Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005.

En presentation över ämnet: "Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005."— Presentationens avskrift:

1 Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005

2 Vad jag skall tala om: Det internationella finansiella systemet Kort historik Globaliseringen och dess utmaningar Riksbankens internationella arbete Vilka internationella organisationer är Riksbanken aktiv i? Varför dessa? Uppgifter Några aktuella frågor

3 Historik – Det internationella finansiella systemet Bretton Woods 1946 1950-70: En fungerande guldmyntfot Vietnamkriget – budgetunderskott i USA Sammanbrott i växelkurssystemet 1971 1970-talet: Två oljekriser – stor utlåning 1980-talet: Skuldkrisen 1990-talet: Globaliseringen…

4 Globaliseringens innebörd Definition: ”Det ökande ömsesidiga beroende av människor och länder emellan som drivs fram av ett allt mer omfattande utbyte av allt från varor och tjänster till idéer och kunskap” (L. Heikensten) Demokratisering av teknologi Demokratisering av information Demokratisering av finansiering Ökat beroende!

5 Globaliseringens konsekvenser Positiva Stark tillväxt, minskad fattigdom Global demokratisering Ökad tillgång till kapital Ramar för ekonomisk politik Negativa Begränsade valmöjligheter för länder Ökad sårbarhet för kapitalrörelser Ex. Sverige 1991, Asienkrisen Finansiella kriser kan spridas Många kvar i fattigdom

6 Riksbankens internationella arbete MÅL: - lära av andra länders erfarenheter på områden som är relevanta för Riksbankens verksamhet, - dela med oss av egna erfarenheter, - förstå konsekvenserna av internationella beslut och överenskommelser samt av utvecklingen i andra länder, - påverka internationella beslut och policydiskussioner som inverkar på Riksbankens verksamhet, - uppfylla Riksbankens formella och informella förpliktelser.

7 Riksbankens samarbete med internationella organisationer IMFÖvervakning av världsekonomin, finansiella systemet och villkorad utlåning EU Ekonomisk-politiskt samarbete och finansiell lagstiftning ECBSBrett centralbankssamarbete BIS”Centralbankernas bank”, G10Normskapande, diskussionsforum OECDEkonomisk-politiska diskussioner Riksbanken deltar i över ? kommittéer, arbetsgrupper m.m.

8 IMF  Start: 1944  Syfte:  Medlemmar:  Övervakning av det internationella monetära systemet (erfarenheterna från 1930-talets depression) 1. Främja ett internationellt monetärt samarbete 2. Underlätta en sund tillväxt av världshandeln och därmed hela ekonomin 3. Främja växelkursstabilitet 4. Ge kort-/medelfristiga krediter till medlemmar med betalningsbalansproblem (mot konditionalitet)  Drygt 180 länder

9 IMF - Huvuduppgifter Övervaka den globala ekonomiska utvecklingen Årliga examinationer/ landanalyser (Art. IV konsultationer) Financial Sector Assessment Programs (FSAP) Utarbetande och kontroll av normer och regler Långivning till länder i kris Mot villkor Finansieras av medlemsländerna Teknisk assistans

10 IMF - Utlåning Lån i förhållande till kvota – Sverige 1,4% Årlig utlåning: 30-40 mdr USD Utestående förpliktelser: ca 100 mdr USD varav ¾ till 5 länder (Brasilien, Turkiet, Argentina, Indonesien, Uruguay)

11 IMF - Styrformer Guvernörsstyrelsen Möts en gång per år – Årsmöte Heikensten för Sverige IMFC – 24 av världens centralbankschefer Diskuterar det ekonomiska läget och centrala policyfrågor Exekutivdirektörsstyrelsen 24 valkretsar Sverige tillsammans med Norden/Baltikum Möten flera gånger i veckan

12 IMF- Riksbankens roll Kontaktorgan Deltar i finansiering Riksbanken och Finansdepartementet Delat ansvar - samarbete Policyarbetet Stödja styrelsearbetet

13 IMF – Några aktuella frågor… IMF:s styrformer – ”voice” Villkoren för utlåning – Konditionalitet Skuldavskrivning för fattiga länder

14 EU  Start: Medlemmar:  EEG 1957: Skapa en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital  EU 1993: Skapa en ekonomisk och monetär union  EMU 1999: Introduktion av euron (valutaunionen)  25 länder

15 EU:s mål En gemensam marknad En ekonomisk och monetär union Främja: Harmonisk utveckling av näringslivet Hållbar tillväxt ; hänsyn till miljön Ekonomisk konvergens Hög sysselsättning och socialt skydd Höjd levnadsstandard och livskvalitet Ekonomisk och social sammanhållning - solidaritet

16 EU:s centrala institutioner och uppdrag Rådet Högsta beslutande organ Företräder MS regeringar 10 olika sammansättningar Antar EU-lagstiftning (med EP) Europeiska rådet: 4 ggr/år -stats- och regeringschefer -Riktlinjer för ekonomisk politik Ständiga representationens kommittée (Coreper) EU-ambassadörer Europaparlamentet 732 (SE:19) direkt folkvalda ledamöter Deltar i lagstiftningsarbetet -Inre marknad m. Rådet -Andra frågor Rådgivande/ yttrande Godkänner ny kommission Delad makt över budget m. rådet 7 politiska grupper; 20 utskott Kommissionen EU:s största institution Tar initiativ och utarbetar ny lagstiftning inom -1:a pelaren: Inre marknaden, EMU, jordbruk/miljö -2:a pelaren: MS kan ta initiativ Sköter budget och förvaltning

