Antibiotikaprofylax i tandvården – lathund Kronoberg Huvudbudskap Ett gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska infektionsrisken vid.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
0HLR Maen Yousef.
Advertisements

Tandvårdsreform Steg ett: Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) för alla vuxna införs 30 – 74 år =150 kr/år 20–29 år samt 75 år och äldre = 300 kr/år.
Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Andningsgymnastik i samband med lungcancerkirurgi
Märkning uteblev – patient opererades på fel sida
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Känn ditt läkemedel En sund och trygg användning av egenvårdsläkemedel
Gastroskopi (EGD-skopi) Indikationer, diagnostik
Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland
SBU:s rapport Blödande magsår
Anti-reumatisk behandling och infektions-benägenhet Per Eriksson Reuma- och Njur-klinikerna Universitets-sjukhuset Linköping.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /1 SBU-rapport Antibiotikaprofylax 2010 Martin Sundqvist Med grupp Infektion.
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – när, var, hur ?
Käkkirurgi = oral & maxillofacial kirurgi
Riskfaktorer. Diabetes
Tredje steget Medicinska kommittén
Osteoporos Bisfosfonater
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Säkrare vård och omsorg
Tandvårdsstöden – lathund för vårdpersonal
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Medicinska kommittén 15 maj
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Kartläggning av antibiotikaförskrivning inom FTV Landstinget Kronoberg.
Landstingets symbol är en stiliserad bild som bygger på initialbokstäverna i ordet Norrbottens läns landsting. Symbolen, som är märkesskyddad, illustrerar.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Följsamhet till riktlinjer Medicinsk vård - per avdelning Följsamhet till riktlinjer Medicinsk vård - per avdelning.
Antibiotikaanvändning inom tandvården - dags att införa Strama-arbete?
Trombosprofylax vid förmaksflimmer:
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Sprututbyte ur infektionssynpunkt Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare.
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
Utgiven 2013 – SCAAR. SCAAR Årsrapport 2012 Utgiven 2013 – SCAAR Arbetsgrupp SCAAR 2012 Ordf. Stefan James, Uppsala V. ordf. Bo Lagerqvist, Uppsala Oskar.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Lisa Labbé Sandelin, smittskyddsläkare
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Enheten för tandvårdsstöd ansvarar för Landstingets tandvårdsstöd för särskilda patientgrupper budget 2017 – 34 mkr
Vårdrelaterade infektioner
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Behandling med DOAK (NOAK) och Warfarin i Uppsala län
Så här använder du infektionsverktyget
Andel patienter med icke småcellig lungcancer
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Följsamhet till riktlinjer
Uppmärksamhetssymbolen (UMS) i COSMIC R8.1
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
PNEUMOKOCKVACCINATION AV VUXNA I REGION NORRBOTTEN
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Vaccination mot influensa
Tandvårdsstöd Översikt och instruktioner från Bedömning tandvård
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Standardiserat vårdförlopp Maligna Lymfom och Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Information till primärvården Informationens källa är huvudsakligen saxat.
Så här använder du infektionsverktyget ->
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Mikrobiologisk screening
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Antibiotikaprofylax i tandvården – lathund Kronoberg Huvudbudskap Ett gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska infektionsrisken vid tandingrepp. Detta uppnås med hjälp av god egenvård och vid behov täta regelbundna tandrengöringar i tandvården. Infektionssanering i munhålan ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad infektionsrisk. Läkemedelsverkets expertmötes bedömning är att antibiotikaprofylax endast rekommenderas för definierade riskpatienter och vid ett fåtal odontologiska ingrepp där den möjliga vinsten förväntas vara större än den förväntade risken. Behovet av profylax måste värderas i ljuset av att dagliga aktiviteter som tuggning, tandborstning och användning av tandtråd har visat sig ge hög grad av bakteriemi. Det är den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga odontologiska och medicinska riskfaktorer som är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte. Indikationer för antibiotikaprofylax Riskpatienter Tillstånd med hög risk för endokardit där profylax skall övervägas inopererad klaffprotes där främmande material använts för reparation av klaff + TAVI genomgången endokardit Pat med medfött cyanotiskt hjärtfel eller korrigerat medfött hjärtfel < 6mån efter proceduren eller livslångt om dysfunktion kvarstår Till följande riskpatienter rekommenderas antibiotikaprofylax vid tandextraktion, subgingival depuration, dentoalveolär kirurgi samt intraoral mjukdelskirurgi: Patienter med neutrofila granulocyter < 1,0 x109/L. Patienter med defekt granulocytfunktion (t ex hematologiska sjukdomar som MDS). Patienter med tung immunosuppression (tex nyligen genomgången organ- eller benmärgstransplantation). För reumatiska läkemedel se text i rutan till vänster. Antibiotikaprofylax kan även övervägas vid ovanstående ingrepp till patienter med nyopererad ledprotes (< 3 mån) och samtidig förekomst av övriga riskfaktorer (som övervikt, rökning, immunbrist, hög ålder mm) och när ingreppet inte kan skjutas upp. Till följande riskpatienter rekommenderas antibiotikaprofylax i samband med benskadande odontologiska ingrepp: Patienter med högdosstrålbehandlat käkben. Se även riktlinje ”Strålade patienter”. Cancerpatienter som behandlats med bisfosfonat intravenöst. Riskingrepp Antibiotikaprofylax rekommenderas även till i övrigt friska patienter vid följande odontologiska ingrepp: anomalikirurgi, frakturkirurgi, bentransplantationer och kan övervägas vid implantatkirurgi. Vid frakturkirurgi där infektion misstänks/konstateras kan fortsatt antibiotikabehandling vara aktuell. Preparat- och dosval Antibiotikaprofylax bör vara så kortvarig som möjligt. Peroral administration, som engångsdos 60 minuter före ingreppet Ingen generell indikation för antibiotikaprofylax Vid följande tillstånd anses ingen generellt ökad risk för infektionskomplikationer föreligga (dvs ingen antibiotikaprofylax rekommenderas). En individuell bedömning krävs dock ALLTID. Vid oklarheter rådgör med behandlande läkare. avsaknad av mjälte cystisk fibros dialys downs syndrom tidigare organtransplanterade eller patienter med solida tumörer utan samtidig tung immunsuppressiv terapi välinställd diabetes kontrollerad HIV-infektion thalassemi och sicklecellsanemi hypogammaglobulinemi subklassbrist av gammaglobulin eller IgA-brist Patienter med reumatologiska sjukdomar och immundämpande antireumatisk terapi (inklusive biologiska läkemedel och prednisolon ≤ 10 mg/d) räknas inte generellt till de högriskgrupper som behöver antibiotikaprofylax. Dock kan ett fåtal patienter med svår eller mycket aktiv sjukdom behöva profylax inför tandvårdsbehandling. ledproteser > 3 månader pacemaker, ICD, CVK blåsljud, septumdefekter endovaskulära stentar och graft samt by-passoperation övriga hjärtsjukdomar, som hjärtinfarkt, kardiomyopati och rytmrubbningar. andra implantat, t ex coils, stent, goretexgraft peroral bisfosfonatbehandling samt iv-behandling på osteoporosindikation Version Dokumentet avser profylax, vissa tillstånd kräver även behandling. Referens: Indikation för antibiotikaprofylax i tandvården, LMV 2012:5LMV 2012:5