Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen

Onsdag den 27 april Arbetsmiljö generellt. SAM, Systematiska arbetsmiljöarbetet, AFS 2001:1 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö, AFS 2015:4

3

4 Vilka faktorer styr hur du mår på din arbetsplats?

5 Jo, detta påverkar mig… Den fysiska miljön Den psykiska miljön Den sociala miljön

6 Fysisk miljö Hur ser miljön ut? Är det rent och snyggt? Är färgsättningen i lokalen bra? Är det bullrigt? Ä ni många personal på en liten yta? Är din arbetsplats ergonomiskt anpassad till just dig och din kropp? Hur påfrestas din kropp av arbetet? Får du jobba ifred eller blir du störd av någon? Maskiner, kemiska risker, ljus-, ljud- och luftkvalitet, skrivbordens utformning och liknande.

7 Psykisk miljö Arbetsinnehåll? Arbetsbelastning? Graden av självbestämmande? Befogenheter och ansvar. Blir jag sedd? Hur hög är stressen? Har jag roligt på mitt jobb? Hur arbete är organiserat.

8 Social miljö Vilka relationer har jag på min arbetsplats? Hur är min chef? Hur blir jag behandlad av mina kollegor? Upplevelse av rättvisa i ledarskap Gruppdynamik

9 Arbetstagarens ansvar i arbetsmiljöarbetet Samverka för en god arbetsmiljö Medverka och delta Följa föreskrifter, använda skydd Iaktta försiktighet Meddela fara för liv eller hälsa Ej hindra arbetsmiljöombud

10 Vad är en god arbetsmiljö? En god arbetsmiljö betraktad ur organisatorisk och socialperspektiv innebär att: Individen känner tillhörighet och kan identifiera sig med sitt arbete och organisationen känner sig uppskattad och behövd är motiverad i sitt arbete har de resurser som krävs för att motsvara de krav som ställs

11 upplever en realistisk och lagom arbetsbelastning kan påverka sin egen arbetssituation Har inflytande, att kunna vara med och bestämma och påverka. Blir uppskattad för sin insats, att synas och uppskattas för den egna personen. Organisationen: är accepterande och att arbetsklimatet är öppet.

12 Det finns stöd och uppbackning från högre ledning, tydlighet och bra information. Tydliga arbetsuppgifter med klar struktur gällande vem som gör vad. Arbetsrotation finns som komplement till kompetensutveckling och förståelse inom grupper. Återhämtning, vilken ger medarbetarna möjlighet till balans mellan arbete och fritid.

13

14 Systematiskt arbetsmiljöarbete

15 Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

16 Arbetsgivaren ska undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen och åtgärda dem så att ingen drabbas av en olycka eller av ohälsa. Därefter följs åtgärderna upp, så att man är säker på att riskerna har försvunnit eller minskats så mycket det går.

17 Systematiska arbetsmiljöarbetet är en självklar och naturlig del av verksamheten. Alla anställda är engagerade och aktiva arbetsmiljöarbetet. Alla företag med anställd personal, oavsett storlek och verksamhetsområde, ska ha en arbetsmiljöpolicy. Policyn ska visa vilken arbetsmiljö företaget vill uppnå.

18 Handlingsplaner, riskbedömningar och instruktioner för allvarliga risker ska dokumenteras skriftligt av alla företag. För företag med fler än nio anställda krävs även skriftlig dokumentation av arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) är bra verktyg för att leva upp till kraven i den nya föreskriften(2015:4).

19

Ny föreskrift! 2015:4 (31 mars -16) Organisatoriska och sociala mål Chefers kunskapskrav Åtgärder kopplat till SAM Arbetsbelastning/Stress Arbetstid Mobbning, kränkande särbehandling

OSA-Föreskriften Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14 Allmänna råd) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) Preciserar: SAM (AFS 2001:1)

Bakgrund Pressat arbetsliv ligger bakom många sjukskrivningar En av tre tjänstemän i det privata näringslivet upplever att arbetstiden inte räcker till för att utföra alla arbetsuppgifter. Bland dessa personer har en tredjedel sömnproblem. Fler än hälften av tjänstemännen har en kollega som varit sjukskriven på grund av stress de senaste två åren. 22

Bakgrund, forts. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år För mycket arbete, för hög arbetstakt och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar. 23

24 AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. Berör alla verksamhetsutövare. De viktigaste delarna i föreskriften är att man tydliggör ansvar för ledning och styrning, kommunikation, grad av inflytande, fördelning av arbetsuppgifter, krav, resurser samt ansvar.

25 Syfte och definitioner: Syfte 1 § Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. AFS 2015:4, forts.

26 4 § Definitioner: -Organisatorisk arbetsmiljö -Social arbetsmiljö -Ohälsosam arbetsbelastning -Krav i arbetet -Resurser för arbetet -Kränkande särbehandling AFS 2015:4, forts.

Definition av organisatorisk arbetsmiljö Organisatorisk arbetsmiljö – Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar: 1)ledning och styrning 2)Kommunikation 3)Delaktighet, handlingsutrymme 4)Fördelning av arbetsuppgifter 5)Krav, resurser och ansvar

Definition av social arbetsmiljö Social arbetsmiljö – Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar: Socialt samspel Samarbete Socialt stöd från chefer och kollegor

Kränkande särbehandling – ”mobbning” Definition, ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

Riskfaktorer för ohälsa Höga krav Orättvisa små möjligheter att påverka bristande stöd belöningen liten/orättvis i förhållande till ansträngningen Låg kontroll Psykisk ansträngning osäkerhet i anställningen konflikter eller mobbning nattarbete långa arbetsveckor skiftarbete

Definition av krav arbetsmängd tidsramar svårighetsgrad emotionell påfrestning kognitiv belastning otydlighet i arbetsuppgifter Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet arbetsmetoder arbetsredskap kompetens bemanning socialt stöd från chefer och kollegor återkoppling på arbetsinsats möjligheter till kontroll i arbetet möjligheter till återhämtning

32 Föreskriften ställer bland annat krav på att arbetsgivare ska: Undersöka och åtgärda organisatoriska och sociala risker som kan medföra ohälsa på arbetsplatsen, ex. hög arbetsbelastning, skiftarbete och mål för organisatorisk och social arbetsmiljön. Det finns även ett kunskapskrav för chefer och arbetsledande befattningar. AFS 2015:4, forts.

Regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling ingår i föreskriften. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan! Arbetsgivare ska: Motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna 33

AFS 2015:4, forts. Motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagare Motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att rutiner finns för hur kränkande särbehandling ska hanteras. 34

AFS 2015:4, forts. Föreskriften förtydligar att dialog mellan chefer och anställda är viktig för att uppmärksamma risker såsom kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket kommer att ta fram en vägledning som ger arbetsgivare råd för tillämpning av föreskrifterna. Den ska vara klar under våren