Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Varmt välkommen! Välkommen till andra delen av tre av STs fackliga grundutbildning för nya förtroendevalda.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Varmt välkommen! Välkommen till andra delen av tre av STs fackliga grundutbildning för nya förtroendevalda."— Presentationens avskrift:

1 1 Varmt välkommen! Välkommen till andra delen av tre av STs fackliga grundutbildning för nya förtroendevalda

2 2 Uppdragsbeskrivning för AO Göra ST synligt på arbetsplatsen Värva medlemmar Stödja och företräda medlemmar Engagera medlemmar

3 3 Ur innehållet Kollektivavtal – den svenska modellen Inflytande på arbetsplatsen Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Diskrimineringslagen Lagen om anställningsskydd Kollektivavtal om lön och andra villkor

4 4 Kollektivavtal – den svenska modellen Åtta av tio arbetsplatser i Sverige har kollektivavtal.

5 5 Kollektivavtal vad är det? Ett skriftligt avtal mellan ett fack och en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare Ett komplement till arbetslagstiftningen Reglerar löner och villkor, bland annat överenskommelser om arbetstid och övertidsersättning, sjuklön och semester Kollektivavtal omfattar alla på arbetsplatsen - oavsett om de är medlemmar i det fack som har slutit avtalet eller inte.

6 6 Kollektivavtal exempel Trygghetsavtalet Trygghetsstiftelsen - hjälp till nytt jobb Uppsägningstidens längd, förlängd uppsägningstid Inkomsttrygghets tillägg Avgångsersättning Pensionsersättning …… och mycket mer Pensionsavtal PA 03 Avgiftsbestämd ålderspension Förmånsbestämd ålderspension Sjukpension Efterlevande pension Tjänstegruppliv försäkring

7 7 Kollektivavtalet ALFA byter namn till Villkorsavtal Börjar gälla från 1 juni 2013 En översyn av struktur och språk

8 8 Kollektivavtal om anställningsvillkor Värdet motsvarar ca 18-20% av månadslönen Villkorsavtalet Rätt till lön Semester/semesterlön Lön under sjukfrånvaro Läkarvårdsersättning Föräldrapenning tillägg (normalt 10% utöver ersättningen från FK) Beredskapstillägg Övertidstillägg & mertidstillägg Semestertillägg Flyttledighet AVA Anställningsvillkor Allmänna ålägganden Bisyssla Lön Arbetstid Ersättningar Semester Uppsägningar

9 9 Varför kollektivavtal? Bättre villkor än vad som är lagstadgat Reglerar att lön ska utbetalas (ej i lagstiftningen) Stärker individen Motverkar godtycke och diskriminering Modell för att lösa tvister Stabilitet på arbetsmarknaden Fredplikt för båda parter under avtalsperioden

10 10 Arbetsrättens uppbyggnad Individuella avtal Lokal-lokala avtal Lokala avtal Centrala avtal Lagar Arbetsplatsavtal på ex sektionsnivå Myndighetsavtal på avdelningsnivå Företagsavtal Villkorsavtalet/ AVA Samverkans- avtal RALS Huvudavtal Samarbetsavtal PA-03 Branschavtal TurA-S TA PSA TGL-s LAS MBLAMLFML S emL Studie- ledigh lagen Diskr. lag LOA ATL Chefen - Du Enhetschef – ST sektion GD/VD – ST avdelning AGV/Almega – OFR/ST

11 11 Att diskutera Vad är bra med den svenska modellen? Vad kan hända med inflytandet över kollektivavtalen om vi blir för få?

12 12 MBL förenings- och förhandlingsrätt Rätt att bilda arbetsgivareföreningar och fackföreningar Rätten att organisera sig i arbetsgivareföreningar och fackföreningar, och att verka för organisationerna Föreningsrätten ska lämnas okränkt - individen har rätt att vara med eller inte utan att bli ifrågasatt Fackliga organisationer har allmän rätt att förhandla med arbetsgivaren Arbetsgivaren är skyldig att informera fackliga organisationer till vilken man är bunden i kollektivavtal

13 13 MBL kollektivavtal Rätten att teckna kollektivavtal om anställningsvillkor och utökat medbestämmande: Mellan parter = arbetsgivare och fack Skriftligt och bindande Fredsplikt under hela avtalsperioden Gäller alla anställda - oavsett medlemskap i facket eller ej