17 EU-samordning av finans- och strukturpolitik

18 EU: Ekonomiska och finansiella området Övervaka den ekonomiska och finansiella situationen i MS Ekonomisk-politisk samordning Arbeta för inre marknaden/ finansiell integration Direktiv: Ska implementeras nationellt Förordningar: Gäller direkt i alla MS Förebyggande och hantering av finansiella kriser

19 EFK: Aktuella frågor Ekonomisk-politiska området: Stabilitets- och tillväxtpakten Lissabonagendan Förbättrad statistik Finansiella området: Finansiell integration Tjänster till privatkunder Harmonisering av tillsyn Krishantering Ny utformning av euromynt

20 Eurosystemet och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) Start: 1994: EMI startade sin verksamhet 1999:Eurosystemet övertog ansvaret för penningpolitiken i euroområdet Medlemmar: Eurosystemet: ECB + 12 centralbanker ECBS: 25 centralbanker

21 Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem ECBS [ =Eurosystemet och centralbankerna utanför euroområdet] Främja samarbetet mellan centralbankerna Förbereda införandet av euron i MS utanför euroområdet Uppgifter: Eurosystemet

22 ECB:s direktion Back row (left to right): José Manuel González-Páramo, Tommaso Padoa-Schioppa, Otmar Issing. Front row (left to right): Gertrude Tumpel-Gugerell, Jean-Claude Trichet (President), Lucas D. Papademos (Vice-President).

23 ECB-rådet och allmänna rådet ECB-rådet (Governing Council) Front row (left to right): Gertrude Tumpel-Gugerell, Lucas D. Papademos, Jean-Claude Trichet, Yves Mersch, Otmar Issing, John Hurley Middle row (left to right): Axel A. Weber, Nicholas C. Garganas, Christian Noyer, Vítor Manuel Ribeiro Constâncio, José Manuel González-Páramo, Guy Quaden Back row (left to right): Klaus Liebscher, Nout Wellink, Erkki Liikanen, Tommaso Padoa-Schioppa, Antonio Fazio, Jaime Caruana Allmänna rådet (General Council) Front row (left to right): Erkki Liikanen, Zsigmond Járai, Christodoulos Christodoulou, Michael C. Bonello, Lucas D. Papademos, Jean-Claude Trichet, Yves Mersch, Marián Jusko, John Hurley Middle row (left to right): Christian Noyer, Axel A. Weber, Vítor Manuel Ribeiro Constâncio, Ilmārs Rimšēvičs, Leszek Balcerowicz, Bodil Nyboe Andersen, Klaus Liebscher, Mitja Gaspari, Jaime Caruana, Antonio Fazio Back row (left to right): Vahur Kraft, Lars Heikensten, Reinoldijus Šarkinas, Guy Quaden, Zdeněk Tůma, Nicholas C. Garganas, Nout Wellink N.B. Mervyn King was not present for the photograph.

24 ECBS 12 kommittéer Penningpolitik Marknadsoperationer Betalnings- och avvecklingssystem Internationella relationer Rättsliga frågor Banktillsyn Sedlar Statistik Redovisning och monetär inkomst Revision Extern information IT

25 ECBS: Aktuella frågor TARGET 2 Single Euro Payment Area (SEPA) Makroekonomisk utveckling Implementering av pakten Skillnader i tillväxt – ett problem? Förberedelse inför ev. nya euroländer Utvärderingar/ konvergensrapporter Sedeltillverkning

26 Internationella regleringsbanken (BIS) Start:1930:Reglering av det tyska krigsskadeståndet efter första världskriget Uppgifter:- ”Centralbankernas bank” - Diskussionsforum för centralbanksfrågor - Utredningsorgan för ekonomiska och finansiella frågor - Samordningsorgan för internationella finansiella operationer - Säte för G10-kommittéer inkl. sekretariat Medlemmar:55 centralbanker (G10-länderna dominerar)

27 G10  Start: 1961  Nu:  Medlemmar :  Ställa kompletterande finansiella resurser till förfogande (till IMF) om något av G10- länderna skulle behöva låna  Fler länder kan få låna  Elva industriländer :  US, JP, DE, FR, GB, IT, CA (=G7) +  SE, BE, NL, CH

28 G10: Uppgifter Ställa kompletterande finansiella resurser till förfogande för IMF Diskussion av internationella monetära och finansiella frågor (Centralbanker+finansdep) Utveckling av normer för finansiell verksamhet Kapitaltäckning Tillsyn Övervakning av finansiell infrastruktur m.m. Överenskommelse av guldförsäljning

29 BIS/G10: Kommittéer Baselkommittéen för banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Marknader Globala finansiella systemet Legala experter Säkerhet IT Internrevision

30 BIS/G10: Aktuella frågor Basel II Principer för övervakning av infrastruktur Bolånemarknader Hedgefonder Åldrande och pensioner

31 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)  Start: 1948  Uppgifter:  Medlemmar:  Administrera den amerikanska Marshall- hjälpen i Västeuropa  Diskussion av makroekonomisk politik, strukturpolitik och finansiella marknader  Ekonomiska prognoser och landanalyser  Industriländerna och några ”emerging markets” - sammanlagt 30 länder  Centralbanker + finansdepartement

32 OECD: Aktuella frågor Makroekonomisk utveckling Globala obalanser Kinas växelkursregim Oljeprisets betydelse för tillväxt Europas låga tillväxt osv…. Finansiella marknader Allmänt Djupdykningar: Riskkapital Financial education Ägande av börser