IMD För allas skull…

EU-Direktiv Den 22 juni 2011 lade EU-kommissionen fram ett förslag till Direktiv om Energieffektivitet, i artikel 8 ”Mätning och upplysande fakturering” ställs bland annat krav på att slutförbrukare av el, naturgas, fjärrvärme eller fjärrkyla och fjärrvarmvatten förses med individuella mätare som mäter den faktiska energiförbrukningen korrekt samt ger information om både den faktiska förbrukningen och den faktiska tidpunkten.

Översikt IMD M-bus via radio TCP/IP Slutkund TCP/IP Mätvärdesleverantör BoBy

Avgörande faktorer  Normalförbrukning?  Utesittningstid?  ”Rätt” teknikval!

Normalförbrukning? Vad är en normalförbrukning för tappvarmvatten egentligen? Stockholmstad 0,7m3/m2, år? Vätterbostäder 0,46m3/m2, år? Botkyrkabyggen har ett genomsnitt på 0,8m3/m2, år!

Det rinner iväg…

Debiteringsmodell enl. SABO Grundhyra Bruttohyra exl. Rörlig kostnad för IMD men ink. Fasta avgifter IMD Totalhyra Bruttohyra ink. Vatten och värme

Utesittningstid Utesittningstiden för varmvattenmätare är längst – 10 år för mätare med ett nominellt flöde (qn) av högst 1,5 m3/h alternativt ett permanent flöde (Q3) av högst 2,5 m3/h samt – 5 år för mätare med ett nominellt flöde (qn) över 1,5 m3/h alternativt ett permanent flöde (Q3) över 2,5 m3/h. SWEDAC, STAFS 2007:2 Ny teknik = Nya regler?

Mätstrategi Botkyrkabyggen  Vad ska mätas och varför?  Vilken roll skall AB Botkyrkabyggen ta själva vid hanteringen av energimätningar/debiteringar?  Vad bör outsourcas och i så fall i vilka delar?  Finns det centrala teknikval som behöver göras och i så fall: vilka val bör göras?  Hur gör vi för att realisera strategin, dvs hur tar vi oss från nuläget till den önskade framtiden?

Vad ska mätas och varför? Vid EU-direktiv: El, naturgas, fjärrvärme eller fjärrkyla och fjärrvarmvatten Utan EU-direktiv: Tappvarmvatten* samt temperatur för styrning, ej för debitering. *Tappvarmvatten står för en kostnad om ca 40 Mkr per år, och är det media som är mest lönsamt och rättvist att mäta och debitera individuellt.

Vilken roll skall AB Botkyrkabyggen ta själva vid hanteringen av energimätningar/debiteringar?  Beställarroll  Fakturering?  Botkyrkabyggen bör ej agera Nätägare och Elleverantör. Det finns en idag avreglerad och fungerande elmarknad där Elnätsägaren är skyldig att mäta, rapportera och debitera elförbrukningen. Det finns också valfria elleverantörer som säljer energin där slutförbrukaren kan välja aktivt bland fasta, rörliga, mixar samt de miljöerbjudanden som finns, till exempel sol, vind, vatten mm.

Vad bör outsourcas och i så fall i vilka delar?

Finns det centrala teknikval som behöver göras och i så fall: vilka val bör göras? Trådlös kommunikation ska tillämpas så långt det är möjligt för att undvika hål-tagning och installation av kabellister eller utanpåliggande kablar vid installation i befintliga badrum och kök. När det gäller öppenhet i systemet, för att inte hamna i ett leverantörsberoende, bör man välja standardiserad kommunikation över gränssnitten mellan mätare – multipunkt – insamlingssystem. Ultraljudsmätare eller liknande med lång batteridrift (upp till 16år) för att slippa rörliga delar som kräver underhåll och separat spänningsmatning. Integrerad wireless M-bus kommunikation för att hålla öppet gränssnitt mot multipunkten. Mätaren skall vara godkänd för debitering.

Hur gör vi för att realisera strategin, dvs hur tar vi oss från nuläget till den önskade framtiden?  Upphandling (samarbete?)  Pilot  Prioriterade områden  ROT-renoveringar