FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Pausbild

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Skyddsvakt inom Försvarsmakten Utbildningsprogram för grund- och repetitions- utbildning av skyddsvakter Grunder Startbild

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver SKYDDSLAGEN skyddsförordningen, centrala - lokala föreskrifter ”Arbetsroll” SKYDDSVAKT RÄTT ATT ANVÄNDA VÅLD laga befogenhet, användning av fängsel ÖVRIGT straffrättslig immunitet hantera brottsplats ”Arbetsplats” SKYDDSOBJEKT ”Arbetsverktyg” RÄTTSREGLER för en skyddsvakt när han/hon tjänstgör på ett skyddsobjekt ENVARSRÄTT sammanfattning av regler för ”envar” RÄTT ATT ANVÄNDA SKJUTVAPEN Förordning FFS (1992:98) FM föreskrifter FFS (2010:7) Grunder Innehåll GRUNDER

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Godkänd på teoretiskt och praktiskt prov. Godkänd med hänsyn till laglydnad och medborgerlig pålitlighet. Bedömd lämplig för uppgiften. Vid tjänstgöring skall skyddsvakten: bära reglementerad uniform med skyddsvakts armbindel vara utrustad med skjutvapen kunna styrka sin behörighet. Efter behov och tilläggsutbildning: batong och fängsel. En skyddsvakt måste vara: Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver FÖRTROENDE och RESPEKT TILLSÄGELSER och ANVISNINGAR skall ges KLART och TYDLIGT Skyddsvaktens personliga uppträdande Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Uppträdande forts Allmän kompetens SjälvkännedomKunskapSjälvförtroende Medvetenhet Känner sin egen personlighet Kännedom Insikt Har vetskap Tro på sin egen förmåga Känna sig säker, lugn Är harmonisk YRKESETIK TAKTIK Arbetssätt TAKTIK Arbetssätt JURIDIK Lagar Föreskrifter JURIDIK Lagar Föreskrifter Människosyn Respekt ÄrlighetHänsyn Moralisk kompetens Prata och lyssna aktivt Stanna upp Ev. förändra och gå vidare Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film - bemötande

