+ Journalistik och demokrati Sigurd Allern, JMK, Stockholms Universitet

+ Tre demokratimodeller Representativ konkurrensdemokrati: folket styr genom val av partier och företrädare med beslutanderätt. Journalistikens granskande av makten Deltagardemokrati: medborgarna är själva aktiva och engagerade. Direktdemokrati. Mobilisering. Deliberativ demokrati: Samtal, dialog som förutsättning för rationella beslut. Skilda synsätt skall sättas mot varandra. Konsensusmetoden.

+ Pressen som demokratisk kraft i historien Den tidiga journalistiken under feodalismen. Värderat som farlig av monarker och påven i Rom. Utrikesnyheter förbjudna i England år 1632 (”Unfit for popular view and discourse”). Inbördeskrig i England under 1640-talet. John Miltons försvarsskrift för intellektuell frihet och pressfrihet (”Aeropagitica”, 1944). Parlamentarism och press utvecklas i samspel.

+ Pressen som ”fourth estate” Pressen och rätten till referat från det brittiska parlamentet. De tre stånden i parlamentet: Adeln, kyrkans ledande män och ”the commons” (män med egendom). Burke och andra om pressbänken: ”Yonder sits the fourth estate, more powerful than them all.”. Från ”fourth estate” till ”statsmakt”. Montesquieu.

+ Offentligheten, en modern uppfinning Den tryckta pressen gjorde en bredare offentlighet möjlig Läskunskap, tryckteknologi, postdistribution Elitpress, ”pennypress” och arbetarpress Habermas om den offentliga sfären. Kaffehus och tidningar Den lilla aristokratiska publiken ersätts av en borgerlig publik – och allt eftersom en bred, nationell och olika typer av internationell offentlighet Begreppet ”offentlig mening” – fick mening

+ Striden mellan Lippman och Dewey Walter Lippman: tidningar som propagandaredskap (1:a världskriget), opinioner kan manipuleras, tanken om en rationell, informerad offentlighet är en illusion. Böcker: Public opinion (1922) och The Phantom Public. Konklusion: nödvändigt med informerade eliter som har utbildning och expertis till att förstå världen. John Dewey: enig i delar av Lippmans kritik av pressen, men oenig i konklusionen. Hans uppfordring: ställa högre krav på press och radio, tvinga dem till att värdera publiken som samhällsmedborgare, inte bara konsumenter som kan säljas till annonsörer. En nyckelfråga för demokratin.

+ Fyra medieideologier (Siebert, Peterson & Schram 1966) Den auktoritära ideologin: Medierna kontrolleras av de politiska beslutsfattarna Den frihetliga ideologin: Censur och statlig kontroll er oförenliga med fria massmedier. Näringsfrihet och fri konkurrens. Den sociala ansvarsideologin: kritik av den frihetliga ideologin, kommersialism. Etiska krav. Den sovjetiska medieideologin: Journalistiken i partiets och statens tjänst.

+ Klassiska normativa krav på journalistiken Pressutredningen 1972 : Information, Kommentar, Granskning, Gruppkommunikation Pressutredningar 1994 och 2006: Information, Granskning, Forum för debatt Mångfald som argument för presstöd och public service

+ Journalistik som en källa till information och engagement Ge i bidrag till meningsfull agendasetting: identifikation av aktuella nyckelfrågor och möjliga lösningar Ge information (till politikerna) om krav och kritik från medborgarna Ge saklig och allsidig information om politiska alternativ, partiernas program och praxis (och icke bare de störste partierna) Ge information om frågor som politiska makthavare inte vill prioritera och ha debatt om Stimulera medborgare till politisk handling

+ Journalistik som ”vakthund” och kritisk granskare Hålla myndigheter ansvariga för hur makten brukas. Kartlägga maktcenter utan demokratisk insyn: privat business, finansväsen, lobbyism. Övervaka den politiska miljön, rapportera om utvecklingstendenser som positivt eller negativt kan influera på vår välfärd. Granska vad partier säjer – och vad de gör. ”Faktakollen”.

+ Journalistik som debattarena Fungera som en arena för debatt mellan partier och intressegrupper Invitera till dialog mellan personer som representerar olika idéer och ideologier Organisera debatt mellan makthavare och vanliga medborgare Journalisten som moderator och organisator av det offentliga samtalet

+ Kritik av den liberala ideologin Nyhetsmedier (press, radio, TV) har ägare som väljer publicister och redaktörer och styr investeringar. Kapitalistiska ägare ger borglig press. Statlig public service påverkas av kommersiell konkurrens: ratinghysteri. Eliternas ideologiska hegemoni påverkar journalistikens tolkningsramar. Källorna bjuder upp till dans och lägger premisser for journalistikens prioriteringar. Spin doctors. Kommersiell konkurrens och profitjakt trivialiserar utbudet (billiga sensationer) och gör utrymmet för seriös, undersökande journalistik mindre.

