Perspektiv på specialpedagogik med särskild fokus på utvecklingsstörning och särskola Stockholms universitet ) Jerry Rosenqvist

Carlbeck-kommittén - Missiv ”Genom beslut den 6 december 2001 bemyndigade regeringen statsrådet Ingegerd Wärnersson att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning.”

Carlbeck-kommittén - Direktiv Samtidigt fastställde regeringen direktiv för kommittén (Dir. 2001:100). Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén våren 2002 (U 2002:01)

Direktiv för kommittén (Dir. 2001:100) Kommitténs övergripande uppdrag är att föreslå hur den framtida utbildningen bör utformas t.ex. i fråga om mål, innehåll, organisation och personalens kompetens.

Direktiv för kommittén (forts) (Dir. 2001:100) Kommittén skall arbeta med två parallella alternativ, nämligen att särskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som egna skolformer

Carlbeck-kommittén ”Med anledning av Emanuella Carlbecks stora pionjärarbete för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning antog vi, den kommitté som skulle se över utbildningen för personer med utvecklingsstörning, namnet Carlbeck- kommittén.” (ur För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeck- kommittén. Stockholm: 2004, s 8)

Emanuella Carlbeck

Emanuella Ottiliana Carlbeck ”Emanuella Ottiliana Carlbeck föddes 1829 i en prästfamilj i Västergötland. Hon fick, som andra flickor ur de högre stånden, sin utbildning av anställda guvernanter.” ”Emanuella var påverkad av de tankar och strömningar som fanns vid den här tiden och kände en dragning till ’kärleksverksamhet’ eller barmhärtighetsarbete.”

(forts 1) ”Den nioåriga systersonen, som visar sig ’vara i afsaknad af normal begåvning’, blir den första skyddsling som Moster Emanuella tar sig an.” ”Hon bestämmer sig snart för att starta ett hem för sinnesslöa barn och öppnar 1866 Sveriges första hem som är till enbart för barn med utvecklingsstörning.”

(forts 2) ”Hennes verksamhet växer och redan tre år senare har hemmet sexton skyddslingar, med en växande kö.”

(forts 3) ”1876 köper Emanuella ’stadsländeriet’ Johannesberg utanför Mariestad och börjar med stor optimism att utveckla en undervisning med tonvikt på läsning, skrivning och räkning samt praktiskt arbete. ’Moster Emanuella’ verkade hela sin levnadstid på Johannesberg och dog en sommardag 1901.”

(Parentetisk ordförklaring) ”stadsländeriet” Jfr landeri (ty Länderei) = ”ståndsmässigt bebyggd jordbruksfastighet på en stads donationsjord, särskilt sådana egendomar i Göteborg” (NE, 1993, band 12, s 89)

Särskolans framväxt Undervisningen för barn och ungdomar med utvecklingsstörning startade sålunda under 1860-talet som filantropisk verksamhet. Med 1944 års lag om undervisning och vård av sinnesslöa fick barn med utvecklings- störning som bedömdes vara "bildbart sinnesslöa" rätt till skolgång.

Särskolans framväxt (forts 1) På 1960-talet började man tala om normalisering och integrering. Det var i denna anda som 1967 års omsorgslag antogs. Begreppet obildbar försvann då ur bestämmelserna. Först genom denna lag fick alla barn och ungdomar, oavsett funktionshinder, rätt till utbildning.

Särskolans framväxt (forts 2) År 1970 påbörjades en försöksverksamhet med utbildning för vuxna med utvecklings- störning. Nästan 20 år senare inrättades särvux som egen skolform. När nuvarande skollag (1985:1100) antogs överfördes särskolan från omsorgslagen till skollagen.

Särskolans framväxt (forts 3) Sedan 1988 har huvudmannaskapet för särskolan och särvux successivt också överförts från landstingen till kommunerna, en process som var helt genomförd 1996.