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Att tänka på vid konfrontation med obehöriga, 5-11 metoden Fråga artigt (moral) Redovisa sakskäl(förnuft) Redovisa alternativen(egoism) Begär bekräftelse(person) Agera(handla) Undvik att säga: Kom hit! Du skulle ändå inte begripa. Reglerna är sådana. Det angår inte dig. Vad vill du att jag ska göra åt saken? Lugna ner dig! Vad är det med dig? Du är aldrig/alltid… Jag tänker inte säga det här fler gånger. Det här gör jag för ditt eget bästa. Varför kan du inte vara förnuftig? Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Varje persons problem är unikt, även om vi hör det 20 gånger om dagen. Låt dem gärna få sista ordet. Vi får sista handlingen. Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver En skyddsvakt har i sin tjänstgöring skydd enligt bestämmelserna i 17 kap. BrB Detta innebär att den som, med våld eller hot om våld, försöker hindra en skyddsvakt att fullgöra sina tjänsteåligganden eller hämnas för en redan vidtagen åtgärd, kan dömas till ett strängare straff. Våld mot tjänsteman föreligger om någon: angriper, hotar, hindrar, tvingar eller hämnas. Ämbetsmannaskydd Skyddet är livslångt och gäller även om skyddsvakten inte längre tjänstgör. Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver SKYDDSVAKT bevakar, skyddar och ingriper överlämnar (gripna, omhändertagna, beslag) rapporterar ÅKLAGARE leder förundersökning anhåller, åtalar DOMSTOL häktar dömer POLIS / MILITÄRPOLIS tar upp anmälan, prövar anmälan utreder brott håller förhör, griper inleder/kan leda förundersökning (ej MP) Skyddsvakten inom rättsväsendet Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver EXEMPEL på skyddsobjekt med militära intressen: Anläggningar och områden till vilka staten har äganderätt eller nyttjanderätt och som disponeras av: -Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvaret radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg -områden där FM, FMV eller FRA tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök -områden för IKFN insatser. SYFTE Att ge skydd mot: sabotage terroristbrott spioneri och andra hemliga uppgifter som rör totalförsvaret grovt rån skydd för allmänheten Skyddsobjekt BESLUT Försvarsmakten beslutar om skyddsobjekt med militära intressen Länsstyrelsen beslutar om skyddsobjekt med civila intressen Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Skydd enligt grundlagen - regeringsformen Varje medborgare är i grundlagen (2 kap. RF) skyddad mot:  dödsstraff (4 §)  kroppsstraff, tortyr och liknande ingrepp (5 §)  även andra påtvingade kroppsliga ingrepp ex. frihetsberövanden, kroppsvisitationer, husrannsakan och liknande intrång, telefonavlyssning, undersökning av brev och andra personliga anteckningar (6, 8 §§). Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Krav på lagstöd för att kunna begränsa medborgerliga fri- och rättigheter Begränsningar i regeringsformen 2 kap §§ Skyddet mot dödsstraff (4 §), kroppsstraff och tortyr (5 §) får aldrig begränsas. 6, 8 §§ Får begränsas genom lag eller i vissa fall i annan författning för att tillgodose behov för myndigheter att ingripa, d.v.s. få legalitet för tvångsåtgärden. Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver EN TVÅNGSÅTGÄRD KRÄVER ALLTID LAGSTÖD - EN TVÅNGSÅTGÄRD KRÄVER ATT DET ÄR NÖDVÄNDIGT ATT ANVÄNDA TVÅNG/VÅLD - SKYDDSVAKTEN SKA VARA SAKLIG OCH OPARTISK ALLA ÄR LIKA INFÖR LAGEN - TVÅNGSÅTGÄRDEN MÅSTE KUNNA ANSES FÖRSVARLIG MED HÄNSYN TILL OMSTÄNDIGHETERNA - ALLA LAGAR HAR ETT BESTÄMT SYFTE Mål / Medel Rättssäkerhetsprinciper Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Tvångsåtgärder Avvisa Avlägsna Tillfälligt Omhänderta Beslag Identitet och behörighet Kroppsvisitera Undersöka fordon, fartyg mm Gripa Grunder

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Skyddslagen :  syfte skyddsändamål  förbud/brott  allmänhetens skyldigheter  kroppsvisitation  frihetsberövande  beslag  tystnads- lydnads-  rapporteringsplikt. Envarsrätt, samhällets regler för den enskildes rätt och skydd:  envarsgripande med skyddsvisitation och beslag  nödvärnsrätt  nödrätt  hjälpa annan person  rätt att använda våld SAMHÄLLETS RÄTTSSÄKERHET Grundlagen - GRUNDLAGSSKYDD - Regeringsformen Rättssäkerhetsprinciper: LEGALITET - BEHOV – PROPORTIONALITET- ändamål - objektivitet Rättsregler för skyddsvakt Grunder Legalitet – Behov - Proportionalitet

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver § lagens syfte och skyddsändamål 7 § olika förbud, förbudsskyltar 10 § allmänhetens skyldigheter 11 § kroppsvisitation samt undersökning av fordon m m 12 § avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta 13 § gripa 14 § beslag 15 § kroppsvisitation, tillägg 16 § protokoll 17 § anmälan till polis 29 § tystnadsplikt Skyddslagen Skyddslagen inledning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver § Lagens syfte och skyddsändamål Skyddslagen Denna lag innehåller bestämmelser om vissa åtgärder till förstärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt mot 1.sabotage, 2.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3.spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, och 4.grovt rån Sabotage : Förstör eller skadar militära förråd, befästningar eller andra skyddsobjekt som har avsevärd betydelse för rikets försvar. Terroristbrott : Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning, destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska och sociala strukturer. Spioneri : Anskaffa, lämna, röja eller befordra hemlig (skyddad) uppgift t ex om försvarsanläggningar, för att gå främmande makt till handa vilket kan medföra men för totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt. Grovt rån : Rån - stöld med våld eller hot om våld. Grovt rån – våldet livsfarligt/svår kroppsskada.

