Skolsköterskor Föräldrabalken, bestämmanderätt, samtycke och vårdnadstvist

Föräldrabalken mm 6 kap 2 § 6 kap 11 § 6 kap 13 §, 6 kap 13 a § 21 kap FB LVU Daglig omsorg  beslut av mer ingripande betydelse JO dnr , JO dnr Skolinspektionen dnr : kap 3 § OSL 14 kap 1 § SoL

Förekommande förkortningar SN  socialnämnden VH  vårdnadshavare, vårdnadshavarna (beroende på sammanhanget)

6 kap 2 § FB Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn kvarstår till dess att barnet fyller 18 år. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare ansvarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning…

6 kap 2 a § tredje stycket Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad Jfr 6 kap 11 §

6 kap 5 § andra stycket Vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.

6 kap 11 § Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål

6 kap 13 § Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare ska vad som sägs i 11 eller 12 § gälla dem tillsammans. Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Ang 6 kap 13 §, SOU 2007:52 En VH kan inte anses hindrad att ta del i beslutet om hans eller hennes mening kan inhämtas utan oskälig omgång eller tidsutdräkt som kan medföra verklig olägenhet för barnet. För betydelsefulla avgöranden ställs kravet högre eftersom det då anses vara av stor vikt att båda VH deltar i besluten. En av VH får – oavsett att den andre VH har förhinder – inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, såvida inte barnets bästa uppenbarligen kräver det (6 kap 13 § andra stycket)

Beslut som gäller den dagliga omsorgen  den som har hand om barnet beslutar ensam Beslut som inte är att hänföra till den dagliga omsorgen men som inte heller är av ingripande betydelse för barnets framtid  VH beslutar gemensamt men om ena VH har förhinder och om ställningstagandet inte utan olägenhet kan skjutas upp får den andra VH besluta ensam Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid  VH beslutar gemensamt men om ena VH har förhinder och om ställningstagandet inte utan olägenhet kan skjutas upp samt om barnets bästa uppenbarligen kräver det får den andra VH besluta ensam

JO 1999/2000 s 283 dnr det är mycket som talar för att frågan om vilken förskola som ska väljas för ett barn i normalfallet bör kunna hänföras till den dagliga omsorgen JO dnr VH:s val av förskola som ligger på mycket långt avstånd från bosättningskommunen bör anses vara av så ingripande betydelse för barnet att det inte längre är fråga om ett sådant normalfall som innefattas i begreppet daglig omsorg JO dnr Föräldrar med gemensam vårdnad, modern hade interimistiskt förordnats till boendeförälder. Barnet hade redan förskoleplats i sin hemkommun. Faderns kommun hade trots vetskap härom beviljat förskoleplats åt barnet. Modern hade motsatt sig placering där. Frågan var om båda VH:s samtycke hade krävts. Lagstiftningen gav inget klart svar, ansåg JO

6 kap 13 a § Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får SN besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller 1.psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling eller behandling som omfattas av HSL…

21 kap FB, verkställighet 1 § Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. 2 § Innan rätten beslutar om verkställighet får den uppdra åt en ledamot eller suppleant i SN eller en tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt ska fullgöra vad som åligger honom eller henne. 3 § Beslutar rätten om verkställighet får den även utan yrkande förelägga vite eller besluta att barnet ska hämtas genom Polismyndighetens försorg 5 § Har barnet nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas får verkställighet inte ske mot barnets vilja utom då rätten finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa.

JO 2007/08 s 473 Kritik mot skolkurator som, under pågående tvist vid domstol ang. umgänge med barn, på begäran av den ena förälderns ombud har avgett ett utlåtande rörande barnen Det finns i och för sig inget formellt hinder mot att en skola på begäran av den ena föräldern lämnar skriftlig information rörande ett barn. Några generella riktlinjer för hur ett sådant ska utformas finns inte.

