03-09-16, Carin Clason1 Att utnyttja betestillgången på bästa sätt Falkenberg 03-09-16 Carin Clason Hallands Husdjur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förutsättningar för en dammodling
Advertisements

Krav på Grovfodret till mjölkkor och ungnöt
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Betesmodulen inom Greppa Näringen Jens Fjelkner Nötköttsrådgivare Skånesemin.
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Sätt rätt värde på vallfodret!
Olika djurslags metanproduktion
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
1 Falkenberg 7 september Nyheter om N och P från foderutvecklingen för nöt och……
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Vallen i centrum Rådde 12 sept 2012 Jordbruksverket och Greppa Näringen.
Betesdrift till mjölkkor
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Ny fosfor-rekommendation för mjölkkor i Sverige 2003 Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU.
Pitch Min uppfinning är/heter: Sjungande robot säng (till alla åldrar) Jag tänkte såhär, om man har det svårt att sova, då kan man skaffa en sjungande.
Ekologi.
MAT Vad väljer jag? Hälsa Ekonomi Miljö.
Fysiologisk bakgrund Hur använder kon fosfor? Kjell Holtenius Institutionen för husdjurens utfodring och vård.
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Det finns ett spel som heter bonka bäver.
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Evolution Sid
♥ Brunbjörnar ♥ Härjedalens landskapsdjur är björn. Brunbjörnar är fredliga om man låter dem vara i fred.
Text av Emran Safi Myskoxe.
Ögat Ögat sett i genomskärning.
Varje år betalas pengar till forskning och utveckling av våra golfbanor  STERF  Lokala forskningsförsök i egen eller i SGF:s regi.
Vad ska du äta och varför ?
EKOLOGI Läran om samspelet mellan levande organismer (djur och växter) och den miljö som de lever i (klimat, jordmån, m.m.)
hösten Text i slutet av september är det höstdagjämning.
Sveriges matkultur.
Karim Ladhani Vildsvinets huggtänder kan bli mellan cm långa. Vildsvinet kan väga upp till 200 kg. Deras päls är grå och deras hud kan bli.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Allt som lever och allt som inte lever inom ett avskilt område.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
ALLEMANSRÄTTEN Orienteraren värnar allemansrätten
Repetition.
Barns utveckling Kort introduktion.
Av Wilma. Renen kan bli upp till 2 m och 10 cm. Svansen kan bli upp till 20cm. När renen är vuxen är mankhöjden ungefär 1m och 40 cm. Hanen kan väga upp.
Utter Uttern är Smålands landskapsdjur..
Naturlandskap blir kulturlandskap
Copyright © Nikolaus Koutakis. Du är viktig! Du kan påverka ditt barns drickande mer än du tror.
Akvatiska och terrestra system
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
Resurseffektiv produktion av slagtekalve- og ungtyrekød Lisbeth Mogensen, Troels Kristensen and Mogens Vestergaard, Aarhus University, Denmark, Nicolaj.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
Den bästa förutsättningen för att prestera bra får du om du äter 2-3 timmar före träningen Den bästa återhämtningen och den optimala effekten av träningen.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
nu finns inga tvivel längre
Minska fosforutfodringen till idisslare!
Klimat och utfodring.
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Bra hagar för hästen och miljön
Energi och Näringsämnen
Rådgivarnas kompetens
Ekologi.
Vitaminer.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Feber hos barn.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

, Carin Clason1 Att utnyttja betestillgången på bästa sätt Falkenberg Carin Clason Hallands Husdjur

, Carin Clason2 Varför bete?  Motion  D-vitamin  Friskare djur  Lagkrav  EU-ersättning  Vacker bild

, Carin Clason3 Vad är bete? produktionsbete Motionsbete  Naturbete  Åkermarksbete Robot och bete!

, Carin Clason4 Bete avviker från vallfoder på stall  Ger låga pH-värden i vommen  Höga halter flyktiga fettsyror  Snabb passagehastighet. Anpassa kraftfodret efter betet. Långsama kolhydrater i kraftfodret har visat på bättre beteskonsumtion (Eva Spörndly, 1995)

, Carin Clason5 Förutsättningar-Mål  Vilken produktionsform? –Mjölkkor –Sinkor –Rekryteringskvigor –Köttdjur Hur mycket skall de växa/mjölka på betet?

, Carin Clason6 Planering en förutsättning! Om kvigan skall kalva in vid 24 månaders ålder krävs:  Tillväxtplan  Foderstat  Utfodringsplanering  Kontroll av tillväxtplanen.

