Allmän juridik, grundlagarna samt vissa rättsprinciper En översikt Jan-Åke Sandell 1

Vad är juridik? Juridik kan definieras som läran om rättsreglerna och deras tillämpning Det finns en mängd regler eller normer i samhället. Alla dessa regler är inte rättsregler. Utmärkande för en rättsregel är att  den är antagen och påbjuden i en viss auktoritativ ordning  ett åsidosättande av regeln leder till en i förväg beslutad sanktion 2

Dispositiv – tvingande lagstiftning Tvingande lag. Lagen ska tillämpas och kan inte avtalas bort. Tvingande lagstiftning ska skydda en svagare avtalspart, exempelvis hyresgäst, konsument, anställd Dispositiv lag. En sådan lag ska tillämpas om man inte avtalat om andra regler. Har man avtalat om andra regler ska dessa tillämpas. I vad mån dispositiv lagstiftning är tillåtet brukar anges i någon av de första paragraferna i respektive lagstiftning 3

Indelning av rättssystemet Civilrätt  personrätt  förmögenhetsrätt  familjerätt  successionsrätt Offentlig rätt  statsrätt  förvaltningsrätt  skatterätt 4

Indelning av rättssystemet, forts. Straffrätt Processrätt Internationell rätt  europarätt  internationell privaträtt  folkrätt 5

Indelning av rättsregler Grundlagar Lagar Förordningar Myndighets föreskrifter, ex. författningar från Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket. Grundlagar antas av riksdagen. För att anta eller ändra en grundlag måste riksdagen fatta två likalydande beslut och mellan dessa beslut ska det ha varit ett riksdagsval. Dessutom ska det ha gått minst nio månader från det frågan första gången väcktes i riksdagen och valet. Lagar antas av riksdagen Förordningar antas av regeringen Myndighets föreskrifter antas normalt av myndighetens styrelse. 6

Grundlagar m.m. Grundlagarna är  Regeringsformen, RF  Successionsordningen, SO  Tryckfrihetsförordningen, TF  Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL Riksdagsordningen, RO, intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Hur lagar och förordningar beslutas och vilka områden som är förbehållet lagstiftning anges i 8 kap. RF. Vissa beslut tillhör det obligatoriska lagområdet, dvs. lag är den enda tänkbara regeln. Regeringen kan i vissa fall besluta som en följd av egen kompetens, den s.k. restkompetensen. I vissa fall kan riksdagen delegera (bemyndiga) regeringen att fatta beslut. Regeringen kan i vissa fall uppdra till förvaltningsmyndighet eller kommun att fatta beslut om riksdagen har bemyndigat regeringen detta. 7

Regeringsformen, RF Statsskickets grunder Grundläggande fri- och rättigheter, exempelvis yttrandefrihet, informations-frihet, demonstrationsfrihet, religionsfrihet Reglerar frågor om riksdagen, regeringen och statschefen Hur lagar och andra regler kommer till Övergripande regler om rättskipningen, förvaltningen och kontrollmakten Regeringsformen kan anses utgöra rikets konstitution 8

Successionsordningen, SO Reglerar tronföljden Sedan 1980 är tronföljden kognatisk vilket innebär att kvinnor och män har lika arvsrätt till Sveriges tron Fram till 1980 var tronföljden agnatisk vilket innebar att endast män hade arvsrätt till Sveriges tron Konung eller drottning som innehar Sveriges tron är rikets statschef (RF 1:5) 9

Tryckfrihetsordningen, TF Rätt för medborgarna att uttrycka sig med det skrivna ordet utan statlig censur Offentlighetsprincipen (2 kap. TF). Rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är föremål för sekretess 10

Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL Den yngsta av grundlagarna Rätten att uttrycka sig i andra media än det skrivna ordet, exempelvis film, radio, TV 11

Ett lagstiftningsärendes gång Initiativ till ett lagstiftningsärende kan tas på olika sätt. Som exempel kan nämnas en proposition från regeringen eller en motion från en eller flera riksdagsleda-möter. Om riksdagen ställer sig bakom att en utredning görs eller om regeringen av olika skäl bedömer att en utredning är nödvändig tillsätter regeringen en kommitté. Lagstiftningsärendet kan därefter innehålla följande moment: 12