+ Svar på kritiken Konkurrens ger utrymme för medier med olika politiska och ideologiska plattformer, även om de konservative och liberala dominerar Också elitkällor måste konkurrera om offentlig uppmärksamhet Public service inkluderar seriös nyhetsförmedling (Ekot, Aktuellt) och grävande journalistik (Uppdrag granskning) Morgonpress och lokalpress tar alla sitt informationsuppdrag allvarligt Aftonbladet och Expressen är trots allt inte som News of the World och Sun

+ Sista 60 år: Tre tidsåldrar för politisk kommunikation 1: 1950-talet. Perioden innan TV slog igenom. Klassbaserad röstgivning. Stark klass- och gruppidentitet. Partipress. Statskontrollerad radio. 2: 1970-talet. TV blir en ny dominerande arena för information, underhållning – och politisk kommunikation. Partipressen blir avvecklad. Professionalisering av journalistiken – och av politiken. Medieträning. Politikens medialisering. 3: 2000-talet. Internät. Digitalisering, interaktivitet. Ingen kanal når ut till alla. Tryckt press mister läsare. Större frihet, men också mer fragmentering av offentligheten.

+ Nätet och visionen om den klassiska journalistikens död Den digitala revolutionen och utvidgandet av yttrandefriheten Drömmen om det individstyrda nätsamfundet där ingen redaktör bestämmer. Alla är publicister och redaktörer Du kan själv gå direkt till källorna och fritt välja din nyhetsmeny Interaktivitet och information styrd av dina personliga preferenser Journalistrollen i upplösning, den tryckta pressen som fossil

+ Att leva i nätbubblan Eli Pariser (2011): The Filter Bubble: Insamling av persondata: Google, Facebook, Apple, Microsoft – Amazon Etablering av unika informationsunivers, ”filterbubblan” Nyheter som passar oss, som bekräftar det vi menar och tror på: Den kommersiella maskinredaktören ersätter publicisten Nya typer av ”gate-keepers”

+ Printed, paid newspapers – a sinking ship? Extinction timeline USA: 2017 UK: 2019 Norway: 2020 Finland 2021 Denmark: 2023 Sweden: 2025 Metrop. China 2031 Russia: 2036 Source: Russ Dawson, net

+ Tidningarnas betalde upplagor går ned 1998: : : : (ca , inkluderat Aftonbladet) Källa: TS

+ Men antalet tidningar går upp! 7 dagar i veckan:13 in 1990, 16 in dagar i veckan:84 in 1990, 69 in dagar i veckan:67 in 1990, 88 in 2011 Alla typer:164 in 1990, 173 in 2011 Källa: TS

+ Readership of paid morning papers (15-79 years) on an average day 1994: 76 per cent 2000: 77 per cent 2005: 77 per cent 2007: 77 per cent 2008: 73 per cent 2009: 72 per cent 2010: 70 per cent Plus 65 years: Still stability years: Weak decrease and 24-44: Larger decrease

+ Readership of popular tabloids (15-79 years) on an average day 1994: 30 per cent 2000: 28 per cent 2005: 32 per cent 2007: 33 per cent 2008: 31 per cent 2009: 30 per cent 2011: 30 per cent Increase in the oldest group (65-79) Stability in among readers and Decrease among the youngest (15-24) Source: Nordicom

+ Kannibalhypotesen av mediebolagens annonsinntäkter kommer från den traditionella betalda pressen procent från digitala medier/nätet. Nästan all betalning från publiken kommer från subskription och lössnummersförsäljning 90 – 98 procent finansierat av den tryckta pressen Nyckelfrågan: finansierar tidningarna sin egen undergång?

+ Den politiska och kulturella dimensionen De gamla politiska och kulturella normerna: nyheter som en demokratisk samhällsinstitution Morgontidningen, Ekot och tv-nyheterna som symbol på att vara en upplyst medlem av samhället Nya sociala normer Nya genrationsbeteenden Från journalistik till ”parajournalistik”: nyheter styrd av gruppinteressen för olika segment? Konsekvenserna för demokratin