JÖRGEN LUNDÄLV INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE HUR KAN FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV FUNKTIONSHINDERPOLITIKEN UTVECKLAS? Föredrag vid Internationella Funktionshindersdagen 3 december 2015, Handikappförbunden, Sundbyberg

Några utgångspunkter Samhällsengagemang och myndighetsmöten Delaktighet och medaktörskap i forskningen Opinionsbildningen Långsiktighet, mätbara effekter Socialpolitiska verktyg – vikt eller svikt INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Opinionsbildning om funktionshinderspolitik ”Svensk funktionshinderspolitik får inte vara ett drömspel, utan måste föras med tydliga och ordentliga mätbara mål. Den måste helt enkelt följas upp för allas skull och kommer också att vara ett tydligt tecken på hur Sverige kommer att efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar” Lundälv, J, Larsson, P-O. (2011). Forskare ifrågasätter den nya funktionshinderpolitiken. Debattartikel i Föräldrakraft – en tidning om barn och unga i behov av särskilt stöd. funktionshinderspolitiken funktionshinderspolitiken

Erfarenhetsägaren och forskaren - tillsammans Utmaningar finns även om hur tystnaden och utanförskapet ska kunna brytas i relationen mellan forskare och funktionshinderrörelsen. Funktionshinderforskare kan inte fortsätta att distansera sig (Thodelius och Lundälv, 2015) INSTITUTIOINEN FÖR SOCIALT ARBETE

Kraften i funktionshinderrörelsen I utformningen av den nya strategin för funktionshinderpolitiken 2017 och framåt ska funktionshinderrörelsen spela en stor roll. Min forskningssyn på uppföljning och utvärdering av funktionshinderpolitiken är att funktionshinderorganisationer och forskare måste arbeta mer tillsammans genom medaktörskap i forskningen. Detta gäller i hög grad hur funktionshinderpolitiken ska följas upp och utvärderas. INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Modet att mäta långsiktiga effekter Vid mätningar av vilka effekter som funktionshinderpolitiken får för människan är det viktigt att göra effektstudier på lång sikt. Longitudinella studier har efterfrågats tidigare (Rönnberg et al, 2011). Källa: Rönnberg, J, Claesson, E, Danermark, B, Karlsson, T. (2011). Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder Kartläggning, analys och förslag. Institutet för handikappvetenskap, IHV, Linköpings universitet. INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Mobilisering, samhällsplanering och opinionsbildning INDIVIDNIVÅ GRUPPNIVÅ SAMHÄLLSNIVÅ INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Vikt och svikt i socialpolitiska verktyg – fallet om WHO-klassifikationen ICF The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Antogs av WHO 2001 Begränsad spridning och användning inom den högre utbildningen Används frekvent av forskare En icke-fråga för funktionshinderrörelsen (Lundälv et al, 2015) Farhågor och rädslor för kategoriseringar och registreringar INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Lundälv, J, Törnbom, M, Larsson,P-O, Sunnerhagen, KS. (2015). Awareness and the arguments for and against the International Classification of Functioning, Disability and Health among representatives of disability organisations. International Journal of Environmental Research and Public Health, 2015 Mar 18;12(3): INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

ATT DISKUTERA Hur kan ett kraftfullt politiskt instrument utvecklas? Är det överhuvudtaget möjligt att förbise funktionshinderrörelsens kritiska förhållningssätt utan delaktighet och medaktörskap? Hur kan debatt skapas om befintliga socialpolitiska verktyg? Till exempel tystnaden om WHO- nomenklaturen ICF? Vem övervinner rädslan för långsiktighet i funktionshinderforskningen? Vinster i förebyggande arbete sker först på lång sikt. INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE