Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Globala näringar. Näringar under tre veckor  Upplägg  Presentation  Arbetsuppgifter till en given text  Använd ert SO-dokument i Google Drive  Examination.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Globala näringar. Näringar under tre veckor  Upplägg  Presentation  Arbetsuppgifter till en given text  Använd ert SO-dokument i Google Drive  Examination."— Presentationens avskrift:

1 Globala näringar

2 Näringar under tre veckor  Upplägg  Presentation  Arbetsuppgifter till en given text  Använd ert SO-dokument i Google Drive  Examination  Skriftligt prov med öppen bok

3 De olika näringarna  Jordbruksnäringen  Skogsnäringen  Fiske och sjöfart  Industri, energi, olja, gas och gruvnäring

4 Jordbruksnäringen  Jordbruket historiskt  1920-talet i Sverige  Över 50 % av befolkningen var bönder  Självhushåll  Mindre jordbruk och lite av allt  Skog var ett stöd till försörjningen i skogsrika områden

5 Jordbruksnäringen  Det svenska jordbruket idag  2 % av befolkningen  1/5 av gårdarna finns kvar, idag finns fler större gårdar  Tidigare åkrar har blivit skog eller beteshagar  Jordbruksmark har försvunnit genom urbanisering och vägar  Effektivisering genom ny teknik och maskiner  Specialisering  Små gårdar behöver sidoinkomster (jobb, skog, företag)  Får stöd från EU (bidrag, regler, stöd)  Exporterar och importerar

6 Ekologiskt jordbruk  Använder inte marken lika intensivt  Inget konstgjorda ämnen (konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel)  Använder vanligt gödsel  Olika grödor under olika år på fälten  Försöker minska på användandet av diesel och maskiner (mer arbetskraft)  Små gårdar  Anslutna till föreningen KRAV (i Sverige, motsvarande finns i andra EU-länder)  10 % av gårdarna i Sverige är ekologiska  De är dyrare och mer tidskrävande att driva

7 Jordbruk i världen  Självhushåll  Vanligare förr  Litet markområde att odla  Hela familjen hjälper till  Avsaluproduktion  Överproduktion  Säljer varor på marknaden  Köper det som behövs i hemmet från avkastningen (överskottet från försäljningen  10 % av jordens landyta är uppodlad jordbruksmark

8 Jordbruk i världen  Nödvändiga faktorer för jordbruk  Vatten för växter och djur  Gynnsamt klimat  Bördig jord  Befolkningen i världen växer  Krävs mer produktion av jordbruksprodukter  Nya områden exploateras med större risker (nödvändiga faktorerna)  Människan försöker hitta goda jordbruksområden vilket medför exempelvis skövling av regnskog.  Specialisering  Ofta bra ekonomiskt  Sämre för miljö, djur- och växtliv

9 Jordbruk i världen Andel av befolkningen som arbetade med jordbruk och boskapsskötsel 2005 i procent USA 1,5 % Sverige 2,0 % Brasilien 20,5 % Indien 57,5 % Niger 45,5 % Etiopien 80,0 % De mer utvecklade länderna (USA och Sverige) driver stora moderna jordbruk med mycket hög grad av avsaluproduktion. Utvecklingsländerna har en högre grad av självhushåll med mindre jordbruk som många gånger drivs av den egna familjen.

10 Jordbruk i världen Klimatzoner

11 Jordbruk i världen  Olika förutsättningar för odling  Tropiska zonen (närmast ekvatorn)  Regnar kraftigt varje dag och hög fuktighet  Säd kan ej mogna i sådant klimat  Frukt och grönsaker året om  Plantageodlingar (ex. bananer, soja, palmolja, te)  Subtropiska zonen (ofta torrperioder och regnperioder)  Skiljer sig stort beroende på var i världen man befinner sig  Torrt, fuktigt, halvtorrt och medelhavsklimat  Vid medelhavsklimat odlas exempelvis vindruvor, citrusfrukter och avokado  Tempererade zonen (exempelvis Sverige och stora delar av Europa)  Temperaturen bestämmer vad som kan odlas  Minst 4 grader  Växtsäsongen ca 6 mån (Sverige  En spannmålsskörd per år