, Carin Clason7 Tillväxtplanering 24 månaders inkalvning kräver:  g tillväxt/dag i snitt  400 g tillväxt på betet kräver högre tillväxt på stall.

, Carin Clason8 Beteskonsumtion 1,5- 3,5 kg ts/ 100 kg levande vikt  Bra bete:12-18 kg ts  Medelbete:9-10 kg ts  Dåligt bete:6-7 kg ts

, Carin Clason9 konsumtion  Produktionsnivå  Tillskottsutfodring  Betestid  Beteskvalitet-fiber  Betestillgång  Kondition  Väder  Vatten  Dagslängd  Ts Ta in djuren i tid på hösten!!

, Carin Clason10 Bräkning (Eva Spörndly) Betesintag=1,3+0,24*kg mjölk+0,008*kg levandevikt+0,09*betestilldelningen(kg ts/ko och dag)-0,6*krftilldelningen(kg os)+0,0006*betesmängden. Förutsättningar för tabell på nästa sida: Betesmängd 2500 kg ts/ha, betets askhalt 10 %, kons vikt 600 kg, inget kraftfoder upp till 20 kg därefter 0,4 kg ts krf/kg ECM (krf 13,7 MJ/kg ts)

, Carin Clason11 Beräkningar Betestill deln 10 kg ECM kg ts 12,113,414,8 2013,114,415,8 3014,115,416,8

, Carin Clason12 Bete= färskvara  Betet varierar stort under betesperioden  Det är högst betesproduktion i början av betesperioden då de unga djuren är lättast.  Hur får vi den ekvationen att gå ihop?

, Carin Clason13 Beläggning antal djur/ha i början av sommaren, halvera längre fram djurSämre naturbete HagmarkÅkermark Vallfodertjur36 Stut/kviga < 1 år 248 Stut/kviga> 1 år 124 Diko0,71,53

, Carin Clason14 Råd från Inger Pehrson  Släpp tidigt! Ungnöt 5-7 cm, mjölkkor och dikor 8-10 cm. Släpp en mindre grupp ”robusta”  Sträva efter att ha allt väl avbetat/skördat innan midsommar. Oönskade växter är smakligare som unga  Anpassa djurantalet efter bete och betestillgång. Hög beläggning i början

, Carin Clason15 Inger…..  Flytta eller ta in djuren i tid. Betesmarken är ingen förvaringsplats utan en foderresurs.  Planera för en ”normal” sommar och ha en beredskap för betesöverskott eller betesbrist.  Stäng av/öppna delar av betet  Betesväxter i skugga smakar sämre och bildar ingen tät grässvål. Glesa ut och röj.

, Carin Clason16 Övergångsutfodring/tillskottsutfo dring  Övergångsutfodring är tillåten även på naturbetesmark- Låt stallfodret följa med ut på betet i början och slutet på säsongen!  Planera var djuren skall äta.

, Carin Clason17 Mineraler/vatten  Låt inte djuren dricka ur öppna vattendrag, även ungdjur kräver god vattenkvalitet  ”Dåligt vatten kan bli dyrt”, Husdjur 3/02  Mineraler skall finnas till alla djur

, Carin Clason18 Parasiter!!!!  Framförallt förstagångsbetare drabbas av parasiter.  Naturbetesmarker betas ofta år efter år av samma djurslag!  Avmaskning rekommenderas ej på naturbeten, men å andra sidan bör djuren ej beta naturbeten under sin 1.a betessäsong.

, Carin Clason19 Praktiska råd  Gör upp en tillväxtplan och betesplan, mät djuren vid betessläpp  Släpp djuren tidigt!  Anpassa djuren efter betestillgången  Putsa områden som förväxer.  Ta hem djuren i tid på hösten!!!!

, Carin Clason20 Sen installning Förutom lägre tillväxt hos djuren  Försämrar betets övervintring och kan ge  sämre tillväxt följande vår.  Träck som djuren ger ifrån sig på sensommaren hösten ger bryts ner förhållandevis långsamt. Sämre smaklighet.

, Carin Clason21

, Carin Clason22

, Carin Clason23 Litteraturtips  Betesbok för nötkreatur 1991, Carlsson A LT förlag  Bete och betesdjur, Persson I, 2001, SJV  Djurtillväxt och ekonomi vid optimal hävd av naturbetesmarker 1997  Nötkreaturens tillväxt vid olika betestryck,Spörndly E, 1998 Svenska vallbrev nr