Social kompetens Matts Dahlkwist 2012 Persson, Dahlkwist

Definition enl Antal-Lundström Att man har en inre balans och stabil karaktär Att man förstår andra människor och kan samarbeta med dem Att man är lojal mot viktiga samhälleliga värderingar

Vad är social kompetens? Ett vidsträckt begrepp. Gruppaspekten inkl samarbetsförmåga Anpassningsförmåga (social) Relationsaspekten (rel med andra ind) - inte minst gentemot kunder Emotionell intelligens (EQ); förnuft/känsla Empati (contra sympati eller emotionalitet) Emotionell kompetens - ”avgörande är att kunna visa vad man känner” – välavvägt: Viss disciplinering av känslor (Goleman) Intryckskontroll ”Individens samspelsföråga i förhållande till andra individer och i grupp” (snäv def)

Trender i tiden (1980-) -Individualisering och relationsmodernisering (ökad tonvikt på individens rättigheter och skyldigheter) -Valfrihet och betoning på valmöjligheter -Utveckling mot servicerelationer (Lyttkens) Hur kan begreppet social kompetens ha varierat i tid och rum, mellan olika kulturer?

I platsannonsernas värld Vad säger annonsspråket? Vad efterfrågas? -kunna ”ta folk” -marknadsanpassning ”Säljpsykologi” ”Sanningens ögonblick” – hur länge? Telefonförsäljning – speciella krav Olika krav på säljaren i olika branscher Vad har detta gemensamt med social kompetens?

Riesmans 3 sociala karaktärer traditionsstyrd: konventionell konformitet inifrånstyrd: betonar ind valfrihet, stor hänsyn till gruppanpassning gruppstyrd: hemmastadd överallt, en kosmopolit, rör sig i många världar..

Autonomi contra socialt konformitetstryck Fallet ”kejsarens nya kläder”: Den som avslöjar, karaktäriseras som socialt inkompetent före avslöjander, men socialt kompetent efteråt. Effekt beroende på hur det samhälle som ”avslöjaren” lever i ser ut, tolerans för oliktänkande, kreativt klimat mm. Andra exempel på ”kejsarens nya kläder”?

Gruppens betydelse för den sociala kompetensen Behovet av grupptillhörighet på flera plan: -gruppen som stöd när jag rör mig bland okända andra -Gruppen som identitetsgivare ”Gruppen skapar känslor av tillhörighet, men samtidigt kan den utsätta individen för ett integritetskränkande grupptryck” ( s 208)

Den sociala kompetensens relativitet – i olika grupper och sammanhang Idag: i olika grupper, på olika arbetsplatser Förr och nu: I samma kultur, förändring över tid Mellan olika kulturer I olika åldersgrupper Inom olika ungdomskulturer Vad innebär det att vara ”gatsmart”? Gör en jämförelse mellan olika arbetsplatskulturer

Teamplayers – en åtrådd kategori Mindre känsliga för grupptryck, samtidigt inte alltför indiviualistiska

Fenomenet Mobbning 1 UPPMÄRKSAMHET contra OMFATTNING FÖRKLARINGAR?

Fenomenet Mobbning 2 Mobbning sett ur olika perspektiv (ex Pikas contra Olweus, s 138). Skillnader i begreppsdefinition? Några centrala mekanismer bakom mobbning: -Negativt grupptryck -Grupptänkande och konformitetstryck -Skuldutspädning och ”bystander” -Syndabockstänkande

Barn och ungas fostran och social kompetens Olika typer av fostran/socialisation: -Samhällsmedborgare/ansvarskännande medborgare -arbetstagare -disciplinering Vad är bildning? Vem har fostransansvaret?

Etik och etikett – smörjmedel i den sociala samvaron? Form contra funktion Social konvenans contra hänsynslöshet? Att vara ”trevlig”: att följa alla de regler som gör att den sociala samvaron känns smidigare Vardagskoder för beteende Normer contra regler Normalitet contra tid, rum, social grupp

Digitaliserad kommunikation och social kompetens Mobiltelefoni Mailkontakter Reality- TV Social kommunikation och sociala regler Hur kan utvecklingen av den sociala och digitala kommunikationen komma att påverka innebörden i social kompetens? Vad står t ex ”vänner” för? ”Sociala skyltfönster”?