Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

Livsåskådning och religion
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Aktör / Struktur.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Att jämföra två klassiker
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Organisationskultur, makt och konflikt
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Yngre skolbarns kamratkulturer
Några av antropologins karaktärsdrag
Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Uppsatsförslag Åsa-Karin Engstrand, docent Företagsekonomi
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Ta ställning och handla!
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Kunskapskrav och matriser
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Varför är det viktigt med lagar i ett samhälle? (7C tänker)
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
Kristendomens riter.
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Vem är Benny. Vem är Benny Uppgift: Läs texten Vem är ”Benny”? Hur ska ni förstå Benny? Försök förklara hans handlingar utifrån berättelsen? Hur reagerar.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Helena Lindgren 1 Varför Verksamhetsteori i MDI? Reaktion mot det som man såg som MDI-disciplinens brister Artefaktens roll dåligt utforskad.
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Att lära sig att hantera sociologiska begrepp
Förälder och ny som ledare. Svensk Idrotts värdegrund Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel.
Fontänhögskolan En modell för utbyte av kunskap och erfarenhet - blandning av teori och praktik.
Välkomna till kursen! INTRODUKTIONSKURS – ANTROPOLOGISKA PERSPEKTIV - A1.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 Etnicitets-begreppet och Etnisk identitet.
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
Kommunikation Tove Phillips 2011.
Kulturantropologi A1 VT 2015 Föreläsning 7 Antropologisk metod och arbetssätt + Gästföreläsning med Charlotta Widmark.
Religionskunskap Att undersöka tro.

Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Religionens namn Kristendomen.
Konsten att läsa skönlitteratur
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Sociologi Introduktion.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
En kort introduktion Göran Brante
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Att utmana normer kring hur vi förväntas se ut
Samhället och individen
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Religion och andra livsåskådningar
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Religion.
Individ och Identitet.
Dag Justin Vilket intryck får du av En? Justin? Rhiannon?
Presentationens avskrift:

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.

Idag: Social struktur vs social organisation Sociala positioner vs sociala roller Socialiseringsprocesser Övergångsriter Struktur vs aktörskap/agens, (structure vs agency)

Meningsskapande och socialisering….

… är processer som finns i oändliga variationer! Överallt och hela tiden. - hur orkar vi??? Idag (och i morgon) ska vi prata om socialisering och statuspositioner Inom vilka ramverk sker det? Hur sker det? Hur relaterar vi till varandra? Hur organiserar vi oss socialt utifrån kategorier som ålder, genus, klass, etc.? ”Människor är resultat av sociala processer” (Eriksen 2000:43)

”Socialt liv består framför allt av handling, eller interaktion mellan aktörer” (Eriksen 2000:51) - Du måste titta Kråkan! Annars är det ju ingen MENING!

Vi är summan av våra relationer. Inget annat (?)

Men vad finns det då för regler för hur vi ska relatera till varandra? Vad bestämmer dessa regler? Nyckelord: Social struktur, social organisation, statusposition, social roll och socialiseringsprocesser! - det är framför allt detta vi ska koncentrera oss på

Ett nyckelbegrepp: ”Social struktur” ”Den totala uppsättningen av institutioner, normer, och relationer som utgör ett samhälle. Abstraherat från individerna” (Eriksen 2000:98)

Social struktur vs Social organisation Social struktur = statisk orörlig Social organisation = levande dynamisk Den sociala organisationen kan beskrivas som den sociala strukturens dynamik Den sociala organisationen har alltså att göra med sociala relationer

Praktiska exempel? Äktenskap är en del av en social struktur. HUR vi faktiskt ”gör äktenskap” är del av den sociala organisationen.

På individnivå: Att lära sig bli en del av ett samhälle Någon som vågar gissa vilket kön bebisen har????

Socialiseringsprocess Att bli en socialt erkänd person sker inte automatiskt Sker främst när vi är barn, men notera att synen på barn skiljer sig mellan olika kulturella kontexter

Tidiga antropologiska forskare fokuserade på barnet som blivande vuxen. Exempel: ”Coming of Age in Samoa” Margret Mead ( )

Nu: socialisering är en process. Vuxna lär sig också, och barn lär sig av varandra.