JO dnr Föreligger en tvist om vårdnad om och umgänge med barn ska personal som har hand om barnen, bl.a. daghemspersonal och skolpersonal, förhålla sig neutral. Ett utslag av denna neutralitet är att personalen ska följa de anvisningar i fråga om umgängesrättens utövande som vårdnadshavaren bestämmer. Att personalen verkligen gör så får anses särskilt viktigt i fall som det föreliggande där fråga är om skolbarn. Detta eftersom gällande skolplikt hindrar vårdnadshavaren från att på egen hand tillse, t.ex. genom att hålla barnen hemma, att den andre föräldern inte ges tillfälle till umgänge med barnen. Den i ärendet uppkomna situationen belyser den konflikt som kan uppstå mellan å ena sidan skolförfattningarnas regler om skolans skyldighet till samverkan med föräldrarna och å andra sidan FB:s regler som ger VH nära nog oinskränkt rätt att bestämma om barnets personliga förhållanden. Att barnens mor tillåtits närvara i skolan får anses ingå som ett led i den samverkan mellan skola och föräldrar som följer av läroplanen. Att så skett kan därför, i vart fall för tiden innan J uttalat sig negativt häremot, inte kritiseras. För tiden härefter har skolan till barnens mor bort framföra J:s inställning till hennes närvaro i skolan och sökt förmå henne att inte besöka barnen. Skolan har vidare inte bort medverka till att telefonsamtal kommit till stånd på sätt som skett här.

JO dnr Fråga om skolan borde ha biträtt en VH när denne avsåg att hämta sin son efter att domstol förordnat att han ensam skulle ha vårdnaden om pojken R kontaktade rektorn med anledning av TR:ns beslut och man diskuterade vissa frågeställningar. Viss dag meddelade han rektorn att han avsåg att hämta sonen på fm samma dag och att sonen fortsättningsvis skulle bo hos R. Rektorn hämtade sonen i klassrummet, förklarade att R var där för att hämta honom och följde med honom till R. Vidare framgår att modern var emot R skulle hämta sonen. I remissvaret har anförts att det förhållandet att skolan medverkat vd själva hämtningen inte är något skolan valt utan bara något skolan hade att förhålla sig till. Jag har förståelse för att det kan uppkomma situationer som skolan upplever som svårhanterliga i samband med vårdnadstvister mellan föräldrar och att man från skolans sida även har att ta hänsyn till övriga elever på skolan. Enligt min mening bör dock skolor inte medverka vid hämtning av barn i situationer som den aktuella.

JO dnr Anmälaren: Skolans kurator har under 6 månader, i samarbete med den andra VH, fört samtal med hennes son, 9 år. Skolan har medvetet blockerat henne i hennes föräldraroll. JO: Enligt huvudregeln i 6 kap 2 § första stycket FB står barn under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. VH har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. VH ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (6 kap 11 § FB). Samarbete mellan hem och skola bygger på ömsesidig information. Enligt läroplanen ska läraren samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om bl.a. elevens skolsituation. Vidare har rektor ett ansvar för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan. Detta innebär inte att skolan är skyldig att informera VH om allt som rör eleven. En prövning måste göras i varje enskilt fall och hänsyn tas till vad saken gäller samt elevens ålder och personliga mognad. Om och i vilken utsträckning information ska lämnas är ytterst en bedömningsfråga.

(forts) När samtalen ägde rum var eleven 9 år. Föräldrarna hade gemensam vårdnad. Av remissvaret framgår att fadern tog kontakt med kuratorn och att skolans elevhälsoteam beslutade att skolkuratorn skulle träffa eleven och fadern vid ett antal tillfällen. Skolkuratorn har uppgett att eleven motsatte sig att modern skulle få vetskap om samtalen och att hon lät elevens inställning i frågan vara avgörande för sitt beslut att inte informera modern. Barn förvärvar allt efter ålder och mognad en allt större rätt att själv förfoga över vilken information som ska lämnas till VH från skolan. Vid det ställningstagande som berörd personal har att göra måste hänsyn även tas till vilken typ av sakuppgifter det rör sig om. Eleven var 9 år vid tidpunkten för kuratorns samtal. När det gäller barn i den åldern måste utgångspunkten vara att den unge inte är tillräckligt mogen för att själv besluta att VH inte ska få information av här aktuellt slag. Skolkuratorn borde ha informerat modern redan när frågan om hon skulle träffa eleven och fadern aktualiserades. Detta för att modern skulle ha möjlighet att agera i sin roll som VH.

KR Sthlm mål Mikael vill ha ut anteckningar från den 12-åriga dotterns kuratorsamtal KR delar nämndens bedömning att sekretess gäller för uppgifterna enligt 23 kap 2 § första stycket OSL. Frågan är då om Mikael har rätt att ta del av uppgifterna i egenskap av VH. I 12 kap 3 § OSL föreskrivs att sekretess till skydd för en enskild, om den enskilde är underårig, även gäller i förhållande till dennes VH. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till VH i den utsträckning som denne enligt 6 kap 11 § FB har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Huvudregeln är alltså att sekretess till skydd för underårig gäller även i förhållande till VH.

(forts) VH ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således VH som, i sin egenskap av den unges ställföreträdare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogenheter när det gäller rätten att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet. Om en omyndig som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga själv har lämnat sekretessbelagda uppgifter till t.ex. en läkare torde dock VH inte kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen. Det sagda framgår av förarbetena till sekretesslagen.

(forts) JO har uttalat följande (JO 1998/99 s 464). Det är viktigt att inledningsvis klargöra vem som disponerar över sekretessen, VH eller den unge själv. Svaret på frågan blir beroende av den unges mognad och utveckling i det enskilda fallet. Vid prövningen kommer av naturliga skäl den unges ålder ofta att kunna vara vägledande. Att problemet accentueras när det är fråga om barn i tonårsåldern är klart. I sådana fall torde man ofta kunna utgå från att barnet bör åtnjuta ett visst skydd för sin integritet gentemot sina föräldrar. Vid bedömningen har man också anledning att väga in de aktuella uppgifternas innehåll samt den typ av ärende som det är fråga om.

(forts) Mikaels dotter var vid samtalen 11 år gammal. Hon är emellertid vid tidpunkten för begäran 12 år gammal och det är enligt KR utifrån detta som bedömningen ska göras. Det framgår att dottern uttryckt önskemål om att det hon sagt till kuratorn på skolan inte ska komma till föräldrarnas kännedom. De uppgifter som nämnden inte lämnat ut är av personlig art och lämnade i förtroende till kuratorn. KR gör mot bakgrund bedömningen att Mikaels dotter uppnått en sådan ålder och mognadsgrad att hon bör åtnjuta ett visst skydd för sin integritet gentemot VH. Det är fråga om uppgifter som lämnats i förtroende och som för Mikaels dotter förmodligen framstår som väldigt personliga och integritetskänsliga men som synes i huvudsak kända av VH. Uppgifterna kan inte anses nödvändiga för utövandet av vårdnaden i enlighet med 6 kap 11 § FB.

KR Sthlm mål Den efterfrågade handlingen är hänförlig till sådan elevhälsa som avser en psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats. Handlingen innehåller uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Enligt KR står det inte klart att uppgifterna kan röjas utan att Mikaels dotter eller någon närstående till henne lider men. Frågan är då om Mikael har rätt att ta del av handlingen i egenskap av VH. KR noterar att den aktuella handlingen inte består av uppgifter som dottern exempelvis lämnat i förtroende till skolans personal. Mot denna bakgrund och med beaktande av hennes ålder samt mognad och omdömesförmåga anser KR att dottern inte självständigt förfogar över sekretessen. Mikael har därför rätt att ta del av handlingen i egenskap av VH om det inte kan antas att dottern lider betydande men om uppgiften röjs för honom.

