Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20111 Diabetes En sjukdom som påverkar alla aspekter av livet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Hälsa och Kondition.
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
För dig som har typ 2-diabetes
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Vad innebär hälsa för dig?
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Olika folksjukdomar.
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
Affektiva Mottagningen
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Ämnesomsättningssjukdomar
Hälsa.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Diabetes mellitus typ 1 – avsaknad av insulinproduktion Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Anna Polyakova, Michael.
Diabetes.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Hälsa och Kondition.
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Hur gör vi för att barnen och deras föräldrar ska orka med sin diabetes och må bra ? Vad är nyckeln ?! Göran Lundström Barnkliniken.
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Behandling av ätstörningar hos barn Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Edh, leg. psykolog
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Syraförgiftning- Ketoacidos. Hur fungerar insulin i kroppen? Glukos tas från tarmen till blodet Insulin är nyckeln som öppnar dörren till cellen Glukos.
Hur mår du? Bra, dåligt eller mitt emellan? enkät om sköldkörtelsjukdomar genomförd på blogg.visit-stina.com i februari 2016 blogg.visit-stina.com.
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Äta för att behålla en god hälsa
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Skolmat Namn på föreläsare.
Depression hos barn och ungdomar
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Barn som närstående.
Träff 11 Välkomna!.
Energi och Näringsämnen
Träff 13 Välkomna!.
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
Diabetes.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Tonåren är en väldigt speciell 
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetes En sjukdom som påverkar alla aspekter av livet

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Vad är diabetes? Diabetes är en sjukdom som beror på insulinbrist Sjukdomen påverkar stundligen vardagslivet

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Insulin - nyckeln till cellen Produktion insulin bildas i bukspottkörteln och insöndras i blodet insulinproduktionen reagerar på närings- intaget Betydelse insulin är nödvändigt för att kroppens celler ska kunna ta upp näringsämnen

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typer av diabetes typ 1-diabetes –barn- och ungdoms- diabetes –insulinberoende diabetes barn och unga vuxna snabbt insjuknande insulinbehandling typ 2-diabetes –åldersdiabetes vuxna, oftast äldre långsamt insjuknande oftast övervikt oftast kost eller tablettbehandling

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 2-diabetes Ännu ovanligt bland ungdomar men ökar hos unga vuxna Övervikt och livsstilsfrågor Redan ett stort problem i andra länder Överrepresenterad i vissa folkgrupper

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes Orsaker autoimmun sjukdom ärftlig benägenhet yttre faktorer Förekomst ca 40 insjuknande per barn och år långsamt ökande trend geografiska skillnader

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetesincidens i Sverige

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetesincidens

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Åldersfördelning

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes - debut Sjukdomsdebut sjukdomsprocessen pågår länge utan symptom symptom uppstår när nästan all förmåga att producera insulin upphört Symptom törst stora urinmängder avmagring trots matlust intryck av att inte vara sig lik

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes - debut Symptom törst stora urinmängder avmagring trots matlust intryck av att inte vara sig lik Diagnos många känner till symptomen - tidig diagnos enstaka svårt sjuka

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Insulinbrist vid typ 1-diabetes Behandlingens grund insulin kost aktivitet/motion Problem allt detta måste passas ihop för hand

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Insulin Rätt dos vid rätt tidpunkt Basinsulin och måltidsinsulin ”Alltid insulin till maten” Anpassningar

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Kost ”Diabeteskost” finns inte Vanlig mat Kunskap om ”utbyten” Återhållsamhet med snabba kolhydrater ”Jag kan visst äta godis”

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Matlistan

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Aktiviteter Alla barn mår bra av aktiviteter Regelbunden fysisk aktivitet underlättar blodsockerkontrollen Anpassningar

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes - behandling Behandlingsmål ett gott dagligt liv som inte störs för mycket av sjukdomen normal tillväxt och utveckling frihet från långsiktiga komplikationer Behandlingsväg goda dagliga rutiner stöd och utbildning god blodsocker- kontroll Resultatmått HbA1 c