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver § Syfte och skyddsändamål forts Skyddslagen Lagen innehåller också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Skydd för allmänheten: Möjlighet att begränsa allmänhetens tillträde till ett område i syfte att förhindra skador. Ex: Förhindra att allmänheten hamnar i riskområde vid en skjutbana/skjutfält.

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Gäller för den som olovligen söker tillträde till eller utan tillstånd vistas på objektet Obs! Gäller endast tillträde till eller vistelse på objektet 7 § Olika förbud, förbudsskyltar H UVUDFÖRBUD Tillträdesförbud för obehöriga. För behöriga gäller lokal föreskrift. Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Gäller för den som olovligen söker tillträde till eller utan tillstånd vistas på objektet samt gäller för den som olovligen avbildar, beskriver eller mäter objektet Komplement till huvudförbudet Avbildning, beskrivning, mätning av eller inom objektet. Fristående förbud: avbildning eller bada, dyka, fiska, ankra Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet 1. uppge namn, födelsetid och hemvist, 2. underkasta sig kropps- visitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt 3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen. 10 § Allmänhetens skyldigheter Tillträde : Säkerhetsansvarig fastställer vilka krav som skall ställas på identitet- och behörighets- handlingar. Invid : Nära, tätt intill något. Bevakningsuppgiften bör styra vad som anses vara invid. Skyldig att på begäran : Hur vet allmänheten att den är skyldig att uppge namn, födelsetid och hemvist? Födelsetid : År – månad – dag Enskild handling : Privat handling. Fickalmanackor, brev, avbetalningskontrakt. Dock tillåtet att granska handlingen för att avgöra om det är en enskild handling. Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Allmänt För att en person skall kunna få tillträde till ett skyddsobjekt krävs att: personens identitet är fastställd att personen är behörig att vistas inom skyddsobjektet Identitet Kan fastställas genom personkännedom legitimationshandlingar Behörighet Kan fastställas genom besökslistor för objektet och/eller giltig Försvarsmakts- legitimation Besökare skall ha besöksmottagare och får inte röra sig fritt på objektet annat än efter medgivande av säker- hetsansvarig (motsv.) Identitet och behörighet (FFS 2010:5) Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Kontrollera 1.Namnteckning 2.Namn 3.Personnummer 4.Giltighetstid Kontrollera 1.Namnteckning 2.Namn 3.Personnummer 4.Giltighetstid Identitet och behörighet forts. Uniformer En uniform är ingen ”identitetshandling” Okända myndighetspersoner (polis, militär) skall kontrolleras genom samtal med ansvariga ex: vakthavande befäl vid garnison/ regemente eller motsvarande för militär personal vakthavande befäl vid polisens kommunikationscentral för polispersonal, tel Övrigt Telefonnummer för kontrollringning Utfärdare Övrigt Telefonnummer för kontrollringning Utfärdare Skyddslagen Identitet och behörighet forts.

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – inpassering person

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – inpassering fordon

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisitation och undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg, om det behövs för att bevakningsuppgiften skall kunna fullgöras eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag enligt denna lag. Kroppsvisitation (RB 28:11) Med begreppet kroppsvisitation avses: undersökning av en persons kläder och annat som någon bär på sig samt undersökning av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Undersökningen kan ske oavsett om föremålet är låst, stängt eller öppet. Skyddsvisitation (PL 19 §) (ytlig kroppsvisitation) Skyddsvisitation är en genomsökning som genomförs av säkerhetsskäl för att hitta föremål som kan skada skydds- vakten eller annan person. Endast vid tjänsteåtgärderna gripa, tillfälligt omhänderta eller avlägsna. Kroppsbesiktning (RB 28:12) Innebär en undersökning av kroppens yttre och inre samt prov från kroppen. Endast åklagare och polis får besluta om kroppsbesiktning. 11 § Kroppsvisitation, undersökning av fordon mm Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – exempel skyddsvisitation

