Hur ska det gå för Christina? 1. Nyckelaspekter 1.Ålderstruktur 2.Välfärdens finansiering 3.Balansen mellan privat och offentligt anställda 4.Välfärdens.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Advertisements

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Demokratins dilemma 1. 2 Hur ska det gå för Christina? 3.
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Välfärdens människosyn 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens människosyn 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Utredningen om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild.
Jesus stressade inte -men han hann ändå.. Jesus var Gud och samtidigt människa. Han blev: Hungrig, trött, ledsen, arg och upprörd. Hungrig, trött, ledsen,
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens människosyn 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Frukostmöte i Nässjö 6 juni 2015
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Moderna beredskapsjobb i staten
Vår kontraproduktiva välfärd
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
De sju intelligenserna
Ahmad Azizi Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober2008-maj2009 Ahmad Azizi
Inled med att presentera Raoul Wallenbergs dag
FRÅN MEDBEROENDE TILL MEDMÄNNISKA
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Livet i en välfärdsstat
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
4. Vad ska det bestämmas om?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030
Steg för livet
Rätt stöd i rätt tid på rätt plats!
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Moderna beredskapsjobb i staten
Den etiska plattformen: besvarade och obesvarade frågor
Fler nyanlända i arbete
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Din lön och din utveckling
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län
Kommentarer till ”Bör staten gynna ett privat pensionssparande?”
Med kundval HAR nackaborna makten över sin service.
Lagar och regler på arbetsmarknaden.
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Information från Försäkringskassan till Steg-ett ut utbildningen april Välkomna.
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Schyst offentlig upphandling
Bodens ungdomsmottagning
Nästa steg regionkalmar.se.
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Det går bra nu. Men sen kommer….
Strategi 2025 Detta är ett bildspel som kan användas för att presentera den formella resan kring det pågående strategiarbetet. Bildspelet bygger på arbetsboken.
Ny som ledare Block A Förväntningar på en ledare
Hållbar utveckling måste vara
En lyckad investering? Resursjobb och Extratjänster i Nässjö kommun
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Hjälp, vad skall jag göra…
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Hur ska det gå för Christina? 1

Nyckelaspekter 1.Ålderstruktur 2.Välfärdens finansiering 3.Balansen mellan privat och offentligt anställda 4.Välfärdens människosyn 5.Demokratins dilemma 2

Åldersstruktur Balans unga/gamla i Sverige 3

Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto)

Ålderstruktur Sverige Livslängd

Välfärdens finansiering kostnad per individ 2012(kommunsektorn) 6

Välfärdens finansiering kostnad per individ 2012(totalt) 7

Välfärdens finansiering Hur mycket dyrare blir det? Välfärd 1.0 kommer att behöva ytterligare 200 miljarder kronor år

Välfärdens finansiering Hur mycket dyrare blir det? Välfärd 1.0 kommer att behöva ytterligare 200 miljarder kronor år Vi behöver: * kostnadssänkningar, * höjda skatter och/eller * fler skattebetalare. 9

Sänkta kostnader Vilka kostnader - offentliga utgifter

Sänkta kostnader Platser i servicehus - planer år

Platser i servicehus utfall år Mer än 20 procent av alla platser lades ned! Boendeformer för människor före ”före långvården” praktiskt taget försvann!

Sänkta kjostnader5 Särskilt boende/hemtjänst 13

Höja skatten? Skatteintäkter

Höja skatten? ”Nödvändig” kommunalskattehöjning ca 44 % kommunal skatt 32 %

Höja skatten? Dessutom mer statlig skatt ca 47 % + statlig ca 44 % kommunal skatt 32 %

Fler skattebetalare? Hur många? 200 miljarder kronor till i skatteintäkter år 2035 kräver runt nya jobb 17

Fler skattebetalare? Hur många finns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder 18

Fler skattebetalare? Hur många finns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner ”pensionärer” jobbade 19

Fler skattebetalare? Hur många finns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner ”pensionärer” jobbade 20

Höj pensionsåldern! Det finns i runda svängar personer i varje årskull. Av dem skulle kanske kunna fortsätta jobba. - Vi kan inte höja pensionsåldern så att de nödvändiga jobben kan bemannas. 21

Uppmuntra invandring! Enligt SKL skulle vi behöva invandrare varje år för att behålla 2010 års åldersstruktur. 22

Fler skattebetalare var finns jobben? Hälften av alla dagens jobb kan komma att automatiseras inom tjugo år! 23

Så, vi kan väl göra mer än en sak? Vi kan göra mycket samtidigt! Vi kan: spara höja skatten förebygga vårdbehov se till att fler i yrkesverksam ålder jobbar höja pensionsåldern locka hit invandrare... Den gemensamma nämnaren är att vi behöver släppa fram fler jobb! 24

