Sida 1 Så oroas svensken inför förändringar En nordisk studie genom Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Nordea SNR

Sida 2 Störst oro för ökade energipriser Hushåll får anpassa sin ekonomi till nya regler och förutsättningar. Oroar du dig eller oroar du dig inte för förändringar inom följande områden? Energipriserna och bensinpriserna skapar störst oro bland svenskarna. Minst oro skapar matpriserna. Matpriserna skapar ingen större oro hos någon grupp. Höjning av inkomstskatten oroar barnfamiljer mest (26 procent är oroliga i denna grupp). Försämringar av socialförsäkringar oroar kvinnor, låginkomsttagare *) och personer som bor på mindre orter mest (närmare hälften i respektive undergrupp). Ökning av bensinpriset oroar personer som bor på små orter och i Norrland mest (cirka 60 procent). Energiprishöjning är något som oroar alla i mycket hög uträckning. Boräntehöjning samt höjning av fastighetsskatten oroar dem med höga bolån mest (cirka 50 procent). Bas: Samtliga *) Låginkomsttagare har en hushållsinkomst under kr, medelinkomsttagare kr och höginkomsttagare mer än kr per år i denna studie bland åringar.

Sida 3 Norrlänningar mest oroade över bensinpriset Bas: Samtliga per region Norrland sticket ut med högre grad av oro för höjning av bensinpriset samt oro för försämringar i socialförsäkringarna. Matpriserna oroar nästan ingen i Sydsverige. Hushåll får anpassa sin ekonomi till nya regler och förutsättningar. Oroar du dig eller oroar du dig inte för förändringar inom följande områden? Andel som svarat stor oro (mycket + ganska).

Sida 4 Smålänningar är mest oroliga Bas: Samtliga per region Hushåll får anpassa sin ekonomi till nya regler och förutsättningar. Oroar du dig eller oroar du dig inte för förändringar inom följande områden? Andel som svarat stor oro (mycket + ganska). Kvinnor är signifikant mer oroliga för ökning av matpriserna, försämringar i socialförsäkringarna, boräntehöjningar samt höjning av fastighetsskatten

Sida 5 I Stockholm är man mer ekonomiskt sårbar om man blir arbetslös Bas: Förvärvsarbetande per region I Norrland och i Stockholm behöver man i större utsträckning än övriga Sverige helt och hållet lägga om sin ekonomi vid arbetslöshet. Olika saker kan inträffa som påverkar din och ditt hushålls ekonomi. Tror du att du skulle behöva lägga om din ekonomi helt och hållet, delvis eller inte alls om du blir arbetslös under sex månader?

Sida 6 Att bli ensamstående förändrar ekonomin oavsett var man bor Bas: Sammanboende/gifta per region Olika saker kan inträffa som påverkar din och ditt hushålls ekonomi. Tror du att du skulle behöva lägga om din ekonomi helt och hållet, delvis eller inte alls om du blir ensamstående? Barnhushåll är mer sårbara, 85% säger att de helt eller delvis behöver lägga om sin ekonomi.

Sida 7 Olika saker kan inträffa som påverkar din och ditt hushålls ekonomi. Tror du att du skulle behöva lägga om din ekonomi helt och hållet, delvis eller inte alls om följande inträffar? Bas: Sammanboende/gifta män respektive kvinnor Kvinnor drabbas hårdare ekonomiskt vid separation Kvinnor behöver lägga om sin ekonomi helt och hållet i betydligt större utsträckning än män om de skulle bli ensamstående. Vad händer om du blir ensamstående och är …?

Sida 8 Stockholmarna har mest pengar kvar varje månad I Stockholm har man mest pengar kvar och i Norrland minst. Övriga regioner har stort sett lika mycket kvar. Männens genomsnittliga buffert ligger på 7100 kronor och kvinnornas på 6000 kronor. Bas: Samtliga per region Hur ser ditt hushålls ekonomi ut varje månad på ett ungefär efter det att alla fasta utgifter är betalda? Genomsittliga belopp.

Sida 9 Sparandet är ungefär lika stort oavsett var du bor i Sverige I Småland är banksparandet lite lägre. Annars syns inga större regionala skillnader i sparandet. Bas: Samtliga per region Hur mycket uppgår ditt totala sparande till på ett ungefär?