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Kroppsvisitation får inte göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. Kroppsvisitation som är av mer väsentlig omfattning, ska om möjligt genomföras inomhus i ett avskilt rum och i ett vittnes närvaro. Kroppsvisitation av en enskild får inte utan synnerliga skäl genomföras eller bevittnas av andra personer än personer av samma kön som den som ska visiteras, läkare eller legitimerade sjuksköterskor. En ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl och som endast avser sökande efter vapen eller andra farliga föremål får dock genomföras på annat sätt. Kroppsvisitation Får ej göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver… Genomförande eller vittne: Endast av samma kön, läkare eller leg sjuksköterska. Undantag endast vid synnerliga skäl Ytlig kroppsvisitation = Skyddsvisitation 15 § Kroppsvisitation, tillägg Vittne Inomhus Protokoll Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Den som bevakar ett skyddsobjekt får om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras - avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräcklig, tillfälligt omhänderta en person inom eller invid skyddsobjektet, om personen 1. överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag, 2. vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig, 3. vägrar underkasta sig kroppsvisitation, 4. vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg. Avvisa, innebär att hindra en person att komma in på skyddsobjekt eller uppmana en person att lämna en plats vid objektet. Avlägsna, innebär att föra en person en kortare sträcka från skyddsobjektet eller från en plats vid objektet. Tillfälligt omhänderta, innebär att personen blir frihetsberövad och får föras till förvaringslokal eller annan särskild plats. Personen får max frihetsberövas i sex timmar. 12 § Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – exempel avvisa

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – exempel tillfälligt omhänderta

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Gri pa Skyddsvakter har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig. Detta gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet. Spioneri Sabotage Terroristbrott Grovt rån Förberedelse Beslag Flykt 13 § Gripa Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – exempel gripa