Hur öppna för fler jobb? Vi kommer att behöva fler skattebetalare! Då behövs en arbetsmarknad som öppnar för fler: pensionärer invandrare ungdomar med svag utbildning som står utanför arbetsmarknaden (förtidspensionärer, människor med handikapp,...) 25

Välfärdens människosyn ”För vilken sorts människor ska välfärdssystemet utformas?” 26

Välfärdens människosyn ” det oskrivna bladet” 1930: ”Ge mig ett dussin friska och duktiga spädbarn, och en miljö enligt mina bestämda specifikationer att uppfostra dem i, så garanterar jag att jag slumpmässigt kan ta vilket som helst av dessa barn och utbilda det till en specialist efter mitt eget val, till läkare, advokat, konstnär, affärsman och, förvisso, även tiggare och tjuv, och detta oberoende av barnets talanger, intressen, böjelser, läggning, fallenhet och rasmässiga härkomst.” 27

Välfärdens människosyn 2008: ”Att fråga vad som är viktigast, arv eller miljö, är som att fråga: Vad är viktigast för en ytas storlek, längden eller bredden?” 28

Välfärdens människosyn djuret som blev människa Vi stammar från en framgångsrik flock, där självbevarelsedriften gjorde oss: själviska – och lojala mot de andra i flocken aggressiva – och beskyddande mot de andra i flocken - och det är fortfarande det bagaget som vi bär med oss 29

Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens egen förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. 30

Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens egen förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. Han utvecklade begreppet ’känsla av sammanhang’ för att beskriva förutsättningen för att människor ska må väl, förbli friska. Vi människor, sade han, behöver ha en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt och meningsfullt. 31

Förebygga är bättre än ”ta hand om”! En god social miljö minskar risken för förtidig död p g a: hjärt-/kärlsjukdom med 20 – 40 procent demenssjukdomar med 30 – 50 procent det finns ett nära samband mellan upplevd ”ensamhet” och fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser. 32

Förebygga Folkhälsoinstitutet/myndigheten Om vi hade haft en bättre social miljö tidigare i livet för var tionde svensk som i dag är över 65 år skulle mer än människor ha sluppit bli dementa. Det skulle ha sparat runt 30 miljarder kronor om året! 33

Välfärdens människosyn i en god social miljö... behåller jag befälet i mitt eget liv behövs jag för omgivningen behöver jag lära mig nya saker 34

Välstånd och välfärd är inte något som vi äger. Välstånd och välfärd är något vi måste återskapa, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem. 35

Välfärd 1.0 Välfärd 1.0 byggdes för att skydda människor mot livets alla stötar... Men... förväntningarna på stötskydd känner inga gränser... mycket vill ständigt ha mer när ”någon annan” betalar! 36

Välfärd 1.0 välfärdskostnader i % av BNP 37

Välfärd 1.0 skattetryck 38

Välfärd 1.0 svenskarnas ekonomiska stötskydd Svenskarnas tillgång på ”egna pengar” (fattigaste tiondelen till vänster, rikaste till höger) 39 Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen

Välfärd 2.0 Välstånd påverkar välbefinnandet, men bara upp till en BNP per capita på – kronor, därefter blir sambandet allt svagare Vi svenskar har en BNP per capita på kronor 37

Välfärd 2.0 Välfärd 2.0 behöver bygga på människors behov av att uppleva att livet är begripligt, hanterligt och meningsfullt. Människor behöver uppleva att de har kvar befälet i sina egna liv, att de inte är offer. Vi behöver tänka ”incitament” och ”val” – snarare än mer ingenjörskonst. 41

Välfärd 2.0 Du kan påverka utvecklingen genom att göra uppror mot den bekväma ”det fixar någon annan”-inställningen. 42

Välfärd Skapa dig en egen bild av vart vi är på väg 2.Bestäm om – och hur – du vill påverka utvecklingen 3.Om du tycker att den här sajten är läsvärd, skicka länken till ’ till dina kontakter (mail, Facebook, Twitter,...) 4.Prata med dina kontakter, forma arbetsgrupper 5.Prata med dina politiker (lokalt, centralt) 6.Prata med media 7.Skriv insändare och debattartiklar

Förslag budskap till våra valda Vi väljare vill ha ett beslutsunderlag: Hur ser det faktiskt ut i dag? Vilken befolkningsutveckling kan vi vänta oss? Vad innebär detta för kommande vård-/omsorgsbehov och livskvalitet? Hur kan vi påverka utvecklingen? 44

Läs mer på: 45