JO dnr Skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som motiverar att barnet ska tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att skolan måste kontrollera uppgifterna i folkbokföringen och vem som är VH för barnet. Vidare måste vårdnadshavarens resp. vårdnadshavarnas inställning till placering i viss skola klarläggas. Om det finns två VH sker detta enklast genom att båda undertecknar en ansökan om placering av barnet i den aktuella skolan. Ansökan avseende P var bara underskriven av den ena VH. Namnet och telefonnumret till den andra VH fanns dock angivna på blanketten. Skolan vidtog emellertid inte någon åtgärd för att efterhöra den andra VH:s inställning.

Skolinspektionen dnr :4306 I ett fall där VH tvistar om en skolpliktig elevs skolplacering är det huvudmannens huvudsakliga uppgift att se till att elevens skolgång löses. Enligt Skolinspektionen har, utifrån barnets bästa, skolplikten företräde framför VH:s oenighet när rätten till utbildning är äventyrad. Kommunen har i förevarande fall tillgodosett sitt ansvar genom att ge X och Y utbildning inom kommunen.

Skolinspektionen dnr :4369 Skolan har en skyldighet att inhämta båda VH:s inställning innan placering i annan skola sker. Det framgår att kontakt togs med X:s far för att efterhöra hans inställning till skolbyte innan beslut fattades att skriva in X på Sandbäcksskolan. När X skrevs in på skolan var således faderns inställning klarlagd. Skolinspektionen har inget att erinra mot kommunen i detta avseende. Det framgår dock att fadern motsatte sig skolbyte under pågående termin men var positivt inställd till skolbyte höstterminen Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att kommunen med vetskap om detta ändå beslutade att skriva in X vid Strandbäcksskolan redan i februari Detta särskilt mot bakgrund av att X:s rätt till utbildning vid aktuellt tillfälle tillgodosågs vid annan skola i Sjöbo kommun och inte var äventyrad.

Skolinspektionen dnr :5781 Anmälan ang placering av elev vid skola i viss kommun Av Skolinspektionens utredning har framkommit att B från ht 2010 till och med början av sep 2010 gick vid Skärgårdsstadsskolan under en ”pröva på period” samtidigt som hon var inskriven vid Tråsättraskolan. Med anledning av detta vill Skolinspektionen framhålla att det i författningarna inte finns utrymme för en elev att prova på att gå i en annan skola utan en elev ska gå i den skola där denna är inskriven. Önskar VH att en elev byter skola ska skolan inhämta båda VH:s inställning till den nya placeringen. Vidare finner Skolinspektionen det anmärkningsvärt att rektorn vid Skärgårdsstadskolan trots vetskapen om att fadern hade gemensam vårdnad om B inte efterhörde faderns inställning till ett ev skolbyte. Av anmälan framgår att fadern i mitten av oktober 2010 efterfrågade information vilket han fick först i slutet av november Skolinspektionens utredning visar att kommunen haft kännedom om att fadern hade gemensam vårdnad om B. Skolinspektionen finner det därför anmärkningsvärt att fadern inte fått information om B:s skolgång tidigare.

JO 1998/99 s 417 En flicka blev vid drygt 11 års ålder gravid och genomgick abort. Det är självklart att en flicka i sådan ålder inte har tillräcklig mognad för att själv överväga konsekvenserna av en abort. Flickans VH borde därför ha informerats innan ingreppet gjordes. Skolsköterskan har inte utfört någon egentlig vård-eller behandlingsåtgärd avseende flickan. Det framgår dock att hon intagit en så aktiv roll att hon lämpligen borde ha underrättat flickans VH om graviditeten och det planerade ingreppet. Denna fråga är dock av underordnad betydelse eftersom skolan i första hand skulle ha underrättat socialnämnden.

Tack för visat intresse ! Finn Kronsporre