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver ”Ta hand om” tillgängliga lösa föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott mot skyddslagen, t.ex. bevis eller ledtrådar i utredningsarbetet eller föremål som kan antas vara förverkade, t.ex. hjälpmedel som används vid brottet såsom kameror, verktyg… Den som bevakar ett skyddsobjekt får ta föremål i beslag, som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott mot denna lag eller vara förverkade. 14 § Beslag Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Av dokumentationen skall alltid framgå: händelse skäl till åtgärden tid, plats ev. vittnen vem har fattat beslutet om ingripandet. Protokoll skall föras över följande ingripanden kroppsvisitationer tillfälliga omhändertaganden gripanden beslag Protokollet förvaras vid den myndighet som ansvarar för skyddsobjektet. Enligt FM vaktföreskrift (FFS 2010:6) Alltid vid alla tvångsåtgärder. När våld använts mot person. Över kroppsvisitationer, tillfälliga omhändertaganden, gripanden och beslag skall det föras protokoll som anger skälen för åtgärden och vad som förekommit då åtgärden vidtogs. 16 § Protokoll Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Anmälan till polis skall göras omedelbart vid: tillfälligt omhändertagande gripande beslag En skyddsvakt är skyldig att lyda Polismans/Militärpolis order vad avser dessa tvångsåtgärder. Ett tillfälligt omhändertagande, gripande eller beslag som har gjorts av en skyddsvakt ska genast anmälas till en polisman. Beslagen egendom skall överlämnas till polismannen. Den som tagit emot anmälan ska genast pröva om åtgärden skall bestå. Ett tillfälligt omhändertagande skall upphöra så snart ändamålet med åtgärden har förlorat sin betydelse, dock senast sex timmar efter omhändertagandet. En polisman som tar befattning med tillfälliga omhändertaganden som gjorts med stöd av denna lag skall tillämpa bestämmelserna i §§ polislagen. 17 § Anmälan till polis Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Exempel på uppgifter som polisen vill ha från skyddsvakterna: Hur blev ni kallade till objektet/skedde detta under rondering? Vad hände då ni konfronterade gärningsmannen (gm)? Gärningsmannens placering, agerande och yttrande? Använde ni/gm något vapen/tillhygge? Har gm hotat er genom kroppsrörelser eller verbalt? Har gm fått med sig något gods från objektet, har något tagits i beslag? Har ni sett något som kan ha betydelse ex. fordon? Dessa m. fl. uppgifter nedtecknas av polisen som ett förhör på platsen. Polisen skriver en rapport/anmälan. Dessa m. fl. uppgifter nedtecknas av polisen som ett förhör på platsen. Polisen skriver en rapport/anmälan. Åtgärder första polispatrull på plats Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver En skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han fått veta om: enskilds personliga förhållanden förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet. Den som är eller har varit skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av ett uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet. I de allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen. 29 § Tystnadsplikt Tystnadsplikt för en skyddsvakt gäller livet ut. Sekretessbevis skall undertecknas. Tystnadsplikt för en skyddsvakt gäller livet ut. Sekretessbevis skall undertecknas. Skyddslagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Sammanfattning RÄTTSSÄKERHETSPRINCIPER Legalitet - Behov - Proportionalitet Syfte med lagen - skydd mot 1 § Sabotage, terroristbrott, spioneri samt röjande av andra hemliga uppgifter som rör totalförsvaret och grovt rån 2 § Skydd för allmänheten vid viss militär verksamhet 7 § Förbud - brott mot skyddslagen 30 och 31 §§ Tillträdesförbud Komplement: avbildningsförbud – beskrivning – mätning Fristående förbud BEVAKNINGSINSTRUKTION Skyddslagen 10 § Allmänhetens skyldigheter11 § Kroppsvisitation Åtgärd Skyldig att på begäran av en skyddsvakt uppge namn, födelsetid och hemvist – underkasta sig kroppsvisitation, låta undersöka fordon mm. Får besluta om kroppsvisitation, undersöka fordon mm När/ varför Om/när det behövs för att fullgöra bevakningsuppgiften eller för att söka efter beslag. Platser Inne på objekt, i entrén och invid objektet.Alla platser som ingår i bevakningsuppdraget. Syfte För skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott samt grovt rån. Skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott samt grovt rån.

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Skyddslagen Sammanfattning forts 12 § Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta 13 § Gripa14 § Beslag Åtgärd Får användas i den utsträckning som krävs för bevakningsuppgiften. Gripa den som skäligen kan misstänkas för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån samt förberedelse till ett sådan brott. Lägga beslag på föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott eller skall förverkas. När/ varför Mot den som: 1.överträder förbud 2.vägrar uppge namn, födelsetid, hemvist eller lämnar uppgifter som antas vara oriktiga 3.vägrar låta visitera sig 4.vägrar låta undersöka fordon, fartyg, luftfartyg. För att säkerställa utredning om brotten spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån samt ta i beslag. För att säkerställa bevis vid utredning av brott mot skyddslagen. Platser Inne på objektet, i entrén och vid objektet. Inom objektet, i dess närhet och på flykt från objektet. Alla platser som ingår i bevakningsuppdraget. Syfte Skydd mot spioneri, sabotage och terroristbrott, grovt rån Synnerligen viktigt att personen tas om hand för vidare utredning, säkra spår. Att ta hand om föremål som är bevis vid brott mot skyddslagen eller skall förverkas.