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes - akuta problem Hypoglykemi = lågt blodsocker = känning kan komma snabbt och behöver åtgärdas genast är i lindrig form vanligt Hyperglykemi = högt blodsocker förekommer ofta till- fälligt och övergående kan vid insulinbrist övergå i diabetes- koma

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Hypoglykemi = lågt blodsocker Orsak för hög insulineffekt i förhållande till till- gängliga kolhydrat- förråd Exempel för mycket insulin för lite mat förskjuten måltid fysisk aktivitet

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Hypoglykemi = lågt blodsocker Symptom blekhet darrighet svettningar huvudvärk humörsvängningar trötthet hunger Åtgärd lugn och ro hjälp kontrollera blodsocker socker/kolhydrater se att det blir bra

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Hypoglykemi = lågt blodsocker Åtgärd lugn och ro hjälp kontrollera ev blodsocker socker/kolhydrater se att det blir bra

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Hyperglykemi = högt blodsocker Symptom Törst och stora urin- mängder Trötthet Ibland obetydliga symptom Åtgärd På lång sikt justering av behandlingen

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Ketoacidos = insulinbrist Symptom Högt blodsocker och ketoner (syror) i urin och blod Farligt!! Orsak Insulinbrist –Glömd spruta –Infektion –Tekniska fel Behandling Insulin!! Sjukhus!

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Associerade sjukdomar Glutenintolerans - fordrar mjölfri kost Hypothyreos - fordrar medicinering Andra autoimmuna sjukdomar

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Komplikationer Komplikationer uppstår på lång sikt - decennier Ögon Njurar Hjärta/kärl Nerver

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Komplikationer Risker ögon njurar hjärta/kärl nerver Screening ögonbottenfoto microalbuminuri blodtryck

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Komplikationer Komplikationer är relaterade till långsiktig blodsocker-kontroll Dagens komplikationer är relaterade till gårdagens behandling

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Sjukvårdsorganisation Barn med diabetes sköts på barnklinik Diabetesteam –läkare, diabetessjuksköterska, dietist, psykolog/kurator tillsammans med familjen Akutsjukvård

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Barnet och familjen - diabetesteamet Att utbilda barnet och familjen, hitta realistiska behandlingsmål och finna vägar att uppnå dessa

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Sjukvårdsorganisation Utbildning av nyinsjuknade patienter och familjer Regelbundna återbesök Möjligheter till snabba kontakter Utåtriktat verksamhet - dagis, skola, socialtjänst Akutsjukvård

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Sjukvårdsorganisation Det kan vara stor skillnad på de råd en familj kan få av sitt diabetesteam jämfört med andra delar av sjukvården

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Vem vet något om diabetes? alla har synpunkter på mat! vad vet sjukvården utanför diabetesteamen? gamla behandlingsformer vuxenbehandling typ 2-behandling familj som redan har diabetes

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Uppsala 250 patienter nyinsjuknande varje år 1,5 diabetes- sjuksköterska 3 läkare (deltid) dietist del i psykolog del i barnsjukhusets alla resurser

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Nyinsjuknade i Uppsala

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Samhällsstöd VAB vårdbidrag fri sjukvård fria mediciner resurser i skolan/dagis/fritids resurser för syskon

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes - behandling Behandlingsmål ett gott dagligt liv som inte störs för mycket av sjukdomen normal tillväxt och utveckling frihet från långsiktiga komplikationer Svårighet att kortsiktigt orka vardagen utan att tappa långsiktiga mål …eller livskvalitet på lång och/eller kort sikt

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Insulinbrist vid typ 1-diabetes Behandlingens grund insulin kost aktivitet/motion Problem allt detta måste passas ihop för hand

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Spädbarnet med diabetes förlusten av det friska barnet bördan av behandlingen blodsockervariationer hypoglykemier

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Småbarnet med diabetes bördan av behandlingen blodsockervariationer / hypoglykemier rutiner och gränssättning matstrul utbilda /våga dela ansvar dagis är avlastning

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Dagis och diabetes ökat behov av praktisk hjälp ökat behov av tillsyn ej assistent men ökat behov av vuxna väskan kontaktboken

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Skolstarten och diabetes utveckling av autonomi - varför har jag diabetes utveckling av självuppfattning början till eget ansvar...

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Skolstarten och diabetes …men bibehållet föräldraansvar behov av flexibilitet i behandlingen behov av flexibilitet i föräldrainsatsen

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Barnets behov i skolan Alltid planering ett steg före ha med rätt grejor klara hypoglykemi veta vem som kan hjälpa vad händer om det inte blir som planerat? Ibland plötsligt behov av vuxenhjälp

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Skolan och diabetes insulininjektioner och blodsockerkontroller utföra skapa förutsättningar för påminna inget tillsyn vid måltider hantera hypoglykemier hantera det oväntade

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Skolan och diabetes Vad kan man begära? Integrering Egenvård och sjukvård Skolan skall klara att stödja egenvård - att ta insulin och mäta blodsocker är exempel på detta

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Tidiga tonår och diabetes utveckling av självuppfattning och självförtroende ökande ansvar för behandlingens praktiska genomförande …men bibehållet föräldrastöd …och undvik att diabetes blir ett konfliktområde

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Tidiga tonår och diabetes utbilda tonåringen själv hantera insulinbehandling och pubertet utbilda om sex, alkohol och droger övervaka med tanke på depression, ätstörning, riskbeteenden

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Sena tonår och diabetes övergång till vuxenlivet utbilda - skapa förutsättningar för att ta eget ansvar för behandlingen ofta lättare att få god diabeteskontroll övervaka med tanke på depression, ätstörning, riskbeteenden - behandla innan 18 år komplikationskontroller blir en realitet

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Sena tonår och diabetes gymnasieval körkort yrkesval militärtjänst

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes - behandling Behandlingsmål ett gott dagligt liv som inte störs för mycket av sjukdomen normal tillväxt och utveckling frihet från långsiktiga komplikationer Svårighet det är lätt att kort- siktigt minska insatserna …men det kan ge långsiktiga konsekvenser

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet ”Ställa in diabetes” Det går inte att ”ställa in” diabetes

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet En föränderlig behandling förändringar i insulinbehovet smekmånad normal tillväxt pubertet och tillväxtspurt avslutad pubertet förändringar i fysisk aktivitet träning veckorytm årstider

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet ”Ställa in diabetes” Det går inte att ”ställa” in diabetes …men det går att utbilda barn och familjer så att de hanterar sjukdomen och behandlingen

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetespåsen När det inte funkar med något kan förklaringen bli att det beror på diabetes När det inte funkar med något påverkar det ofta diabeteskontrollen

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetes + ett extra problem ensam förälder separerade föräldrar skolproblem föräldraproblem - t ex missbruk en diagnos till - t ex neuropsykiatriska diagnoser utvecklingsförsening

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetes + ett tillfälligt problem infektion magsjuka olycksfall operation

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Problem Finns svårkontrollerad diabetes…? …eller är det svårkontrollerade diabetiker? …eller är det diabetesteam som har svårt med kontrollen?

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Förhoppningar om något bättre insulinpump kontinuerlig blodsockermätning implanterbar pump inhalerat insulin transplantation

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Framtidens behandling behandlingen är ännu för lång tid framåt insulininjektioner insulinpump är ett bra tekniskt hjälpmedel för detta men ersätter inte de övriga aspekterna av diabetesbehandling kontinuerlig blodsockermätning är på väg...

Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Typ 1-diabetes En sjukdom som stundligen påverkar vardagslivet Sjukdomen är allvarlig Det finns en svårhanterad balans mellan kort- och långsiktiga mål Det finns stora behov av insatser utöver det ”skolmedicinska”