Mångfaldsprojektet Specialpedagogik i ”Mångfaldens Sverige” Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Advertisements

Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Skola och arbetsliv i samverkan
Den nya skollagen.
Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Välkommen till Vikenskolan
Exempel utifrån ett antal målområden
Elever med utländsk bakgrund -
Planering.
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
LSS 1§ Omfattar personer med
Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun. Skolverkets utbildningsinspektion Vi inspekterar för att förbättra!
Om utbildning och utvecklingsstörning
Lokal Pedagogisk Planering
Legitimation för lärare och förskollärare - Grundskolan
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Den individuella utvecklingsplanen
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Verksamhetsstöd gymnasiet
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Planering och genomförande av undervisningen
CARLBECK-KOMMITTÉN Översyn av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning Dir : 100
Grundskoleförordningen
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Disposition och utgångspunkter
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Nätverk kursplanepiloter
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
– Gunnar Olausson Skolinspektionen, Linköping
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Utmaningar i Gävleborg Slutbetyg grundskola läsåret 2012/2013 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen Källa: Skolverket Procent.
Distansundervisning för elever bosatta i Sverige.
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Riktlinjer för nyanlända Barn- och utbildningsförvaltningen
Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden
Källängsråd Dagordning 1. Föregående protokoll 2. Ekonomi och organisation Budget 2014 Arbetslagsorganisation 14/15 3. Skolans verksamhet Beslutat.
Perspektiv på specialpedagogik med särskild fokus på utvecklingsstörning och särskola Stockholms universitet ) Jerry Rosenqvist.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Välkommen till Din Förlängda Arm. Många väljer oss för vår egen erfarenhet av att vara förälder till ett funktionshindrat barn. Vi vet precis hur du har.
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka Om bibliotek och läsning Projekt Ny biblioteksplan i Botkyrka Anna-Stina Takala, KoF.
Klarspråk − med mottagaren i fokus Kicki Lindh, SPV.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Barns behov eller Vem tolkar barns behov?. I behov av särskilt stöd I skollagen: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn.
Hur kan eleverna få stöd för att utveckla sin läskompetens.
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
”Nu ska ni få visa vad ni lärt er. För att det ska bli rättvist får alla samma uppgift att lösa – klättra upp i trädet!”
Välkomna till styrd helpdesk
Modersmålsråd 15 februari
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Ny Remissrutin till BUP
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Välkomna till webbinarium- ”Så skapar du slutredovisningen för arbetet med riktade insatser för nyanlända elever”
Enheten för mottagande av nyanlända elever
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Längre eller upprepad frånvaro
Nyheter i skollagen från och med
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Enkät i gymnasieskolan
Presentationens avskrift:

Mångfaldsprojektet Specialpedagogik i ”Mångfaldens Sverige” Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad

Datainsamling Datainsamlingar är av huvudsakligen två slag, nämligen en reviderad version av den tidigare riksomfattande enkäten - här under benämningen frågeformulär - beträffande eventuell överinskrivning, vilken gått till Stockholm och Göteborg, samt fördjupade intervjuer med utredningspersonal liksom skolledare och lärare i särskola.

Syfte Syftet med denna (uppföljande) studie är att på ett fördjupat sätt kartlägga, beskriva, analysera och på andra sätt kritiskt granska antagandet om överrepresentation och/eller överinskrivning av elever med utländsk bakgrund mottagna i särskolan, med särskilt sikte på hur dessa elever uppfattas av skolpersonal och hur de utreds och diagnostiseras.

Uppdraget (1) Planeringsunderlag från Myndigheten för skolutveckling (Dnr 2005:177), innefattande ”Stöd till utvecklingsarbete i särskolan”. Alla elever som har behov av stöd ska få stöd, oavsett var de kommer ifrån. Insatserna ska fokusera de behov som finns och inte på invandrarskap.

Uppdraget (2a) Elever med utländsk bakgrund i särskolan behöver uppmärksammas. Bland annat finns behov av utbyggda möjligheter till modersmålsstöd för eleverna liksom av att tydliggöra skillnaderna mellan bl.a. individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.

Uppdraget (2b) Det finns också indikationer på att utredningarna innan inskrivning är undermåliga och att utredningsmaterialen inte är anpassade till elever med annat modersmål och annan kulturell bakgrund. Det innebär att det sker en överinskrivning av elever med utländsk bakgrund i särskolan. (Dnr 2005:177, ss 30-31, vår kursiv).

Begreppsdefinitioner Begreppet överrepresentation = det finns fler elever i särskolan jämfört med motsvarande andel i jämförbar ålder i grundskolan eller gymnasieskolan

Begreppsdefinitioner (forts) Begreppet överinskrivning = en avsiktlig eller oavsiktlig registrering av fler elever än förväntat i särskolan, utan tydliga belägg i utredningsunderlagen om att utvecklingsstörning föreligger.

Ytterligare om benämningar Föregående studie: ”annan etnisk bakgrund än svensk” och ”annat etniskt ursprung än svenskt” I denna uppföljande studie används begreppsnamnet ”barn med utländsk bakgrund” (Statistiska centralbyrån)

Definitionen enligt SCB: Med barn med utländsk bakgrund menas … barn vars båda föräldrar är utrikes födda. Om endast ena barnets förälder är känd så räknas den förälderns ursprung. (SCB, 2007, s 98.)

Definitionen enligt SCB (forts): ”Elever berättigade till modersmålsundervisning” enligt grundskoleförordningens 9 §: Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning) …

Personkretsen i särskolan enligt skollagen kapitel 3 § 3: Barn i allmänhet skall tas emot i grundskolan. Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.

Personkretsen i särskolan (forts) samt enligt kapitel 1 § 16 där det står att Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt, funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

Huvudresultat (1) Andelen elever i särskolan jämfört med grundskolan i det tre storstadskommunerna ligger nära det av skolverket (2006) angivna riksgenomsnittet på 1,45%

Andel elever i särskola Stockholm: 1,16% Göteborg: 1,8% Malmö: 1,47%

Huvudresultat (2) Andelen berättigade till modersmålsundervisning alternativt andelen med utländsk bakgrund i särskola är identiska i Göteborg skiljer sig med nästan 17 procentenheter i Stockholm skiljer sig med ca 13 procentenheter i Malmö

Andel särskoleelever i träningsskola Stockholm: 30% (Skolverket) Göteborg: 28% (Skolverket) Malmö: 38% (Skolverket); Malmö: 43,4% (muntlig uppgift)

Andel elever med utländsk bakgrund i grundskolan Stockholm: 31,9% (”berättigade till modersmålsundervisning”) 12,7% (med utländsk bakgrund)

Göteborg: 34,5% (”berättigade till modersmålsundervisning”) 34,5% (med utländsk bakgrund)

Malmö: 45,2% (”berättigade till modersmålsundervisning”) 41% (”med utländsk bakgrund”)

Andel elever med utländsk bakgrund i särskolan Stockholm: 49% Göteborg: 34,5% Malmö: 58% (år 2005) ”på väg mot 65%” (år 2007) (enligt intervjusvar)

Skillnad i andel med utländsk bakgrund särskola – grundskola Stockholm: 49% - 32% = 17% Göteborg: 34,5% - 34,5% = +/- 0% Malmö: 58% - 45% = 13%