Hormoner Hormoner är molekyler som produceras i olika körtlar. De fungerar som budbärare som sprids via blodet. Hypofysen sitter under hjärnan och är en körtel som kan aktivera andra körtlar i kroppen. Under puberteten aktiveras könsorganen och börjar producera hormoner. Hormoner styr sexualdriften, menstruationen och hårväxt. Det kvinnliga könshormonet kallas östrogen och progesteron. Det manliga könshormonet kallas testosteron.

Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel och är ungefär lika liten som en ärta.. Den aktiverar andra körtlar som producerar hormoner. Som man ser på bilden har hypofysen en liten stjälk som har direkt koppling till hjärnan. Hypofysen innehåller hormoner som bland annat stimulerar tillväxten, äggstockarna och testiklarna och stimulerar mjölkkörtlarna. Det finns även hormoner som hjälper till vid förlossning och amning.

Menstruation Varje månad byggs slemhinnan i flickans livmoder upp och blir kraftig och blodfylld eftersom den förbereder sig för ett foster. Om livmodern inte får ett befruktat ägg kommer delar av slemhinnan att stötas ut. Slemhinnan byggs sedan upp på nytt för att ta upp nästa ägg. Det finns ca 300 ägg i äggstockarna. Blödningen pågår tills 50-års åldern varje månad och rymmer ungefär en halv deciliter. Befruktning Vid samlag sprutar spermier in i kvinnans slida. Spermierna simmar in i livmodern och ut i äggledarna. Där väntar de sedan på ett ägg som ska släppas från äggstocken. När ägget släpps genom äggledarna kommer spermierna att attackera ägget. Endast en spermie kommer in då ytan på ägget förändras och förhindrar fler spermier att ta sig in. Sedan åker det befruktade ägget tillbaka medan det börjar dela sig omedelbart. Tills det fastnar i livmodern som en cellklump. En del av cellklumpen bildar moderkakan. Moderkakan släpper en hormon som syns i urinen och kvinnans blod, så att man kan se om man är gravid.

Graviditeten är indelad i tre perioder. Varje period är tre månader lång. Perioderna kallas Celldelningsperioden, embryonalperioden och fosterperioden. Under den första perioden bildas alla organ, och under andra perioden utvecklas de. Under tredje perioden växer fostret kraftigt.

Den första veckan efter befruktningen kallas celldelningsperioden. Den befruktade äggcellen delar sig snabbt och en liten cellklump bildas. I cellklumpen bildas ett vätskefyllt hålrum. Cellklumpen växer in i och täcks så småningom av livmoderslemhinnan. Cellagret mellan de båda hålrummen kallas embryo och kommer att utvecklas till ett foster. Det ena hålrummet utvecklas till den säck som fostret omges av i livmodern. Det andra hålrummet, den så kallade gulesäcken, blir en tillfällig näringsreservoar. Säcken som omger fostret innehåller fostervatten som är stötdämpande. De olika organen börjar utvecklas. Armar och ben växer ut. Hjärtat börjar slå redan den fjärde veckan och pumpa runt blodet i blodkärlen. Embryot övergår till ett foster och går igenom stadierna påväg mot att bli en fullväxt bebis. Det är i den här perioden som fostret endast växer och utvecklas.

En vecka efter befruktningen förflyttas det befruktade ägget via en av de båda äggledarna till livmodern. I fjärde veckan har ägget kommit till livmodern, och där flyter ägget omkring i cirka tre dagar. Under vecka åtta har barnets viktigaste inre organ skapats även om inte alla är fullt utvecklade.

I vecka tio går barnet in i fosterstadiet. Barnet får framträdande ansiktsdrag och tandanlag formas. I vecka elva har barnets testiklar eller äggstockar bildats. I vecka fjorton har barnets ögon och öron kommit på rätt plats. Den har även unika fingeravtryck. I vecka femton blir barnets huvudhår och ögonbryn grövre. Om mamman väntar sitt första barn kan det vara under vecka arton hon för första gången känner barnets rörelser.

Redan vecka 24 har barnet utvecklats så pass mycket att det klassas som en människa och ska begravas på riktigt enligt lag. Bebisen börjar redan andas in fostervattnet med små, små inandningar. Bebisen kan också öppna ögonen, men ser inget. Läpparna har formats och fostret har också utvecklats så pass mycket att det kan leva utanför livmodern. Bebisens naglar börjar synas.

Det börjar bli trångt i livmodern och fostret bara fortsätter att växa. Den tappar fosterfettet som skyddar barnet under graviditeten och sväljer det. Det blir barnets första avföring. Bebisen öppnar ögonen och kan nu se, snart är den redo för förlossningen.

bor-and-birth/ bor-and-birth/

Missfall innebär att en graviditet avbryts av sig själv före utgången av graviditetsvecka 22. Ett missfall börjar ofta med smärta och/eller blödningar. För det mesta klarar kroppen av att stöta ut fostret men ibland behövs medicinska åtgärder, till exempel tabletter som får livmodern att dra ihop sig eller skrapning. Cirka 10–20 procent av alla graviditeter som registreras inom mödrahälsovården resulterar i missfall. Ju äldre den gravida kvinnan är, desto större är risken för missfall. Om man ska göra abort tidigt under graviditeten kan man ta abortpiller. Om det är senare i graviditeten, absolut senast vecka 12, får läkaren skrapa ut fostret under en operation. Senare i graviditeten används ett medel som framkallar missfall.

Intervju Under graviditeten bes ö ker man m ö drav å rdscentralen Om det ä r f ö rsta barnet ä r det fler kontroller Om man vill g ö ra abort v ä nder man sig till Gynmottagningen Under f ö rlossningen kan det uppst å olika komplikationer, bl.a. att barnet ligger fel, bl ö dning av olika orsaker, underliggande sjukdom hos mamman, vanligast ä r havandeskapsf ö rgiftning. Magens storlek varierar beroende p å hur barnet ligger, hur m å nga det ä r, hur stort det ä r eller hur mycket vatten som finns. Under graviditeten expanderar livmodern, f ö r att sedan efter f ö rlossningen bli mindre. Livmodern ä r en muskel som kommer arbeta efter f ö rlossningen d å den t ö mmer sig p å blod och ger mamman kraftiga efterv ä rkar. Ingen vet varf ö r vissa barn f ö ds f ö r tidigt. Det ä r oftast 280 dagar fr å n sista mensens f ö rsta dag som f ö rlossningen ä ger rum. F ö re vecka 22 kan inte ett barn ö verleva utanf ö r magen, efter vecka 24 kan man r ä dda barnet genom att anv ä nda syrgas om det f ö ds f ö r tidigt. Under f ö rlossningen finns det en barnmorska, en undersk ö terska och en doktor. Minst 2 stycken f å r vara med under f ö rlossningen. Om det uppst å r komplikationer kommer fler l ä kare.

Vi fick också titta in under ett ultraljud där vi fick se bilder på en 20 veckors bebis.

Helsingborgs lasarett Lennart Nilsson för otroliga bilder Vårdguiden Och alla gravida kvinnor som delat med sig av sin erfarenhet och upplevelse!