En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Folkhälsoarbete i Munkedal
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Läkaren och sjukintyget
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Rehabiliteringsgarantin
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Handikappförbunden Dialogmöte DO 9 april 2013 Ingrid Burman.
Regeländringar i sjukförsäkringen
Vad är arbetsförmåga? Anna Hedborg Arbetsförmågeutredningen
Lena Stenvall och Åsa Forssell
Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Rapport Januari 2005 Professor Kristina Alexandersson m.fl. Sektionen.
Läkaren och sjukintyget
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
En enklare sjukförsäkringsprocess
Läkaren och sjukintyget
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting.
Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro 1 Mobiliseringsinitiativet.
Klinisk Försäkringsmedicin
Kostnader sjuklighet Östergötland 2006 milj kr
Information från Försäkringskassan
HÅLLBAR ARBETSHÄLSA FÖR VÅRDGIVARE
Sjukfrånvarons utveckling
5 När är det dags att uppsöka läkare?
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Välkommen till presentationen av Arbetsolyckor och sjukfrånvaro inom handel och restaurang Anna Weigelt Therese Ljung.
SJUKSKRIVNA MED EKONOMISKT BISTÅND
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Är sjukskrivning bra för hälsan?
Hur mår medarbetarna i dag och hur kommer de att må i morgon
Bättre brukarinflytande 2017
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Kunskapsdialog den 9 november 2018 Konferens Kapitel 8
Försäkringsmedicin Hälsovalsråd Pia Ahlström, Caisa Hedlund
Läkarintyg för sjukpenning
Information från Försäkringskassan
Workshop inför eventuell projektansökan till ESF
Presentationens avskrift:

En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset

Ohälsan skiftar karaktär Infektionssjukdomar Vällevnadssjukdomar Förslitningssjukdomar Psykiska ohälsa

Andel som uppger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest? Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Kvinnor 27 % Totalt 21% Män 16 %

Andel som uppger att de har sömnbesvär Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)

Andelen långvarigt sjukskrivna med psykisk sjukdom har ökat kraftigt. De vanligaste besvären utgörs av depressioner, ångesttillstånd och stressreaktioner. Bland kvinnor är nu psykisk sjukdom den allra vanligaste sjukdomsorsaken med 33 % av sjukskrivningarna jämfört med 25 % bland männen. (FK redovisar 2007:6)

De ökade utgifterna för sjukförsäkringen blir ett politiskt problem. Sjukförsäkringen finansieras via sociala avgifter – när färre arbetar minskar intäkterna samtidigt som utgifterna ökar

Insatser för att minska sjukfrånvaron Försäkringskassan Hårdare tillämpning av regler (både gentemot patienter och sjukskrivande läkare) Attitydundersökningar (SKA-rapporten 2006, fusk-debatt) PILA-projektet, (utredning av arbetsförmåga) SBU Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser, praxis, 2003 Socialstyrelsen Nationella sjukskrivningsriktlinjer, 2007 Sjukförsäkringen finansieras via sociala avgifter – när färre arbetar minskar intäkterna samtidigt som utgifterna ökar.

Insatser för att minska sjukfrånvaron Arbetsförmågeutredningen, 2009 (Anna Hedborg) Hur skall sjukdomsbegreppet tolkas. Hur skall arbetsförmåga tolkas? Sveriges Kommuner och Landsting ” Landstingsmiljarden ” En reformerad sjukskrivningsprocess. Tidsbegränsning för sjukersättning. ”Rehabiliteringskedjan” Arbetsförmågan skall testas mot hela arbetsmarknaden

Gemensam nämnare: Minska inflödet + öka utflödet i sjukförsäkringen

29,0 Etappm ål för 2010 Ohälsotal = Alla dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk/aktivitetsersättning under 12 månader utslaget på befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år).

Juli 2010 % av juli 2005 Tumörer Psykiska sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet Cirkulationsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Skador, förgiftningar Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården Saknas/Okänd Samtliga

Hur långt skall siffrorna sjunka?

En sjukförsäkring skall vara Rättvis Försäkringsmässig Rättsäker Förutsägbar Diagnos → Funktionsnedsättning → Aktivitetsbegränsning

Hur långt skall siffrorna sjunka? En sjukförsäkring skall vara Rättvis Försäkringsmässig Rättsäker Förutsägbar Diagnos → Funktionsnedsättning → Aktivitetsbegränsning ”Vilken grad av aktivitetsbegränsning som skall krävas för sjukskrivning är inte en medicinsk fråga. Det krävs politisk normering.”

En sjukförsäkring i förändring Också en för ändring i hur vi ser på… Att vara sjukskriven Konsekvenserna av sjukskrivning Och vad som bör göras (rehabilitering/behandling)

En sjukförsäkring i förändring Också en för ändring i hur vi ser på… Att vara sjukskriven (av psykisk ohälsa) Offer för exponering eller dålig coping? Sjukskrivningsstatus – ett stigma

Sjukskrivning - konsekvenser Avhandling: Thorne Wallman, 2008 Följde personer under 20 år, av dessa blev 1900 förtidspensionärer på grund av hälsoskäl. Den som är sjukskriven i 250 dagar har 50 % risk att inte återvända till arbetslivet 360 dagar – 80 % risk

Sjukskrivning Personer som av hälsoskäl inte arbetat på lång tid: …har ett högre sjukvårdsnyttjande 3-4 gånger mer sjukhusvårdade 8 gånger mer primärvårdsbesök … har sämre livskvalitet och lägre grad av fritidsaktiviteter …har 2-3 gånger högre dödlighet än för människor i arbete

Sjukskrivning Personer som av hälsoskäl inte arbetat på lång tid: …har ett högre sjukvårdsnyttjande 3-4 gånger mer sjukhusvårdade 8 gånger mer primärvårdsbesök … har sämre livskvalitet och lägre grad av fritidsaktiviteter …har 2-3 gånger högre dödlighet än för människor i arbete Efter justering för orsaken till sjukpensionering!!!

Långtids sjukfrånvaro Ju tidigare, desto farligare De som blir förtidspensionärer i tidig yrkesverksam ålder ( års ålder) har cirka 7-8 gånger högre risk att dö i förtid än icke förtidspensionerade jämnåriga. Det är mindre farligt att röka 20 cigaretter om dagen än att bli förtidspensionär.

En sjukförsäkring i förändring Också en för ändring i hur vi ser på… Att vara sjukskriven Konsekvenserna av sjukskrivning Och vad som bör göras (rehabilitering/behandling)

En sjukförsäkring i förändring Och vad som bör göras… Olika praxis, vid stress, ångest, nedstämdhet Sjukskriv, för att ta bort exponering och minska påfrestning Sjukskriv inte, sjukskrivning = undvikandebeteende, det är en kortsiktigt fungerande strategi med långsiktigt påtagliga risker (jmf beteendeterapi).

En sjukförsäkring i förändring Och vad som bör göras… Överge uppfattningen att medicinsk utredning/behandling/rehabilitering måste ske och avslutas före arbetsmarknadsmässig rehabilitering ”Om jag bara blir bra kan jag arbeta” Målgruppen kommer aldrig bli ”friska”. Att inte arbeta är en del av problematiken, arbete är en metod för att må bättre.

En sjukförsäkring i förändring Dramatiska förändringar i regelsystem och utnyttjande det senaste decenniet – bra eller dåligt? Låt en komplex fråga vara komplex Det pågår ett skifte i synsätt Sjukskrivning kan vidmakthålla och skapa ohälsa Det går att komma tillbaka Arbete är en metod för att förbättra hälsa

Tack för att ni lyssnat Per Lytsy