Ett lagstiftningsärendes gång, forts. 1. Regeringen tillsätter en utredning (kommitté) och utfärdar direktiv för utredningen. Dessa direktiv ingår i samlingen Kommittédirektiv. 2. Kommittén överlämnar förslag till regeringen i ett betänkande. Betänkandet kan ingå i serien SOU, Statens Offentliga Utredningar. Mindre betänkanden ingår i departementsserien, DS 3. Betänkandet sänds på remiss till myndigheter, organisationer m.fl. Vilka remissinstanserna blir beror åtminstone delvis på vilken fråga utredningen berör. 4. Propositionen utarbetas sedan i departementet med hänsyn taget till kommittébetänkandets innehåll och synpunkterna från remissomgången. 5. I vissa fall remitteras propositionen till lagrådet. Lagrådet består av erfarna jurister som granskar lagförslaget ur rättsteknisk synvinkel, om förslaget tillgodoser rättssäkerhetskrav, om det är lätt att tillämpa och om det följer reglerna i grundlagarna. 13

Ett lagstiftningsärendes gång, forts. 6. Propositionen föreläggs riksdagen som remitterar den till berört utskott. 7. Utskottet lämnar ett utlåtande över propositionen till riksdagen. 8. Riksdagen fattar beslut. 9. Regeringen utfärdar lagen i Svensk författningssamling, SFS. 14

Rättskällor För att tolka ett juridiskt problem behöver vi tillgång till rättskällor. De viktigaste är:  lag och annan författning  olika former av avtal, exempelvis kollektivavtal  förarbeten, exempelvis propositioner  rättspraxis från domstolar, det är i huvudsak den högsta instansen som skapar prejudikat  sedvänjor och bruk  doktrin, dvs. rättsvetenskaplig litteratur. 15

Lagtolkning En lag måste tolkas vid tillämpning. De metoder man använder sig av då kan variera. Vanliga förekommande lagtolkningsmetoder är:  bokstavstolkning, tolkning efter lagens bokstav,  extensiv tolkning, utvidgande tolkning,  restriktiv tolkning, inskränkande tolkning,  teleologisk tolkning, tolkning efter lagregelns ändamål, syfte. 16

Lagtolkning, forts. I de fall det inte finns någon lag som ger svar på hur ett aktuellt problem ska lösas måste domstolen ändå avgöra tvisten. Följande metoder kan då användas  analogisk lagtillämpning  tolkning motsatsvis, e contrario  allmänna rättsgrundsatser, ”sakens natur”  sedvanerätt  doktrin. 17

Domstolsorganisationen Allmänna domstolar  tingsrätter  hovrätter  Högsta domstolen Allmänna förvaltningsdomstolar  förvaltningsrätter  kammarrätter  Högsta förvaltningsdomstolen Dessutom finns ett antal specialdomstolar, exempelvis Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, mark- och miljödomstolar, migrationsdomstolar 18

Kontroll av myndigheter Kontroll genom  politiska organen, riksdag och regering. Misstroendeförklaring i riksdagen, riksdagsledamöternas möjlighet att ställa interpellationer och frågor till regeringsledamöter, konstitutionsutskottet som ska granska regeringsledamöternas tjänsteutövning. För granskning och kontroll av domstolars och förvaltningsmyndigheters arbete kan nämnas riksdagens ombudsmän, JO, och justitiekanslern, JK.  de tillämpande organen – domstolar och förvaltningsmyndigheter. 19

Avtal ska hållas En grundläggande rättsprincip är att avtal ska hållas (pacta sunt servanda). Parterna får komma överens om att ingå ett avtal och om innehållet i avtalet 20

Legalitetsprincipen Främjar rättssäkerheten. Samhällets reaktion ska vara förutsebar Det krävs lagstöd för att någon ska kunna dömas Ingen kan dömas för en gärning som inte var straffbelagd när den begicks. Man kan inte heller få en svårare påföljd än vad som gällde när gärningen begicks Förbud mot retroaktiv strafflagstiftning Inget straff utan lag (nulla poena sine lege) Inget brott utan lag (nullim crimen sine lege) 21

Proportionalitetsprincipen En rättssäkerhetsprincip Åtgärder ska inte vara mer omfattande eller ingripande än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med åtgärderna 22

Suveränitetsprincipen En folkrättslig princip 23