Socialiseringen övergripande mål Individer ska skolas in i de värderingar som gäller Normerna internaliseras av aktörerna i ett samhälle (habitus) Gör normerna starka, självklara, ”tysta”

Statuspositioner Vi har alla ett antal statuspositioner Vi kan exempelvis också vara student, statsminister, präst, ordförande i föräldraföreningen, 70-talist, etc. etc.

Statuspositioner… är bestämmande för ett socialt förhållande medför vissa rättigheter och skyldigheter kan vara tillskrivna eller förvärvade

Social roll Statuspositionens dynamiska aspekt Faktiskt beteende inom ramen för en statusposition Beständiga över tid Fortlever bortom varje individ Utrymme för improvisation Överdriven avvikelse leder till sanktioner och straff

Statusposition och social roll - kopplat till: MAKT Detta är vanligt att antropologer studerar. -Hur genereras makt? -Makt i relation till vem och vad? -Strukturell makt och individuell makt

Ett exempel på hur antropologer studerat statuspositioner och dess dynamiska aspekt: social roll Ervin Goffman: Impression management (intrycksstyrning) Frontstage and Backstage Vad menade Goffman med sin teori? Tycker ni teorin är applicerbar? Har ni egna exempel på när den är användbar som förklaringsmodell?

Att diskutera! Vad har du för statuspositioner? Vad innebär positionen för förpliktelser/rättigheter? Hur ”spelar” du din sociala roll inom statuspositionerna? Vad skulle hända om du avviker från rollen för mycket? (Har det hänt? Vad hände?)

Steget från en statusposition till en annan måste föregås av en ceremoniell övergångsrit

Rite de passage – övergångsriter Arnold Van Gennep, Victor Turner Tre faser: Separation, Liminalfas, Återintegration Van GennepTurner

Separationsfas Bort från det ordnade samhällslivet

Liminalfas En tvetydig plats/tillvaro Betwixt and Between Inehåller ofta prövning/smärta/risk Ny statusposition kan formas

Återintegration Återförs till samhället och gemenskapen Ny social position Ofta festligheter

Att diskutera Vilka övergångsriter finns i vårt samhälle? Hur ser de ut? Hur väl definierade är de tre stadierna? Vilka övergångsriter har du själv ”genomlidit”?

Exempel på övergångriter i vårt samhälle Dop, konfirmation, bröllop, begravning Nollning Disputation Studenten Finns många fler!

Frågan kvarstår… Är vi ”slavar” under den sociala strukturen? I vilken mån påverkar vårt agerande strukturerna? Vilket manöverutrymme har vi i våra olika statuspositioner och i våra sociala roller?

Antropologer har länge funderat över samhällets påverkan på människors beteende – och det mänskliga beteendets påverkan på samhällsstrukturerna. Har människor egentligen något rum för att tänka utanför de samhälleliga strukturerna som man är insocialiserad i? Eller är det till och med så att individers aktörskap (om)skapar de sociala strukturerna hela tiden?

Struktur vs aktörskap Instuderingsfrågor: Vad sa funktionalisterna och strukturalisterna om människan och samhället? Vad skilde Radcliffe-Brown från exempelvis funktionalisten Malinowski? Vad menade Giddens med sin strukturationsteori?

När ni läser Nisa… Tänk på vilken statusposition och social roll Nisa har. Vad berättar boken om den sociala strukturen och den sociala organisationen som Nisa lever i? Vilka insocialiseringsprocesser finns där? Vad kan man säga om begreppen struktur och aktörskap i relation till Nisas liv och leverne?

Fundera också över… Författarens metodologi och hur hon beskriver och förklarar sitt tillvägagångssätt Begreppen EMIC och ETIC (emisk och etisk) – notera hur författaren växlar perspektiv i sin beskrivning och analys.

Nyckelord Social struktur vs social organisation Social position vs social roll Socialiseringsprocess Övergångsriter Struktur och aktörskap (structure – agency)

I morgon… Mer om den sociala människan. Med fokus på religion och genus Hej då! Tack för idag!