Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Journalen via nätet Dagar om lagar Sofie Zetterström, vice vd och marknadschef Sofie Zetterström 4 november 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Journalen via nätet Dagar om lagar Sofie Zetterström, vice vd och marknadschef Sofie Zetterström 4 november 2014."— Presentationens avskrift:

1 Journalen via nätet Dagar om lagar Sofie Zetterström, vice vd och marknadschef Sofie Zetterström 4 november 2014

2 Agenda  Landstingens och regionernas målbild  Vad tycker patienterna?  Vad säger forskningen?  Det nationella regelverket  Två alternativa e-tjänster  Frågor och diskussion

3 Landstingens och regionernas målbild

4 Målbild för situationen år 2018  Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.  Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge högkvalitativ vård och omsorg.  Som beslutsfattare på olika nivåer har man tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut. Källa: Landsting, regioner och kommuners handlingsplan,

5 Målbild 2018 för invånare/patienter  Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Individen når sina uppgifter på ett flertal olika sätt beroende på vad som passar personen bäst själv.  Vårdgivaren tar ansvar för de uppgifter som avser respektive vårdgivares verksamhet, men individen som berörs har full tillgång till dem – var som helst, hur som helst och när som helst.  2014 ska alla invånare kunna ta del av delar av sin journal via Mina vårdkontakter  2017 ska alla invånare kunna ta del av all journalinformation från vård och omsorg via Mina vårdkontakter

6 Patienten i centrumPatienten i teamet Patientens behov En perspektivförskjutning…..

7 Etablera kontakt Vårdgivar- bedömning Vårdplan Åtgärder utförs, följs upp Avslut Kroniskt sjuk Närstående Blivande förälder Akut sjuk Hälsointresserad

8 Invånartjänster - en världsunik framgång

9 Negativ debatt i media

10 Mer positiva tongångar

11 11 Seminarium i Västerbotten: Vinster för vården? 1. Stora 2. Måttliga 3. Nackdelarna överväger

12 12 Seminarium i Västerbotten: Finns det verksamheter som bör undantas? 1. Ja 2. Nej

13 13 Seminarium i Västerbotten: Finns det fördelar med att visa osignerade anteckningar och provsvar? 1. Stora 2. Måttliga 3. Nackdelarna överväger

14 Hur ligger vi till?  November 2012: Landstinget i Uppsala län, användare hittills (90 % återkommande)  December 2013: Norrbottens läns landsting, piloter  Januari 2014: Stockholms läns landsting, piloter  Mars 2014: Region Skåne, användare hittills  Förberedelser: Örebro, Jönköping, Västmanland, Sörmland, Halland, Värmland m fl

15 Vad vill patienterna?

16 Vårdbarometern  Hur bedömer du värdet av att via Internet kunna läsa din egen journal?  Omkring 50 % svarar ganska stort eller mycket stort  Konstant värde sedan 2010

17 Skulle du läsa din journal via Internet?

18 Hur länge vill du vänta?

19 Vill du läsa information som kan vara oroande?

20 Vilken information har du nytta av?  Följa remiss  Läkemedel  Vaccinationer  Provtagningar  ”Allt”

21 Respons från användare i Uppsala …till stor hjälp för oss i vår förståelse och dialog med vården…....har uppmärksammat felaktigheter i mina personuppgifter hos vårdgivaren, som jag nu kan rätta till… …bra att kunna komma ihåg tidigare besök och ta del av information som man tidigare fått muntligt men nu har glömt bort… HELT FANTASTISKT BRA!!! …varför syns inte psykjournalerna vid mina vårdkontakter? …jag borde väl ha rätt till hela min journal om det ska finnas någon vits med att den finns där. Vad mer döljs? …det är intressant att i lugn och ro kunna sätta sig in i vad som sagts och gjorts och eventuella provsvar… …vissa journalanteckningar är inte signerade och då kan man inte läsa dem. Jag kommer inte åt informationen fastän det är 7 månader sen. Jag förmodar att journalen aldrig kommer att bli signerad. Måste inte journalanteckningar signeras?

22 Vad säger forskningen?

23 DOME-projektet Uppsala universitet, Högskolan i Skövde och Lunds universitet  Enkät till läkare i Uppsala (2013)  Enkät till patienter i Uppsala (2013)  Djupintervjuer med cancerpatienter i Uppsala (2014)

24 Enkät till läkare  399 svar (av 1600), majoriteten var sjukhusläkare  Anser inte att det finns något värde för patienter  Bidrar inte till vård på lika villkor  Ger inte ökad vårdkvalitet  Leder i viss utsträckning till ökad arbetsbelastning, påverkan på hur journalerna skrivs samt dubbel journalföring  Är oroade över att patienter ska komma till skada  Tycker inte att det är någon bra reform

25 Enkät till patienter  997 svar (av 2418)  Positiva till att kunna läsa sin journal  Anser sig ha haft stor nytta av tjänsten  Vill ha reda på provsvar, allmän överblick över sin hälsosituation, följa upp vad som sades vid senaste besöket  Känner sig bättre förberedda inför läkarbesök och mer informerade om sin egen hälsa  Känner sig trygga med tjänsten och oroar sig inte för säkerheten  De flesta vill ha ännu mer information  Stor irritation när information inte är snabbt tillgänglig, som exempelvis ovidimerade provsvar

