Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS."— Presentationens avskrift:

1 Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

2 Klinisk forskning – vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter… Svarar på patientens frågor: –Är jag sjuk? –Varför har jag blivit sjuk? –Vad kan man göra åt min sjukdom? –Hur kommer det att gå?

3 Klinisk forskningsmetodik -söker nästan alltid påvisa orsakssamband -Mellan diagnostiskt test och sjukdom -Mellan sjukdomen och dess orsaker -Mellan behandling och bot/förändrad prognos -Mellan behandling och biverkningar

4 Orsakssamband Ett samband mellan händelser där förändring av en faktor med nöd- vändighet leder till förändring av en annan.

5 Exponering Utfall (Outcome) Tid

6

7 600 ”friska” 300 C-vitamin 300 placebo 30 förkylda = 10% 50 förkylda = 17% Tid EXPERIMENT Relativ risk = 10/17 = 0,6

8 Kliniskt experiment (Interventionsstudie) - grundbultar Randomisering Placebo till oexponerade Blindade försökspersoner och undersökare

9 Randomisering medför jämn fördelning av andra riskfaktorer mellan exponeringsgrupperna.

10 600 friska 300 C-vitamin 300 placebo 30 förkylda = 10% 50 förkylda = 17% Tid Randomisering EXPERIMENT Relativ Risk = 0,6

11 Slumpmässig association? Behov av statistik för att uppskatta slumpens inverkan på resultaten

12 En randomiserad, placebokontrollerad, dubbel- blind studie (RCT) är ”gold standard” i klinisk forskning. Perfekt utförd och med tillräckligt stora undersökningsgrupper kan den ge ett övertygande stöd för ett orsakssamband

13 Bias Mätfel/metodfel som leder till förvanskning av resultatet = ”validitetsproblem”

14 RCT - några aspekter på validitet Bortfall ur studien Compliance = följs behandlingsföreskrifter? Analys i förhållande till bortfall och compliance – vilka försökspersoner ska inkluderas i analysen?

15 600 friska 200 C-vitamin 200 placebo 30 förkylda = 15% 50 förkylda = 25% Tid Randomisering Relativ Risk = 0,6 200 ville inte 40 st ”tappades bort” Bortfall

16 Bortfall – två typer Före studiens start – ger oftast inget validitetsproblem, men kan ge generaliseringsproblem Under uppföljning – ger validitetsproblem

17 600 friska 200 C-vitamin 200 placebo 30 förkylda = 15% 50 förkylda = 25% Tid Randomisering Relativ Risk = 0,6 20% ”glömmer att ta” Compliance 20% ”glömmer att ta”

18 Compliance Försökspers följer inte föreskriven behandling Leder i regel till försämrade möjligheter att upptäcka en effekt av behandlingen, eftersom behandlingsgrupp och placebogrupp blir mer ”lika varandra”

19 Hur ska man då analysera? Ska man jämföra bara dem som följts upp helt och tagit medicinen som de ska, dvs analysera ”as treated”? Eller jämföra alla de som erbjöds behandling, dvs enligt ”intention to treat” eller ”as randomized”

20 Svar: oftast intention to treat! Ger det ärligaste svaret på frågan: vad har jag för effekt av att ordinera behandlingen? Ev biverkningar kommer då med i beräkningen Hög compliance och lågt bortfall under uppföljning är dock viktiga kvalitetsindikatorer

21 Slutsats RCT-design är absolut ingen garant för påvisande av kausalitet

22 Experimentet ofta ogenomförbart p g a: Etiska aspekter (sufficient belief – suff. doubt) Utfallet kan vara ovanligt Latenstid exponering – utfall kan vara lång Kostnader blir ofta mycket höga

23 Observationella studier Det ”naturliga experimentet” observeras (Motsats: interventionell/experimentell)

24 Obs. studier 1: Kohortstudie Oexponerade och exponerade följs upp och jämförs med avseende på ett (eller flera) utfall.

25 20,000 ”friska” 10,000 kaffe + 10,000 kaffe - 60 lungcancerfall 40 lungcancerfall Tid Expo.mätnin g KOHORTSTUDIE Relativ risk=1.5

26 Confounding Kaffe Lungcancer ? Rökning ++

27 Observationella studier Confoundingproblematik tillkommer. Kan tas om hand i design och analys, men det kräver kännedom om confoundingfaktorerna.

28 Randomiseringen (i experimentella studier) fördelar i idealfallet confoundingfaktorer lika, oavsett om man känner till dem eller ej.

29 Kohortstudier - problem Ovanliga utfall och lång latenstid expo- utfall svårstuderat (om ej exponeringsdata redan är registrerade) Stora studiepopulationer som ger stora kostnader och orimliga väntetider

30 Obs. studier 2: Fall- kontrollstudier Individer med specifik sjukdom jämförs med ”representativ” kontrollgrupp med avseende på tidigare förekomst av exponering(ar).

31 Fall-kontrollstudier fall kohort

32 Fall-kontrollstudier fall kohort kontroller

33 Fall-kontrollstudier fall kohort kontrolller exponering?

34 Problem F-K-studier: Retrospektiv design kan ge risk för omvänd kausalitet Hur uppnå ”representativ” kontrollgrupp? = ökad biasrisk Exponeringsmätningen kan påverkas av fall-/kontrollstatus = ökad biasrisk

35 Obs. studier 3: Tvärsnittsstudier Exponerings- och utfallsmätning genomförs vid samma tidpunkt (ex: nikotin i blod och lungsjukdom)

36 Problem tvärsnittsstudier ”cross-sectional studies” Omvänd kausalitet! Fallen är prevalenta, dvs fallrekryteringen påverkas av sjukdomsduration Med mera… vg se (f-kstudier) Räknas ofta inte till hypotestestande, utan till ”hypotesgenererande” eller ”deskriptiva” studier

37 Deskriptiva studier -beskrivande och hypotesgenererande Incidens-/prevalensstudier Ekologiska (korrelations-) studier Tvärsnittsstudier Fallserier/fallrapporter

38 Fallserier/-rapporter Kontrollgrupp saknas → inget bevisvärde avseende orsakssamband, endast hypotesgenererande.

39 En association mellan två faktorer kan bero på: Slumpen Bias (inklusive confounding) Kausalsamband

40 Rankning - kausalitetstestning Experiment (Observationella studier) kohortstudier Fall - kontrollstudier ( tvärsnittsstudier ) Fallrapporter/-serier Gold standard Hypotesgenererande Randomisering Placebo Blindning Tidsrelation expo - utfall Kontrollgrupp

41 Kausalitetskriterier Tidssekvens - expo före utfall Biologisk trovärdighet Stark association Koherens (Dos-responssamband)


Ladda ner ppt "Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS."

Liknande presentationer


Google-annonser