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Envarsgripande (RB 24:7 2 st) Skyddsvisitation (PL 19 § 1 st) Beslag (RB 27:1 och 4) Nödvärn (BrB 24:1) Nöd (BrB 24:4) Hjälpares rätt (BrB 24:5) Envarsrätt Envarsrätt inledning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. SKYDDSVISITATION PL 19 § BESLAG RB 27:1 och 27:4 Fängelsebrott. Fängelse i straffskalan, t ex. snatteri, stöld, skadegörelse, misshandel m m. även försök eller förberedelse. Bar gärning. När brottet sker eller omedelbart efter det skett. Gärningsmannen är kvar på platsen och den som griper honom har sett brottet. Flyende fot. Gärningsmannen är på flykt. Den som griper har antingen sett brottet eller genom vittnen och egna iakttagelser med stor sannolikhet binda den flyende till brottet. Kontinuerligt för- följande. Efterlyst för brott. Av åklagare, domstol eller polismyndighet Överlämnas … Envarsgripande 24:7 2 st Envarsrätt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – exempel envarsgripande

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Skyddslagen Flyende fot, exempel obruten siktlinje (ej lagkrav - har man haft obruten siktlinje så minskar risken för misstag) aktivt förföljande (försvinner någon får han inte gripas senare på envarsgrunderna) ?

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig Rätt till nödvärn föreligger mot: 1.Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom 2. Den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning 3. Den som olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. Den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse Uppenbart oförsvarlig. Vid nödvärn begår man ett brott endast om försvarsåtgärden är fullständigt orimlig utifrån angreppets art och omständlig- heter. Angrepp på person eller egendom. Ett pågående angrepp eller omedelbart förestående hot om att angripa. Angreppet måste vara brottsligt och riktat mot person eller mot egendom. Ta tillbaka egendom (stöldgods). Man får ta tillbaka egendom (ex. stöldgods) när brottet sker och om gärningsmannen då med våld eller hot om våld försöker hindra återtagandet. Olovligen. Nödvärn får användas för att hindra att en person kommer in olovligen eller för att avlägsna en person som har kommit in olovligen i rum, hus, gård eller fartyg. Vägrar lämna bostad. Oavsett hur personen har kommit in. Vägrar trots tillsägelse. Nödvärn BrB 24:1 Envarsrätt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständligheterna i övrigt är oförsvarligt. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. En nödhandling får tillämpas när man inte befinner sig i en nödvärnssituation. Exempel på nödsituationer: Olika faror som hotar någons liv, någons hälsa, någons egendom eller något annat som är viktig för rättsordningen. Exempelvis vid brand, olyckhändelser, katastrofer eller vid angrepp som inte är brottsliga. Förutsättningar: Vid nödvärn skall angreppet vara påbörjat eller överhängande. Vid nöd är det tillräckligt om faran är nära förestående Ordet nöd skall tas i dess verkliga bemärkelse. Hur faran har uppstått är likgiltigt. Nöd BrB 24:4 Envarsrätt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Om någon enligt 1-4 §§ detta kapitel eller enligt 10 § polislagen har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Ingripa straffritt: Kan utövas av vem som helst som vill skydda eller hjälpa någon annan person. Förutsättning: Att den man hjälper befinner sig i en nödvärns- nöd eller laga befogenhetssituation. Man har då samma rätt som den man hjälper. Det föreligger inte någon skyldighet att aktivt ingripa! Hjälpares rätt BrB 24:5 Envarsrätt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Laga befogenhet (PL 10 § p. 1, 2 och 4) Laga befogenhet (BrB 24:2) Våldsanvändning, rätt att använda våld Våldsanvändning Rätt att använda fängsel. Lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl.) Verktyg vid våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver En polisman* får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständlig- heterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1.han möts med våld eller hot om våld, 2.någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen* eljest möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande, 1 Möts av våld… Motparten använder eller hotar med att använda fysisk kraft för att hindra tjänsteåtgärden. 2 Någon som skall berövas friheten… Motparten gör aktivt eller passivt motstånd för att hindra åtgärden. * polisman - skyddsvakt Laga befogenhet PL 10 § Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver polismannen* med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken. I fall som avses i första stycket 4…. får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd. 4. …avvisa eller avlägsna… kroppsvisitation…beslag… Motparten använder eller hotar med att använda fysisk kraft för att hindra tjänsteåtgärden. Våldet skall vara försvarligt. Laga befogenhet PL 10 § forts Behov och Proportionalitet Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall. Rymning. För att hindra den som är berövad friheten att rymma får ett försvarligt våld användas. Ordningshållning. När en frihetsberövad person med våld eller hot om våld eller annars gör motstånd (aktivt eller passivt) mot personal som har tillsyn över den frihetsberövade, får ett försvarligt våld användas. Försvarligt våld. För att kunna hålla en person till ordningen eller för att hindra rymning får ett våld som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt användas (behov och proportionalitet). Laga befogenhet BrB 24:2 Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Gripen får beläggas med fängsel. 1. under transport eller eljest under vistelse utom förvaringslokalen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl 2. I övrigt för att betvinga våldsamt uppträdande av den häktade, om andra medel visar sig otillräckliga och det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till den häktades egen eller annans säkerhet till liv och hälsa. Protokoll 1. tid, på och av 2. händelse 3. art av fängsel 4. beslut av 5. ev. läkarutlåtande Protokoll 1. tid, på och av 2. händelse 3. art av fängsel 4. beslut av 5. ev. läkarutlåtande Fängsel kan vara: Hand- och fotbojor, bälten, snören etc. Säkerhetsskäl : Fara för Flykt Våldsam Fängsel. Lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. 15 § Våldsanvändning Gripen – tillfälligt omhändertagen

