Radikal förändring: Det personliga blir det publika Mats Brommels Medical Management Centrum 24 november 2015

Agenda  Trender och drivkrafter  Personligt och publikt  Radikal förändring: disruptiva innovation  Styrning – inte strypning

Megatrender  Teknologi  Molekylärbiologi  Informationsteknologi  Informatik, digitala och mobila lösningar, internet  Samhälle  Konsumerism och postmodernism  Globalisering, marknader  Konsekvenser  Individuell diagnostik, prevention och behandling  ”Prosumer-patienter”  ”Internet-medicin”  nya tjänstedistributionskanaler

Drivkrafter SamhälleTeknologi InnehållPolitikens logik: Jämka intresse- konflikter Vetenskapens logik: Sanningssökandet – ”the sky is the limit” ArenaAktörer med institutionella relationer Professionella och kommer- siella drivkrafter, konkurrens ResultatKoalitioner och kompromisser Genombrott och nya tillämpningar KonsekvenserSmå steg och del- lösningar Radikala struktur- och processförändringar

I megatrendernas skärningspunkt  Personlig medicin och  Personlig hälso- och sjukvård

Personalised medicine (FDA 2013)  ”Tailoring of medical treatment to the individual characteristics, needs and preferences of a patient during all stages of care, including prevention, diagnosis, treatment and follow-up”  Precision medicine (NAS): ”The use of genomic, epigenomic, exposure and other data to define individual patterns of disease, potentially leading to better individual treatment”  Stratification: Dividing patients with a particular disease into subgroups, based on a characteristic, who respond more frequently to a particular … treatment”.

Personlig medicin  ”Det är mycket viktigare att känna människan som har en sjukdom än vilken sjukdom människan har” (Hippokrates).

Personlig medicin: konsekvenser (FDA 2013)  Förändring av sjukvårdens paradigm: från sjukdom till hälsa  Effektiva verktyg för prevention och tidig upptäckt  Förbättrad förmåga att prediktera och åtgärda individuella olikheter kommer att  Förkorta sjukdomsförlopp och minska allvarlighetsgrad  Förkorta produktutvecklingscykler  Minska sjukvårdskostnader genom selektiva effektiva behandlingsmetoder, eliminering av ineffektiva behandlingar och undvikbara komplikationer  Systembiologi: genomik, proteomik, metabolomik – biomarkörer  Mer än genomik: bilddiagnostik, spektroskopi  ”Adaptiva kliniska prövningar”: big data, beräkningsmedicin

Personlig hälso- och sjukvård (Snowdon et al 2014)  Drivkrafter  Digitala och mobila teknologier och internet  Personlig medicin  Kostnadskontroll  Konsumerism  Hälsosysteminnovation som leder till transformation globalt  Individualiserade hälsosystem: skapar värde för de befolkningsgrupper de betjänar

Individualisering av hälsa och välfärd  Önskan och viljan att ta kontroll över egen hälsa och eget välbefinnade  Önskan och viljan att engagera sig och skapa samhörighet med andra  Önskan och viljan att hantera egen hälsoinformation  Önskan och viljan att samverka med vårdgivare, inte vara mottagare av vård och omsorg  Hälsoappar  97,000 mobila hälsoappar (2012)  44 milj nerladdningar, ökar till 142 milj år 2016  Intäkter 1,3 mrd $ (2012), ökar till 26 mrd $ år 2017  Områden: ”tracking and monitoring”, personlig coachning, beslutsstöd, egenvård av sjukdom

Traditionellt och personligt hälsosystem  Professionell dominans  Professionellt bedömda behov  Evidensbaserad ”best practice” (standardiserade protokoll)  Kliniskt utfall  Professionell expert  ”Fee for service”  Medborgarnas val  Kunders efterfrågan  Skräddarsydda tjänster samt sam- och egenvård  Hälsa och välbefinnande  Professionell uttolkare och coach  Värdebaserade ersättningar

Disruptiv innovation (Christensen 1995, 1997, 2003, 2009)  “En disruptiv innovation är en innovation som bidrar till nya marknader och värdekedjor, och som i förlängningen omstöper en existerande marknad och ersätter en tidigare teknologi. Termen används i den företagsekonomiska och teknologi- litteraturen för att beskriva innovationer som förbättrar en produkt eller tjänst på sätt som överraskar marknaden, först genom att attrahera en ny kundkrets på en ny marknad och senare genom att framtvinga en prissänkning på existerande marknader.”  Den disruptiva processen skapas av en ny affärsmodell som utnyttjar en förenklande teknologi och som etablerar en ny omskapande värdekedja  Nyckelbegrepp: enkelhet och tillgänglighet

Disruptiv innovation (Christensen 1995, 1997, 2003, 2009)  De nya teknologierna uppstår i de marknadsledande institutionernas laboratorier  Affärsmodellinnovationerna däremot lanseras (nästan) alltid av nya aktörer på marknaden  De etablerade institutionerna styrs av de komplicerade problemen och på att förbättra sina bästa produkter eftersom de är lönsammast  De nya aktörerna inriktar sig på att lösa enkla problem, arbetar sig sedan uppför värdekedjan för att slutligen förändra spelplanen  Konsekvenser för systemstyrningen!

Nya innovationer – egna observationer  Köfria vårdcentraler  ”Öppen-tät” mottagning  Slitstarka ”Södertäljemodellen”  ”Agency push” vs. ”institutional pull”  ”Aktiv egenvård”

”Komplexitetsbaserad” sjukvårdsstyrning (Anderson & McDaniel 2000, Plsek & Greenhalgh 2001)  Bejaka att ”systemutvecklingen” över tid är genuint omöjlig att prediktera; försök identifiera och förstå systemgränser; medverka till utvecklingen av ett adaptivt men robust system  Uppmärksamma ”främmande attraktorer”  Var öppen för flera handlingslinjer, tillåt att strategier växer fram (”emergent strategies”; rygga inte tillbaka för komplicerade lösningar; håll dörrarna öppna för många alternativ (”agile strategies”)  Otillräckligt med resultatuppföljning – aktionsforskningsinriktad utvärdering  Oförutsedda konsekvenser  Förklaringsmönster  Återföring och lärande 16