingsalternativ
Kommittén Välfärdsbokslut Vägskäl för välfärdspolitiken Familjestödens dimensionering Barnomsorgen, skolan och livschanserna Socialförsäkringarnas golv och tak Äldreomsorgens universalitet Välfärd för alla?