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Kroppskrafter Batong/tillhygge Tillsägelse / uppmaning Fängsel Våldsanvändning Behov och proportionalitet Skjutvapen Våldspyra mid

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Rätt att använda skjutvapen inom Försvarsmakten Förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten. Vapenanvändning vid nödvärn. Laga befogenhet. Vapenanvändning Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Grundregler Yttersta utväg. Alla andra medel otillräckliga. Våldet skall anses vara försvarligt. Risker för utomstående skall beaktas, ex tredje person, mörker nedsatt sikt, långt skjutavstånd, rikoschetter, fordon i rörelse. Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Försvarsmaktens föreskrifter Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten. Varningsrop ”HALT!” ”Militär skyddsvakt” * ”HALT eller jag skjuter skarpt!” * Varningsskott * Verkanseld (för att tillfälligt oskadliggöra) * Om inte omständigheterna tvingar till annat…, ex. en nödvärnssituation Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Våld som riktar sig enbart mot egendom får inte avvärjas genom att öppna eld. Den som handlar i nödvärn enligt 24 kap 1 § brotts- balken får an- vända skjutvapen för att avvärja svårare våld mot sig själv eller någon annan eller hot som innebär trängande fara för sådant våld. Nödvärn 2 § Våldsanvändning För att kunna avvärja svårare våld mot en skyddsvakt eller annan person. Svårare våld. Utsätts för livshotande kroppsskada eller grov misshandel. För att avvärja ett hot som innebär en överhängande fara för ett sådant våld. Överhängande fara t. ex. när någon höjer ett vapen till hugg eller slag, riktar ett skjutvapen mot någon eller när angreppet i övrigt innebär risk för svårare våld

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Film – exempel nödvärn

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver § Den som enligt 24 kap 2 § BrB eller enligt 10 och 29 §§ polislagen får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd får därvid använda skjutvapen, om det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt Bedömningen måste vara att personen fortfarande är särskilt farlig och hänsynslös samt bedöma att personen kommer att fortsätta med sin farliga verksamhet. Laga befogenhets skjutning Får som en sista utväg använda vapen: För att gripa en person som flyr efter att ha utövat svårare våld mot en person. För att omhänderta en person som har rymt efter att han har gripits eller omhändertagits för att ha utövat svårare våld mot person. Under förutsättning att: Oundgängligen nödvändigt med hänsyn till tjänsteåtgärdens vikt (tillämpas mycket restriktivt). Gripa en särskilt farlig person som har visat stor hänsynslöshet mot person. Hindra en person som gripits för grovt våldsbrott att rymma. Våldsanvändning