Sida 10 Nästan hälften har låg sparbuffert Bland låginkomststagarna är det 43 procent som har ett banksparande på mindre än 5000 kronor. Högst saldo på sparkontot har höginkomsttagare och äldre. Män och kvinnors totala sparande skiljer sig åt. Männen har kronor i genomsnitt och kvinnorna har kronor i snitt. Hur mycket uppgår ditt totala sparande till på ett ungefär? Bas: Samtliga 46 procent har ett banksparande som inte är större än en genomsnittlig månadsinkomst.

Sida 11 Har hushållet bostadslån? Bas: Samtliga Har hushållet bostadslån? En majoritet av hushållen har bolån Tre fjärdedelar av alla barnhushåll har bolån. De tillfrågade är i åldern år.

Sida 12 De som har bolån är mer oroliga för höjda energipriser och räntehöjningar Hushåll får anpassa sin ekonomi till nya regler och förutsättningar. Oroar du dig eller oroar du dig inte för förändringar inom följande områden? Energipriset är ett betydligt större orosmoment jämfört med Boräntan och fastighetsskatten. Oron är större för energipriser, boränta och fastighetsskatt bland dem som har bolån jämfört med dem som inte har bolån. Bas: Har bolån, 683 personer

Sida 13 Ju högre bolån desto större oro Hushåll med stora bolån är betydligt mer oroliga för ränteökningar. Hushåll får anpassa sin ekonomi till nya regler och förutsättningar. Oroar du dig eller oroar du dig inte för förändringar inom följande områden? Andel som svarat stor oro (mycket + ganska). Bas: Samtliga i respektive bolånestorlek

Sida 14 Svenskarna klarar i genomsnitt 2850 kronor i ökade räntekostnader per månad I Stockholm och i södra Sverige klarar man av ytterligare lite högre räntekostnader. Beredskapen för räntehöjningar är generellt sett ganska god. Bas: Samtliga med bolån per region Hur mycket högre räntekostnader i pengar räknat skulle ditt hushåll klara av om övriga fasta utgifter lämnas oförändrade? Svara med belopp som säger hur mycket extra hushållet skulle klara av per månad.

Sida 15 Räntekostnadsutrymmet är ganska stort Nordborna har ett ganska stort utrymme för räntehöjningar i sin hushållsekonomi. I relation till det genomsnittliga bostadslånet står norrmän och svenskar lite bättre rustade inför räntehöjningar. Bas: Samtliga som har bolån i respektive land 200 euro3000 DKR2850 SEK4000 NOK Hur mycket högre räntekostnader i pengar räknat skulle ditt hushåll klara av om övriga fasta utgifter lämnas oförändrade? Svara med belopp som säger hur mycket extra hushållet skulle klara av per månad. Genomsnittliga belopp per land i räntekostnadsutrymme: DKR NKR SEK euro Genomsnittligt bolån: Ytterligare räntekostnad:

Sida 16 En stor andel av finländarna har inte bostadslån Har hushållet bostadslån?

Sida 17 Norrmännen har störst sparbuffert Jämförelsen tar inte hänsyn till respektive lands kostnadsnivåer. Genomsnittligt belopp kvar per månad efter det att alla fasta utgifter är betalda per land : Bas: Samtliga i respektive land Totalt genomsnittligt sparande på banken per land : 7400 euro 540 euro6100 DKR DKR 6600 SEK NOK 6800 NOK 73000SEK

Sida 18 Matpriserna oroar inte nordborna 1.Försämringar i socialförsäkringarna 2.Ökning av energipriser Danskarna är mest orolig för försämringar i socialförsäkringarna. I övriga länder skapar energipriserna störst oro. Matpriserna oroar inte invånarna i Norden. Hushåll får anpassa sin ekonomi till nya regler och förutsättningar. De två största och de två minsta orosmolnen i respektive land: Bas: Samtliga i respektive land 1.Ökning av energipriser 2.Höjning av inkomstskatten 1.Ökning av energipriser 2.Ökning av bensinpriset 1.Ökning av energipriser 2.Ökning av bensinpriset Oroar mest: Oroar minst: 1.Ökning av matpriser 2.Ökning av boräntan 1.Ökning av matpriser 2.Försämringar i social- försäkringarna 1.Ökning av matpriser 2.Höjning av inkomstskatten 1.Ökning av matpriser 2.Höjning av inkomstskatten

