© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Att skriva för att påverka.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Insändare Struktur och respons.
Advertisements

Texttyper.
Att strukturera en text
Att återge och sammanfatta vad någon sagt eller skrivit
Generell bedömningsmatris i SVENSKA (fortsättning på baksidan)
Sexuella kränkningar och respekt Hur påverkar vi utvecklingen i rätt riktning? En powerpoint av S2m.
Argumentera. Vad är argumentation? När är det viktigt att kunna argumentera? Vilka ämnen är lätta/svåra att argumentera om? Introduktion Att ange skäl.
Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
Återberättande text Berättar om något som har hänt.
Ett förslag på arbetsgång
HFF:s P02 Läsprojektet 2015 Ett samarbete mellan Huskvarna bibliotek och Huskvarna FF.
Skrivkompetens i styrdokument och undervisning
 Le i telefonen  Hälsa och presentera dig med fullständigt namn  Fråga efter personalansvarig/rätt person  Finns det tid?  Fråga på ett intressant.
Argumenterande text Retorik Arbetsgång Modell Stilfigurer.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Några viktiga regler angående SKILJETECKEN. Rubriken ● Slutar aldrig med en punkt ● Kan sluta med ! eller ?
HOPPSAN… DU HAR VISST FLYTTATS TILLBAKA I TIDEN – TIDEN FÖRE LINJALEN, MÅTTBANDET OCH TUMSTOCKEN ATT MÄTA….
Hur man använder EasyWorship del 1
Jan Larsson Studieteknik Jan Larsson
Berättande text Du ska skriva en berättande text. Den här texten skriver du inte till någon speciell person. Du behöver då inte tänka på att skriva hej.
Återberättande text Kurs C.
Svenska som andraspråk 1
Insändare Vad kan vi om insändare?
Torsdag 25 februari.
Inför det muntliga nationella provet i svenska
Jag är ingen talare men…
Konsten att läsa skönlitteratur
Konsten att läsa sakprosa
Välkommen till mitt utvecklingssamtal ÅK Ht 2017
Lektionsuppgift Under dagens lektion kommer ni att delas in i 4 olika grupper där det kommer att lottas ut vilken grupp som får ansvar för vilken av de.
Diskutera! När vi diskuterar så är vi två eller fler som pratar tillsammans. När man diskuterar tycker man något! Om jag tycker något så kan man säga att.
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Den retoriska arbetsprocessen
Vad är det som ska hända? Kärnan!
Etik och moral.
Argumenterande text.
Språkets makt.
Retorik för kvinnor Talarens Namn Datum Vänsterpartiets kvinnonätverk
KONSTEN ATT ÖVERTYGA SIN PUBLIK
Att diskutera och argumentera!
Veckans mål: Slutsats och diskussion Material och metod Källförteckning.
Iris Rosengren Larsson
Läsförståelse.
Vad är det här?.
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Den 30:e augusti 2017 Dagens namnsdag Albert, Albertina
Några viktiga regler angående
Religion.
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Hur skriver man en berättande text
Våra medier.
Källkritik.
Typiska kännetecken för instruktioner
2. genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
ATT söka jobb och gå PÅ intervju - Introduktion till mIgreat! modul 7
Min läsportfolie.
- Att vara personlig och beröra
Textgenrer.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Introduktion till rättsfallslösning
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Förslag på Power-Point för introduktioner till:
Att använda källor.
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Berättar om något som har hänt
Medarbetarrättighet -
Struktur i modellen, 5 steg
Religion Livsåskådning.
Presentationens avskrift:

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Att skriva för att påverka

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Debattartikel I en debattartikel framför du åsikter i en tidning.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Debattinlägg I ett debattinlägg svarar du på tidigare publicerade debattartiklar eller debattinlägg och framför dina åsikter.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Inlägg Ett inlägg är en friare texttyp där du i första hand resonerar och diskuterar kring något. Du behöver inte ta ställning lika tydligt för eller emot. Du behöver inte ha ett tydligt mönster med tes, argument och motargument.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Tes Tesen är din åsikt eller ställningstagande. Tesen är motorn i debattartikeln som argumenten grundar sig på. I en debattartikel har du tesen antingen i rubriken eller i inledningen. Ha bara en tes.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Argument Du har argumenten i textens huvuddel. Blanda aldrig in argument i inledningen eftersom inledningen är till för att leda in läsaren i ämnet. Ha lagom många argument (3-4). Ha alltid det starkaste argumentet efter motargumentet.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Motargument Ha alltid minst ett motargument. Om du inte har något motargument är du inte trovärdig. Meningen med motargumentet är inte att du ska övertyga dig själv om att dina argument är fel. Meningen med motargumentet är att du med argumenten bevisar att motargumentet inte håller.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Avslutning I textens avslutning upprepar du tesen och de viktigaste argumenten. Avslutningen ska också avrunda texten och få den till en naturlig slutpunkt. När en läsare kommit till sista raden i din text ska hen känna att du sagt allt som behöver sägas.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Källhänvisning När du använder källor i din text måste du ha en källhänvisning. Meningen med källhänvisningen är att läsaren snabbt ska kunna undersöka om det du återger är korrekt.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Exempel på källhänvisning Om du t.ex. använt en dagstidning som källa ska du ha med: författarens namn, tidningens namn i kursiv stil, artikelns namn inom citattecken och datum och år. I ”Intresset växer för svenska som andraspråk”, SvD 14/2 2016, skriver Karin Thurfjell om att allt fler vill utbilda sig eller vidareutbilda sig i svenska som andraspråk.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Referera När du refererar vad någon annan skrivit måste du göra det med egna ord. Kopiera inte bara delar av källtexten och få det att framstå som det är dina ord och ditt språk. Använd referatmarkörer för att visa vad någon annan skrivit.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Referatmarkörer Detta är exempel på referatmarkörer: Karin Thurfjell skriver/visar på … Thurfjell skriver/visar på … artikelförfattaren skriver/visar på … skribenten skriver/visar på …

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Citat Ibland är det lättare att skriva exakt det som står i källtexten. Detta kallas för citat. Se till att dina citat vävs in i din text på ett smidigt sätt. Ändra aldrig i citat! Stava aldrig fel i citat!

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Exempel på citat I ”Intresset växer för svenska som andraspråk”, SvD 14/2 2016, skriver Karin Thurfjell om att allt fler vill utbilda sig i svenska som andraspråk och att det i första hand rör sig om ”redan utbildade lärare som vill vidareutbilda sig”.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Inför nationella provet, del C Välj den skrivuppgift som du tycker är mest intressant, inte den du tror är lättast. Läs instruktionen väldigt noga. Om du missuppfattar uppgiften faller hela din text. Om du skriver en debattartikel eller ett debattinlägg se till att tes och argument är i linje med varandra.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Inför nationella provet, del C Se till att din text har en tydlig struktur, d.v.s. en tydlig inledning, huvuddel och avslutning. Var noga med att dela in texten i stycken. Kontrollera då och då att du håller dig till det du ska skriva om och inte plötsligt blandar in oväsentliga saker. Glöm inte att korrekturläsa din text innan du lämnar in den.

© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Lycka till! Om du är väl förberedd kan du inte misslyckas, men ett lycka till skadar ju aldrig!