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Begär legitimation. Kontrollera ID-kort och/eller diplomatpass. 2.Anteckna identiteten från legitimationshandlingen, händelse, plats, tid, fordon etc. 3.Anmoda personen att lämna skyddsobjektet. 4.Kontrollera att personen lämnar platsen. 5.Rapportera. Personer som åtnjuter diplomatisk immunitet kan inte ställas till ansvar inför svensk domstol. Personer som åtnjuter diplomatisk immunitet kan inte ställas till ansvar inför svensk domstol. Skyddsvakt har rätt att avbryta pågående brott. Skyddsvakt har rätt att avbryta pågående brott. Straffrättslig immunitet Övrigt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Kort märkt CD och CD F 1.Utländska diplomater. 2.Deras familjemedlemmar. Åtnjuter fullständig straffrättslig immunitet såväl i som utom tjänsten. Kort märkt A/T och A/T F 1.Utländsk administrativ och teknisk personal. 2.Deras familjemedlemmar. Åtnjuter fullständig straffrättslig immunitet såväl i som utom tjänsten. Identitetskort för diplomater Övrigt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Kort märkt CC eller CC F 1.Utländsk karriärskonsul. 2.Deras familjemedlemmar. Åtnjuter okränkbarhet och straffrättslig immunitet i tjänsten Kort märkt TJP 1. Utländsk tjänstepersonal. Åtnjuter straffrättslig immunitet i tjänsten. Kort märkt RYHA och RYHA F 1.Tjänsteman vid Rysslands handelsdelegation. 2.Deras familjemedlemmar. Åtnjuter ingen straffrättslig immunitet Identitetskort för diplomatiska personal Övrigt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Rädda liv Har någon blivit skadad? Sätt in första hjälpen! Sjukvårdsmateriel? Visitera misstänkta och skadade personer! Tillkalla ambulans (vid skada) och polis via 112! Anmäl till högre chef och begär förstärkning! Förhindra skador Sök av objektet/området! Finns någon kvar? Släck ev. bränder! Flytta brandfarligt mtrl. ex. gastuber, drivmedel, ammunition mm Säkra beslag, vapen etc. Märk ut och varna för ev. sprängladdningar, om risker för ex. öppna brunnar, försåtmineringar Säkra brottsplatsen Spärra av med plastband, rep etc. Hellre för stort område än för litet! Håll obehöriga på avstånd! Rör ingenting i onödan! Skydda ev. spår mot väder, märk ut och lägg över något som skydd. Vilka skador/ spår har vi orsakat? Fotografera (mobil/ kamera) och skriv ner vilka spår, skador vi har orsakat genom att bryta upp eller flytta något! Om ni möts av allvarligare våld - ”frys” läget och avvakta polis/ förstärkning! Hantera brottsplats Övrigt

FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM FÖRSVARSMAKTEN Ver Ver Skyddslagen Lagens syfte och ändamål Förbud Allmänhetens skyldigheter Kroppsvisitation Frihetsberövande Beslag Protokoll Anmälan till polis Tystnadsplikt Envarsrätt Envarsgripande Rb 24:7 § Nödvärn BrB 24:1 Nöd BrB 24:4 Hjälpares rätt BrB 24:5 Våldsanvändning Polislagen 10 § Laga befogenhet Fängsel Behovs- och proportionalitet Vapenanvändning Förordningen skjutvapen FM föreskrifter skjutvapen Varning, varningsskott, verkanseld Risker Nödvärn Övrigt Straffrättslig Immunitet Hantering av brottsplats Applikatoriskt exempel Grunder Skyddsvakt Uppträdande och arbetssätt Ämbetsmannaskydd Rättsväsendet Skyddsobjekt Grundlagen RF 2 kap Rättssäkerhetsprinciper Tvångsåtgärder Rättsregler Övrigt Applikatoriskt exempel Sammanfattning