Sida 19 Danskarna klarar en tillfällig arbetslöshet på sex månader bäst i jämförelse med övriga norden Danskarna klarar sig bäst ekonomiskt vid en tillfällig arbetslöshetsperiod på sex månader. I Norge är det fler som måste lägga om sin ekonomi helt och hållet. Olika saker kan inträffa som påverkar din och ditt hushålls ekonomi. Tror du att du skulle behöva lägga om din ekonomi helt och hållet, delvis eller inte alls om du blir arbetslös i sex månader? Bas: Samtliga förvärvsarbetande i respektive land

Sida 20 Att bli ensamstående får stora ekonomiska konsekvenser Norrmännen och svenskarna får i högre grad lägga om sin ekonomi helt och hållet vid händelsen att bli ensamstående. Olika saker kan inträffa som påverkar din och ditt hushålls ekonomi. Tror du att du skulle behöva lägga om din ekonomi helt och hållet, delvis eller inte alls om du blir ensamstående? Bas: Samtliga sammanboende/gifta i respektive land

Sida 21 Sammanfattning Sverige Svenskarna är mycket oroliga för ökning av energipriset. Minst oroar man sig för höjningar av matpriserna. Kvinnor är överlag mer oroliga än män för förändringar som påverkar den privata ekonomin. Förändringar i socialförsäkringar och höjning av bensinpriset oroar norrlänningar mest. Smålänningar oroar sig mer än andra för energipriser, boräntehöjningar och höjning av fastighetsskatten. Flertalet behöver lägga om sin ekonomi om de blir arbetslösa under sex månader. Att bli ensamstående får mycket stora privatekonomiska konsekvenser. Kvinnor drabbas hårdare ekonomiskt vid händelsen att bli ensamstående. Hushållen har i genomsnitt cirka kronor kvar per månad efter det att de fasta kostnaderna är betalda. Män har 1000 kronor mer kvar än kvinnor. Åtta procent har mindre än 1000 kronor kvar. Sparandet är i genomsnitt kronor bland 25 till 65-åringarna. Närmare hälften har ett banksparande som inte är större än en genomsnittlig månadsinkomst. På frågan vad hushållen klarar av i ytterligare räntekostnad per månad, svarar de som idag har bolån att de maximalt klarar av cirka kronor mer. Beredskapen är därmed generellt sett ganska god. Energipriserna skapar större oro än räntehöjningar bland personer med bolån.

Sida 22 Sammanfattning Norden Oron för ökade energipriser är mycket stor i hela Norden. Danskarna är också mycket oroliga för försämringar av socialförsäkringarna. Norrmännen är mycket oroliga för höjning av inkomstskatten. I Sveriges är oron mycket stor för höjning av bensinpriset. Finländarna är genomgående mer oroliga för privatekonomiska försämringar. Matpriser är något som inte oroar nordborna särskilt mycket. Närmare hälften av danskarna klarar av en tillfällig arbetslöshet utan att behöva lägga om sin ekonomi. För övriga nordbor är motsvarande siffra mellan 17 till 29 procent. Att bli ensamstående är en händelse som får stora privatekonomiska konsekvenser i hela Norden. Mellan 30 och 40 procent får lägga om sin ekonomi helt och hållet om de blir ensamstående. Bland dem som har bostadslån i Norden är energipriset det som oroar mest, men danskarna är även lika oroliga för höjning av fastighetsskatten. Nordborna har ett ganska stort utrymme kvar för ökade räntekostnader. I relation till det genomsnittliga bostadslånet står norrmän och svenskar något bättre rustade inför räntehöjningar.

Sida 23 Fakta om undersökningen – Metod, målgrupp och omfattning Bakgrund: Nordea önskar ta reda på vad som oroar hushållen mest och minst, samt hur väl eller dåligt förberedda hushållen är för förändringar av ekonomin. Studien har genomförts i Norge, Danmark, Finland och Sverige. Målgrupp:Allmänheten i åldern år. I detta åldersintervall finns det 2,5 miljoner norrmän, 3 miljoner danskar, 2,9 miljoner finländare samt 4,9 mijoner svenskar (totalt 13, 3 miljoner nordbor). Resultaten är representativa för denna del av befolkningen. Fältperiod: 11 september – 22 september 2006 (observera att det svenska riksdagsvalet hölls under fälttiden). Metod:Undersökningen har genomförts via Synovates Telefonomnibussar i Norge, Danmark och i Sverige. I Finland har TOY:s telefonomnibussanvänts. Antal intervjuer:Totalt 4216 intervjuer, drygt 1000 intervjuer per land.