Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
”Jag är vinden som blåser”
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Puberteten.
Att leva med multipel skleros
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Så gör du.  Namn  Arbetsplats/Yrke  Fritidsintresse   En bra bok/film 5 SNABBA Kaffe – The Bil –
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Föräldraskapets utmaning
Från KARMA till NÅD “När man bestämmer sig för att åstadkomma det som är av ett kreativt inflytande – då är inte längre det väsendet under lagen av orsak.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Att samtala med ungdomar om tobak
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Utvecklingspsykologi
Vad är du för typ av person?
Utveckla din organisation - ska du anställa? -. Fundera kring Vad vill du ha hjälp med? Hur kan du beskriva det du behöver så att det lockar rätt kompetens?
Ta ställning och handla!
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Aktivt lyssnade.
Vad vet ni om Freud?.
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Vad behöver min tonåring av mig?
Kommunikation och samspel
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Etik Moral Filosofi.
Nätmobbing/Cyberbullying
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Eriksons utvecklingsteori
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Idrottspsykologi.
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Identitet Vad formar oss till oss?.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Förändring – hot eller möjlighet?
Socialpsykologi.
PROJECT NO – UK/13/LLP-LdV/TOI-624
Barn och stress.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Kommunikationsprocesser
Självkänsla.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Barnkonventionen.
Religion.
Tips för bättre kommunikation
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

Vad är det som förändras under ungdomstiden? Det sociala livet utvecklas Kroppen utvecklas Själen utvecklas

Resan till vuxenlandet Björn Wrangsjö- Tampas med tonåringar I slutet av barndomstiden märker barnet att det inte längre har samma tillgång till barndomslandet, samtidigt som det inte är redo för vuxenlandet. Barnet förbereder sig för resan till vuxenlandet. Som ressällskap har barnet två besvärliga följeslagare, Berömmaren och Anklagaren. Det som ger barnet tillträde till vuxenlandet, där följeslagarna inte längre behövs är den inre visheten

Barnets väg från föräldrarna David Kvebaek: Det balanserade jaget

Människans psykosociala utvecklingsskeden enligt Erik H. Eriksson 1. I spädbarnsåldern uppnår barnet den grundläggande tilliten (alt. misstro) 2. I den tidiga barndomen erövrar barnet genom viljans uppvaknande integritet (skam/tvivel) 3. I lekålderna upptäcker barnet sin initiativförmåga (skuldkänsla)

Människans utvecklingsskeden… 4. I skolåldern förmår barnet använda fliten för att erövra självförtroende (mindervärdeskänsla) 5. I ungdomstiden utvecklar den unga en tillräcklig uppfattning om sin identitet (rolldiffusion) 6. I den senare ungdomstiden förmår den unga Närhet och hållbara mänskorelationer (distansering)

Människans utvecklingsskeden… 7. Till vuxen åldern hör generativiteten, eller förmågan att engagera sig i avkommans eller samhället/miljöns utveckling (förlamning) 8. Till den mogna åldern hör upplevelsen av jagets integration, helhet, försoning med sitt eget liv (förtvivlan) Erik H Erikson: Barnet och samhället

När börjar ungdomen? Förpubertetenfrån ca 11 år Tidig ungdomca Ungdomstidenca Slutet på ungdomstiden20-24 år

Vad är det som förändras? Den tidiga ungdomen år Rastlösheten Kroppen börjar växa, driftslivet vaknar En omedveten kamp med ”den allsmäktiga Modern” Pappan kommer oftare lättare undan

Vad är det som förändras Ungdomstiden år Känslolivet fördjupas Klarare och långsiktigare mål Vem är jag? Känslomässig frigörelse från mamman, en vän blir den idealiserade bundsförvanten, Sexualiteten utforskas, självtillfredsställelsen är i den här åldern ett sätt att lära känna sig själv och förbereda sig för sexuella relationer. Flick/pojkvänner.

FÖRÄLDRARNAS ROLLKARTA Varsinais-suomen lastensuojelukuntayhtymä Den som kan mänsko-relationer Den som undervisar i konsten att leva Den som vårdar Den som ger kärlek Den som sätter gränser

ger barnet mat o kläder ser till att barnet får tid för vila lär barnet sköta sin kroppsliga hygien, ser till att det får frisk luft sköter det sjuka barnet den som ger impulser tar ansvaret för ekonomin den som ansvarar för miljön Den som vårdar

tycker om sig själv ger ömhet och respekt tröstar och ger närhet skyddar mot faror accepterar ofullkomlighet uppmärksammar det goda Den som ger kärlek

garanterar den fysiska okränkbarheten skapar trygghet följer och övervakar överenskommelser och kontrakt säger nej tydligt ansvarar för dygnsrytmen ställer upp sina egna gränser Den som sätter gränser

lär ut färdigheter för vardagslivet lär ut skillnaden mellan rätt och fel lär ut sociala färdigheter ger modeller genom sitt eget beteende lär ut seder och bruk för vidare traditioner förmedlar värderingar uppskattar skönhet Den som undervisar i konsten att leva

ställer upp som diskussionspartner lyssnar när barnet berättar erbjuder hjälp vid konfliktlösning uppmuntrar och stöder barnets självkänsla accepterar barnets känslor => är en god vuxenrelation för den unga Den som kan mänsko- relationer

Föräldrarollerna förändras Tonårstiden innebär att föräldrarollen förändras, men men kvarstår. Den unga tar inte längre emot fostran, det är livets egen prao-tid. Men den som är prao-elev, behöver någon att tala med, slappna av hos, någon som ser när det håller på att gå på tok, någon att vända sig till. Faran är att vi föräldrar släpper både kontakten och kontrollen när vi inte längre kan fostra

Föräldrarollen vid år Den som vårdar För mycket vårdande känns som intrång och kontroll, samtidigt som ung människa behöver nån som bryr sig om för att kunna växa i fred. Uppmärksamhet och tillgängliget är vårdarens viktigaste egenskaper.

Föräldrarollen vid år Den som älskar Kärlek behöver en ung människa framförallt när hon/han gjort misstag. Det är viktigt att veta att föräldrarna inte överger. Kärlek är också att ge motstånd. Kärlek är att vara beredd att fundera tillsammans, diskutera, stå till förfogande som bollplank så att den unga kan reflektera sitt eget liv.

Rollerna vid år Den som lär ut konsten att leva I tonåren behöver den unga kunskap om sexualitetens betydelse. Finkänslighet. Stöd att stå för sina egna handlingar och val.

Rollerna vid år Den som kan mänskorelationer Det du gör är viktigare än det du säger! Försök leva upp till dina egna värderingar Du har aldrig en så obarmhärtigt uppriktig kritiker som nu! Ta emot, försök uthärda sanningarna. Den unga funderar mycket på mänskorelationer, värderingar och det som sker i världen. Du kan med din egen erfarenhet ställa dig till förfogande som samtalspartner, inte som expert.

Rollerna vid år Den som sätter gränser Den unga söker sin identiet genom att göra uppror mot den vuxnas gränser, värderingar och attityder. De tar avstånd för att kunna göra gränserna till sina egna Det viktiga är inte att alltid få den unga att lyda dig men att han vet var du står. En vuxen som markerar gränserna ger trygghet.

Rollerna vid år I det här skedet är det den ungas sak att lära sig klara av sina egna roller. Gränssättarens roll ifrågasätts men behövs. Vårdarens roll blir mera rådgivande och stödjande. Kärlek är att jag blir igenkänd och godkänd. I konsten att leva och i fråga om mänskorelationer behöver den unga fri tillgång till din erfarenhet.

Den ungas rollkarta - på vägen mot vuxenhet Den som kan konsten att leva Den som känner sitt värde Försörjer sig själv Vardagens hjälte