Särskolans framväxt (forts 4) 1996 påbörjades en försöksverksamhet som innebar att skolpliktiga barn inte skulle tas emot i särskolan utan föräldrars medgivande.

Särskolans framväxt (forts 5) Detta innebär att barn med utvecklingsstörning har rätt att gå i en grundskola och följa grundskolans mål och kursplaner. Försöksverksamheten gällde t.o.m. juni 2005 och har därefter permanentats.

Skola för alla? Frågan om det ändamålsenliga i att ha särskilda skolformer för elever med utvecklingsstörning har väckts i flera utredningar. I slutet av 1990-talet genomfördes en omfattande utredning om funktionshindrade i skolan (SOU 1998:66 - FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan)

Skola för alla? (forts) Den s.k.Funkiskommittén konstaterade att en långsiktig vision om en skola för alla borde innebära en skola där barn och ungdomar inte skiljs åt genom olika skolformer. Inom ramen för en grundskola och en gymnasieskola skulle i stället möjligheter ges att helt eller delvis följa alternativa kursplaner.

Personkretsen/målgruppen i särskolan enligt (gamla) skollagen kapitel 3 § 3: Barn i allmänhet skall tas emot i grundskolan. Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.

Skolplikt (Skollagen 2010:800, 7 kap) (Grundsärskolan) 5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.

Personkretsen/målgruppen i särskolan (forts) samt kapitel 1 § 16 (i gamla skollagen), där det står att Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem, som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

Skollagen 2010:800, 29 kap. 8 § Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Skollagen 2010:800, 29 kap. 8 § (forts) Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller en sådan funktionsnedsättning som avses i första stycket.

Grundsärskolan (gamla skollagen 1985:1100) Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Grundsärskolan (forts 2) Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag /§ 4/. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

Carlbeck-kommittén – Tilläggsdirektiv Men - genom beslut den 23 maj 2002 och den 13 mars 2003 fastställde regeringen tilläggsdirektiv för kommittén (Dir. 2002:162) /endast ang tid/ respektive (Dir. 2003:32).

Dir. 2003:32 Förändrat uppdrag Kommitténs fortsatta arbete skall främst avse den del i uppdraget som syftar till att förbättra kvaliteten i utbildningen för elever med utvecklingsstörning i såväl särskolan och särvux som i övriga skolformer.

Dir. 2003:32 (forts) Mot denna bakgrund skall författnings- förslag endast lämnas för det alternativ som innebär att särskolan och särvux skall kvarstå som egna skolformer. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet är att kontakterna och samverkan mellan elever med och utan utvecklings- störning skall öka.

Carlbeck-kommittén – Debetänkande Kommittén redovisade den 2 april 2003 delbetänkandet ”För den jag är – Om utbildning och utvecklingsstörning” (SOU 2003:35)

Carlbeck-kommittén – Slutbetänkande Carlbeck-kommittén överlämnade slutbetänkandet ”För oss tillsammans – Om utbildning och utvecklingsstörning” (SOU 2004:98) till regeringen i oktober 2004

3 Särskolan som egen skolform (slutbetänkandet) Vi föreslår att nuvarande särskola ska utgöra två skolformer, grundsärskola och gymnasiesärskola, målet ska vara att utveckla samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan och mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan.

Regeringens skrivelse 2005/06:151 Kvalitet och samverkan – om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen den 16 mars 2006 Göran Persson - Ibrahim Baylan (Utbildnings- och kulturdepartementet)

Regeringens skrivelse 2005/06:151 (forts 1) I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på vilka förbättringar som bör göras när det gäller utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Särskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux) kvarstår för de elever som på grund av en utvecklings- störning har behov av anpassade kunskapsmål.

Regeringens skrivelse 2005/06:151 (forts 2) Samtidigt bedömer regeringen att det är angeläget att kontakterna mellan elever med och utan utvecklingsstörning ökar. Detta förutsätter att samverkan mellan särskolan respektive särvux och övriga skolformer förstärks