12 Jordbruk i världen  Baslivsmedel  De fyra viktiga sädesslagen  Ris: baslivsmedel för hälften av värdens människor (Asien)  Vete: näst vanligaste sädesslaget (tempererade områden)  Majs: kan tillagas på många olika sätt (överallt i världen)  Hirs: äldsta sädesslaget (tropiska områden som Indien och Afrika)  Rotfrukter i basfödan  Potatisen (tempererade områden)  Sötpotatis (varmare områden)  Kasava (fuktiga och tropiska områden)  Protein, vitaminer och mineraler  Ärtor, bönor, linser och baljväxter (tätbefolkade och fattiga områden)  Animaliska produkter (ofta i välmående länder)  Fisk och skaldjur (rika och fattiga länder nära hav eller sjöar)  Frukt och grönsaker (olika sorter beroende på var man bor)

13 Jordbruk i världen  Boskapsskötsel en del i jordbruksnäringen  Höns vanligast och som ger ägg och kött  Gris vanligt förutom i muslimska områden  Boskapsskötsel bedrivs där det oftast inte är lönsamt eller möjligt att bedriva åkerbruk. (Både fattiga och rika områden)  Ca 26 % av världens landyta består av betesmarker  Köttet exporteras många gånger  Livsmedelsindustrin är oftast nästkommande steg där exempelvis grödor, frukter och animaliska produkter förädlas till olika matvaror.  Exempel på livsmedelsindustrin är: bagerier, mejerier, slakterier,

14 Konsekvenser av den moderna jordbruksnäringen  Färre arbetstillfällen inom jordbruket  Fler arbetstillfällen inom industrin som tillverkar jordbruksmaskiner etc.  Färre men större gårdar  Förändrat djurliv och fauna vid expansion samt vid specialisering  Miljöpåverkan genom gödsling och kemiska bekämpningsmedel  Skövling av skogsområden för att etablera nya odlingar

15 Skogsnäringen  Skogen är en viktig naturtillgång och ger bl.a.  Råvara till virke, pappersmassa  Arbetstillfällen  Exportinkomster för länder med mycket skog  Rekreation (jakt, fiske, friluftsliv)  Möjlighet till ett variationsrikt djur- och växtliv  Svamp- och bärplockning  Upptag av växthusgasen koldioxid (minskar den globala uppvärmningen

16 Jordens skogar

17  Olika slags skogar  Barrskog (framförallt i norra barrskogsbältet)  Lövskog (växer där det finns näringsrik jord)  Savannskog (savannskog kan både vara gles och tät skog)  Tropisk regnskog (vid ekvatorn och träden växer året om)

18 Skogsnäringen  Skogsregioner i Sverige  Fjällregionen: inga träd, kalfjäll  Fjällbjörksregionen: kanten mellan fjället och barrskogen, lågvuxen björkskog  Norra barrskogsregionen: Barrträd med viss inslag av asp, björk och gråal  Södra barrskogsregionen: Barrskog samt blandskogar med ädellöv (ek, bok, alm)  Södra lövskogsregionen: jordbruksområde med enstaka skogar, ofta bokskogar.

19 Skogsnäringen  Skogsbruk  Avverkning vid mogen ålder  Markberedning och eventuell dikning  Plantering av vald trädsort  Röjning  Gallring  Avverkning återigen (ålder varierar i Sverige, ca år)    

20 Skogsnäringen  Skogen skapar en skogsindustri  Bränsle som inte ger någon koldioxid  Energiskog som används till bränsle i fjärrvärmeverk  Sågverk som sågar timmer  Papperstillverkning (papper, förpackningar, tidningar)  Sverige exporterar skog till andra länder  Sverige importerar även skog, främst i form av färdiga prudukter

21 Skogsnäringen  Konsekvenser av en oansvarig och för hård avverkning  Avskogning i vissa områden (tropiska regnskogar, barrskog i Sibirien)  Sällsynta och utrotningshotade djur och växter riskerar att försvinna  Global uppvärmning  Återplantering av endast ett träd/växt ger monotona landskap som skadar den naturliga faunan  Avverkningen gör att miljön förändras snabbt och dramatiskt vilket är negativt för växt- och djurliv  Vid tillvaratagande av ALL skogsmaterial i ett område blir jorden näringsfattig


Ladda ner ppt "Globala näringar. Näringar under tre veckor  Upplägg  Presentation  Arbetsuppgifter till en given text  Använd ert SO-dokument i Google Drive  Examination."

Liknande presentationer


Google-annonser