Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
Hälsoenheten Södertälje
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Hälsoenheten Södertälje
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Hur vänder vi trenden? Carsten Rose Moderator. Paneldeltagare Birgitta Södertun, Regionråd (KD) Ordf. folkhälsoberedningen Region Skåne Eva Pettersson-Lindberg,
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
En hälsofrämjande vårdcentral
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Vad hände i Östersund, kommer vi ihåg? Norrtings regionträff för Folktandvårdens chefer och staber
SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013
Välkommen till ett bildspel om
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Kultur på recept Projektet Hälsa och Kultur Kalmar län Carina Eskelin Kulturchef Mönsterås kommun Mönsterås Hälsocentral Landstinget i Kalmar län.
”Folkhälsa i var och ens mun” – Tre exempel från Västerbotten Mona Wennberg Hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten Västerbottens läns landsting.
Evidens, praktik och den bedrägliga erfarenheten Om luftvägsinfektioner i primärvården Malin André allmänläkare, docent, Uppsala Katarina Hedin allmänläkare,
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR – ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken,
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Använder vi oss av Fysisk aktivitet på Recept? Carin Molin, sjukgymnast, PatientForum UMAS Ulrika Björck, sjukgymnast, Endokrinologiska kliniken UMAS.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Hälsoskola Fröslunda VC
Hälsa på samhället nivå
Primärvårdscentrum Östergötland
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
NATIONELL PATIENTENKÄT specialiserad somatisk vård 2014
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Träff 13 Välkomna!.
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Samordnare samsjuklighet
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Årskontroll hypertoni
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Så här dokumenteras Hälsosamtal i COSMIC.
Den enskilde vårdtagarens upplevelse av distansmöten
Presentationens avskrift:

Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata mat?

Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och stödja förändring Bryta gamla mönster Undvika onödiga läkemedel

Från ord till handling - för en bättre hälsa

Enkät till befolkningen 2000 invånare i landet hösten 2012 Attityder till och erfarenheter av hälso- och sjukvårdens insatser vad gäller att få hjälp med att ändra levnadsvanor. Svarsfrekvensen var 53 procent.

Hmm… 15 procent av befolkningen hade diskuterat levnadsvanor vid besök i hälso- och sjukvården under det senaste halvåret Hälften av patienterna hade själva tagit upp frågor om levnadsvanor med hälso- och sjukvårdspersonalen

Annan tolkning… 90 procent förstod varför frågan om levnadsvanor hade tagits upp 90 procent kände sig respektfullt bemötta 90 procent kände att man lyssnade på dem För två av tre hade samtalet resulterat i förslag om åtgärd

Hälsoläget i Sverige 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor.

Enkät till professionen och chefer Olika yrkesgruppers och chefers attityder till och erfarenheter av arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Urvalsramen var Yrkesregistret (2010) och undersökningsperioden september-oktober Svarfrekvensen var 67 procent (professioner) respektive 68 procent (chefer).

Tycker professionerna att rådgivning om matvanor är viktigt i det egna arbetet? 85 % tycker att rådgivning om matvanor är viktigt. 50 % tycker att rådgivning om matvanor är mycket viktigt

Har professionerna erfarenhet av rådgivning om matvanor? 50% uppger att de har erfarenhet av rådgivning om matvanor 17% uppger att de har mycket stor erfarenhet av rådgivning om matvanor.

Hela 60% av professionen vill utveckla kompetensen inom rådgivning av matvanor!

13 Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Forskning om mat och hälsa Vården måste vara en motpol till media gällande kostråd – evidens!

TID & INTRESSE…

Generationsväxling Nätverk av yngre allmänläkare med intresse för levnadsvanor Samarbete SFAM och FHI 42 utbildare av levnadsvanor 250 deltagare i nätverket!

Team Patienten bör få höra samma budskap från flera håll Läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster…..

Individualisera Stor vikt att individualisera våra kostråd Olika bakgrund och kunskap Möt patienten där den är Arbeta patientcentrerat Motiverande samtal Konsultationen!

Riskmeddelande Fundera igenom vad det kan innebära för en frisk person att få ett riskmeddelande Hur samtalar vi om risk? Ej undanhålla riskinformation men heller ej förstöra livskvaliteten

Livsstilsförändring till varje pris?

Praktiskt om fett Total riskbedömning individuellt Lipidstatus Kostanamnes Vad kan patienten om detta? Dieter?

Praktiskt om fett Förklara skillnaden mellan mättat/omättat fett Åderförkalkning Vetenskap! Motivera Aktivt val av bra fettkvalitet Undvika dieter Välj nyckelhålsmärkt mat

Endast 35 % av professionen anser att det finns tydliga rutiner för arbete med matvanor

Livsstilsmottagning CityPraktiken Västerås

LÄKARBESÖK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA STRESS FYSISK AKTIVITET MAT ALKOHOL TOBAK NYDEBUTERAD HYPERTONI NYDEBUTERAD DIABETES NEDSATT GLUKOSTOLERANS GRAVIDITETSDIABETES

Högintensiv livsstilsbehandling Uppföljning regelbundet under 12 månader Besök vid 0, 3, 6, 9 och 12 månader hos specialistsjuksköterska Konditionstest hos sjukgymnast 0, 12 mån Expertgrupper följer upp patienten efter behov Fysisk aktivitet på recept Rond in

Bonusprogram Kolesterol och blodfetter Fysisk aktivitet Svårigheter att förändra beteende Den goda maten Sömn och stress

Fettsmart Sockersmart Regelbundenhet Portionsstorlek Långsiktig hälsa – inte banta!

0 mån 9 mån3 mån 6 mån 12 mån Hur många patienter?

Könsfördelning KvinnaMan

Vilka diagnoser? HypertoniDiabetes

0 mån3 mån6 mån9 mån12 mån Midjeomfång - 3,0 cm

0 mån12 mån Viktnedgång -3,2 KG

Medelvärden beräknad syreupptagningsförmåga baseline/ 12 mån, procentuell förändring. Lönnberg L, Lindström 2013

Medelvärden upplevd grad av fysisk aktivitet baseline och 12 månader, procentuell förändring. Lönnberg L, Lindström 2013

Samband mellan beräknad max VO2 och ”upplevd grad av fysisk aktivitet” Regressionslinjer för respektive diagnosgrupp ╺ = helgrupp, ╺ = hypertoni, ╺ = typ 2-diabetes. Lönnberg L, Lindström 2013

Om du gjort förändringar i livsstilen, hur säker är du på att vidmakthålla dessa i framtiden?

Hur mår du idag jämfört med innan du påbörjade livsstilsåret?

Om du gjorde förändringar. Har du lyckats att bibehålla dessa?

Följer du ordinationen på receptet fysisk aktivitet?

Vilka är dina bestående förändringar? Mer fysiskt aktiv Mindre portioner Regelbundna måltider Bättre fettkvalitet Minskat sockerintag Mer frukt & grönt Bättre sömnvanor Ändrat förhållningssätt, andra prioriteringar Slutat snusa/röka Mindre alkohol

Hur går vi vidare? Utbildning! Tid! Prioriteringar!

TACK!