26 Resultat av analyser  Kvaliteten på läkarbesök upplevs ha blivit bättre  Ger mer kontroll över hälsosituationen, kan delta i diskussion kring behandling  Upptäcker fel i journalen  Ej tillgång till osignerad information försämrar förtroendet  Patienter tycker att de förstår det mesta i journalen, och förstår man inte så googlar man

27 Djupintervjuer med 30 cancerpatienter  Upplever sig bättre förberedd  Får stöd för minnet  Ger kortare väntetider på exempelvis provsvar  Skapar trygghet  Övervägande majoritet vill ta del av informationen även om den är oroande  Upplever informationen som relevant och riktig

28 Djupintervjuer med cancerpatienter  Sex personer har upptäckt felaktigheter (men har inte begärt rättelse, vill inte vara till besvär)  Positiva till möjligheten att dela informationen med närstående  Majoriteten har inte blivit upprörda av att läsa om sin sjukdom ”Klarar vi att ha de här cancersjukdomarna så klarar vi nog att läsa om det ….”

29 Nationellt regelverk

30 Nationellt regelverk för direktåtkomst  Från 18 år har man tillgång till sin egen journal  Vårdnadshavare har tillgång till barns journal till 12 år  Ingen tillgång 13 – 17 år  Möjlighet att utse ombud (över 18 år)  Möjlighet att försegla journalen  Möjlighet att läsa åtkomstlogg

31 Valbara regler  Visning av osignerad/ovidimerad information  Fördröjning av tillgång (så kallat rådrum)  Undantag för vissa verksamheter eller yrkeskategorier  Undantag för information som kategoriserats med Tidiga hypoteser eller Våldsutsatthet  Tidpunkt för tillgängliggörande

32 Ingen enighet i landsting och regioner  Oenigheter kring - signerat / osignerat - omedelbar tillgång / rådrum - system för menprövning - lämpligheten med sökordet Tidiga hypoteser - historisk information  Många framhåller vikten av enhetlighet, men förutsättningarna finns inte  Regelverket är fastställt i Ineras styrelse  Kommande lagändring kan ge vägledning

33 Två alternativa e-tjänster ”Journalen” och ”Vårdhändelser”

34 Flera tjänster med gemensam infrastruktur ?!

35 Två alternativa e-tjänster

36 Likheter mellan Journalen och Vårdhändelser  Båda tjänsterna är anslutna till samma infrastruktur och kan visa samma informationsmängder  Båda tjänsterna visar journalinformation genom direktåtkomst till personer från 18 år  Båda tjänsterna ger vårdnadshavare tillgång till barnens journaler upp till 12 år  Båda tjänsterna kan undanta information från vårdenheter eller yrkesgrupper där manuell menprövning bedöms som lämpligast

37 Skillnader mellan Journalen och Vårdhändelser Journalen (Inera)  Patienten styr om osignerat/ovidimerat visas eller ej  Patienten styr om informationen ska visas med fördröjning  Huvudsyftet är öppenhet dvs ”all” information ska visas  Tekniskt sett enklare, mer av en ”produkt” – ”uthoppstjänst” från Mina vårdkontakter Vårdhändelser (Stockholm)  Osignerad/ovidimerad information visas aldrig  Vårdgivaren styr om informationen ska visas med fördröjning  Huvudsyftet är att visualisera vårdprocessen dvs ”rätt” information ska visas. Utvecklades för att vida processerna för stroke, lungcancer, höftoperation och hjärtsjukdom  Tekniskt sett avancerat, uppbyggd av moduler med hög flexibilitet, sociala medier osv. Fullt integrerad i Mina vårdkontakter.

38 Varför finns det två e-tjänster  Delvis olika förhållningssätt ligger till grund för hur e- tjänsterna fungerar  Tydliga styrkor och nyttoeffekter i båda projekten  Ett utvecklingsområde där vi ännu inte har ”facit”  Tjänsterna skulle kunna komplettera varandra (öppenhet + stöd i vårdprocess)  På sikt bör de kunna konsolideras  Man kan välja den ena eller båda, det viktiga är att ansluta till infrastrukturen

39 Summering

40 Varför är det så viktigt?  Nationella e-hälsostrategin: - Stödja, engagera och motivera invånare - Individen ska kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar  Tidigare erfarenheter: - Bättre överblick, bättre förståelse - Större möjligheter till delaktighet för närstående - Föreberedelser inför vårdbesök och repetition efteråt  Möjligheter: - Bättre efterlevnad till behandlingar - Högre förtroende för vården när den blir transparent

41 41 Värde för patienten Möjlighet att förbereda sig, fördjupa sig och därmed bli mer motiverad att vara delaktig i sin vård Möjlighet att i efterhand förstå vad som hänt under ett vårdtillfälle Kompletterar den muntliga information patienten fick vid besök eller på telefon Att kunna följa sina provsvar Att kunna visa och diskutera med närstående

42 42 Värde för vården Samarbetet mellan patient och vårdpersonalen kan stärkas Kan ge en mer engagerad patient Patienter kommer bättre förberedda vilket kan ge ett effektivare och bättre möte Patienten kan bidra med kvalitetsgranskning av journalen

43 Tack


Ladda ner ppt "Journalen via nätet Dagar om lagar Sofie Zetterström, vice vd och marknadschef Sofie Zetterström 4 november 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser