Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad

En presentation över ämnet: "Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad"— Presentationens avskrift:

1 Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad
Utvecklingsstrateg Vi räknar med åtta gäster som är intresserade av att samtala om: · vårt systematiska kvalitetsarbete, · hur det är hänger samman med vår nya kvalitetssida, · med särskilt fokus på hur vi centralt kommunicerar med verksamheten, både med rektorer och pedagoger. Vi hoppas även på att få ta del av era planer, tankar och erfarenheter. Vi som tar emot er är jag, vår kvalitetsstrateg Annika Johansson, samt vår utbildningschef Johan Lundgren. Johan kommer dock endast att kunna medverka under den första timmen. Ni är välkomna till oss kl

2 3) SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR 4) UTVECKLING OCH LÄRANDE UTVÄRDERING
1) ELEVERNAS BEHOV 2) LÄRARNAS BEHOV 3) SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR 4) UTVECKLING OCH LÄRANDE UTVÄRDERING

3 Utvärdering 15-16 juni Elevernas behov
Arbetslag, ämneslag, andra grupper - Utvärderingar för att hitta VAD - Förslag på arbetssätt för att hitta HUR Språkutvecklande Låg drivkraft Ut i samhället Ta ansvar Arbete lönar sig Självtillit Producerande förmåga Inre drivkraft Uthållighet Källkritik

4 Elevernas behov för att lyckas bättre
Att tänka självständigt - Hitta läslusten - Bli starkare i egen produktion - Att väcka mer nyfikenhet och bevara den – Studieteknik - Jobba vidare med kamratbedömning för att få eleverna att se andras arbeten och kunna utveckla sitt eget svar efteråt - Vi upplever att elevernas motivation att bli bättre och beredskap att “slita ont” är en viktig faktor för deras möjligheter att lyckas och något som fortsatt kan utvecklas - Elevernas förmåga till samspel/samarbete är också mycket viktigt för att ett gott resultat ska uppnås - Eleverna behöver utveckla sitt tålamod och sin ansvarskänsla - De skulle även behöva se mer konst ute i samhället och uppleva hur det fungerar i verkligheten - och inte bara i skolan - Respekt, ansvarstagande, samarbetsförmåga behöver utvecklas för att stärka möjligheterna till ett gott resultat - I någon av våra nior var det väldigt tydligt att kopplingen mellan arbetsinsats och resultat inte var tydlig. Motivationen och energin till att få ett gott resultat kom väldigt sent i processen - Eleverna måste lära sig att passa sina deadlines och att ta mer ansvar för sina inlämningsuppgifter - Vi vill fortsätta med att ge eleverna en känsla av stolthet över vad de har åstadkommit och ge dem insikten att det var lönt att arbeta/öva för att nå målet - Arbeta med att hitta elevers inre motivation och respekt för sig själva och andra - Det hade varit intressant att arbeta med hur vi ska arbeta med elever som har låg drivkraft - Olika klasser utvecklar olika “kulturer” och i klasser där det är bra att vara duktig lyfts elever i alla nivåer ett snäpp till. Det är en utmaning och mycket viktigt att inte bara arbeta med individuella mål utan att vi aldrig slutar arbeta med hela gruppen och med hur vi kan få ett gott och tillåtande klimat där alla lyfts

5 Utvärdering 16 juni Engagemang, ta ansvar, självtillit Elevernas behov
Skolledare och förstelärare - Skolledares analys av VAD och HUR tillsammans med förstelärarna Språkutvecklande Låg drivkraft Ut i samhället Engagemang, ta ansvar, självtillit Ta ansvar Arbete lönar sig Självtillit Producerande förmåga Inre drivkraft Uthållighet Källkritik

6 Skapa förutsättningar
Utvärdering juni Arbetslag, ämneslag, andra grupper - Utvärderingar för att hitta VAD - Förslag på arbetssätt för att hitta HUR Klassrumsobservationer Auskultation Lärmoduler Tvärgrupper Kollegasamtal Ledning styr och ger förutsättningar

7 Kollegialt lärande för att utveckla undervisning
Arbeta med lärmoduler - Klassobservation - Stöd och handledning kring hur man kan arbeta med “stökiga” och svaga klasser - Utveckla det kollegiala samarbetet - Självklart påverkas måluppfyllelsen om man kan arbeta kollegialt kring planering och uppföljning - Gemensam tid inom ramen för det dagliga arbetet - I och med att vi inte har möjlighet att vara inne på varandras lektioner vet vi inte så mycket om vad som händer. Om möjligheten fanns att askultera/arbeta parallellt på något sätt hade vi lärt mer av varandra och eleverna hade mött flera lärare som kan utveckla deras kunskap och lärande - Auskultation är ett spännande sätt att lära av varandra. Att besöka varandras lektioner sätter igång processer hos den auskulterande pedagogen. Att observera lektioner inom de egna ämnena tycker några av oss är mest givande medan andra är intressade av att observera  ledarskap, strategier osv. Vi är mycket intresserade av detta arbetssätt men hoppas att skolledningen inser hur tidskrävande det är. Inte bara själva auskultationen, för att det ska bli givande måste intrycken få bearbetas genom samtal. Det är viktigt att vi får tydliga instruktioner från skolledningen kring hur vi ska arbeta med detta. - För att få mer sammanhållen och likriktad bedömning i våra ämnen behövs mer tid och utrymme för diskussioner kring bedömning och betygsättning inom ramen för det dagliga arbetet.

8 Lärmoduler med observationer
Juni, juli, augusti Lärarnas behov och förutsättningar Skolledare - Skolledares beslut och VAD och HUR - Organiserar - Stödmaterial tas fram Språkutvecklande Klassrumsobservationer Låg drivkraft Ut i samhället Lärmoduler med observationer Auskultation Lärmoduler Ta ansvar Entreprenöriell förmåga Arbete lönar sig Tvärgrupper Kollegasamtal Självtillit Producerande förmåga Ledning styr och ger förutsättningar Inre drivkraft Uthållighet Källkritik

9 Delaktighet och hurkraft

10 Lärmodulsarbete i arbetslag
Utveckling och lärande En lärmodulcykel består av fyra moment: Moment A ) Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning) Moment B) Kritiska diskussioner och planering utifrån det som lästs in Moment C) Noteringar och observationer av praktiken Moment D) Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte

11 Lärmodulsarbete i arbetslag
Utveckling och lärande Lärmodulsarbetet innebär undersökande och kunskapsbildande samtal.  Syftet är att bygga upp kunskap och att förvärva expertkunskap. Personligt teorier Att vi tillåts utgå från våra föreställningar om hur saker och ting hänger ihop. Fördjupa våra kunskaper inom ett konceptuellt ramverk.  Vi skapar en helhet och hänger upp vår nya kunskap på en röd tråd. Att utveckla ett metakognitivt lärande Vi lär oss en modell för att arbeta kollegialt.

12 Läsårets arbete Höstterminen Undervisning som gör skillnad
Forskningsöversikt och engagera eleverna Mindset och en lektion som engagerar Entreprenöriellt lärande En skola där eleverna vill vara Värdeskapande som pedagogik Vårterminen Inkludering Planera för alla Aktivera alla elever Ansvar för lärande Modellandets kraft Kooperativt lärande

13 webb2.svedala.se/kvutis

14 webb2.svedala.se/kvutis/naverlonnskolan/

15 Reflektera i arbetslagen
Vilka positiva effekter tror vi att vi kommer att se av det kollegiala arbetet? Vad behöver vi göra för att detta ska bli bra? Vilka problem kan uppstå och hur kan vi förebygga dem? Sammanställ och förbered redovisning