14 14 MBL inflytande och information före beslut Vid verksamhets- och individförändringar: Rätt för facklig organisation att få information Arbetsgivaren skyldig att förhandla före beslut Facket rätt att begära förhandling Central förhandling Möjlighet att teckna kollektivavtal om utökat medbestämmande

15 15 MBL lag- och avtalsbrott Arbetsdomstolen Tvisteförhandling och rättegång Förlikning mellan parterna (fack och arbetsgivare) Arbetsdomstolen fattar beslut Viktigt uppmärksamma preskriptionstider

16 16 MBL de viktigaste paragraferna § 7 Både arbetstagare (at) och arbetsgivare (ag) har rätt att organisera sig § 10 MBL ger de fackliga organisationerna en allmän rätt att förhandla § 19 Ag är skyldig att i god tid ge information före beslut § 11 Ag förhandla innan beslut verkställs § 12 At-organisation har rätt att begära förhandling § 14 Möjlighet att begära central förhandling vid oenighet § 18 Ag eller At som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det. § 23 Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan ag- och at-organisation § 32 Möjlighet att teckna kollektivavtal om utökad medbestämmanderätt

17 17 Uppgift 1 - grupparbete MBL-övning

18 18 Förändringar i arbetsrätten sedan 70-talet 70-talet MBL MBA-s Fokus på relationer mellan parter Centralistisk tradition 80-talet Verksamhetsanpassade lösningar 90-talet Arbetsmiljöbegreppet fick en vidare tolkning Arbetslivet ställde större krav på samverkan

19 19 Samverkan Vad är det?

20 20 Beslutstratten - ju tidigare man kommer in, desto större möjligheter att påverka! Mbl Samverkan InfoBeslut

21 21 Samverkan för utveckling centralt kollektivavtal Samverkan är informella processer mellan chefer och personal, mellan arbetsgivare och fack, samt mellan anställda Målen för samverkan är att: Öka delaktigheten i planering, styrning och uppföljning av verksamheten Utveckla verksamhet och personal Öka intresset för organisationens uppgifter Öka intresset för de egna uppgifterna Öka effektiviteten och motivationen

22 22 Varför samverkan? Får vara med och påverka i ett tidigt skede Agera istället för reagera Arbetsgivaren får ett bättre beslutsunderlag Förankringen av beslut blir bättre Detta förutsätter: Öppet diskussionsklimat Tidig och bra information Konstruktiva diskussioner Praktisk problemlösning

23 23 Former för samverkan En metod för inflytande på den egna arbetsplatsen för alla anställda med: Planerings- och utvecklingssamtal Arbetsplatsträffar (APT) Samverkansgrupper på olika nivåer (ag och fack) Samverkan och arbetsformerna regleras i lokala kollektivavtal Samverkan ska vara ett partsgemensamt utvecklingsarbete och en naturlig del av det dagliga arbetet, utan att ge avkall på de formella möjligheterna att hantera oenighet enligt MBL

24 24 Planerings- och utvecklingssamtal Samtalets syfte Krav och förväntningar Behov av kompetensutveckling Vad behöver utvecklas Individuell utvecklingsplan Samtalets innehåll Organisationens uppgift Egna arbetsuppgifter Relationer i gruppen Relationer till chefen Kompetensbehov Kompetensutveckling

25 25 Planerings- och utvecklingssamtal forts Samtalets form Planerat och väl förberett Strukturerat Dialog Dokumenterat Återkommande Samtalet ska resultera i Vad ska jag prestera Hur har jag lyckats Vad behöver förbättras Hur gör jag det – en utvecklingsplan

26 26 Arbetsplatsträffar (APT) Ska vara ett forum för tidig information och diskussion av alla frågor som berör arbetsplatsen/enheten och som är av intresse för medarbetarna Är ett möte mellan ledning och medarbetare för att utveckla verksamheten - verksamheten i fokus Ska vara regelbundna och dokumenteras Ska präglas av dialog Max personer

27 27 Arbetsplatsträffar (APT) forts Det ska finnas en tydlig koppling mellan inflytande och ansvar Den anställde kan tillsammans med sina arbetskamrater och närmaste chef påverka utvecklingen och uppföljningen av sitt eget och arbetsplatsens arbete och mål Detta bygger på ett decentraliserat beslutsfattande hos respektive part

28 28 Arbetsplatsträffar (APT) forts Samtliga deltagare är ansvariga för att ta upp och belysa frågor som känns angelägna för verksamheten och för arbetsplatsen som helhet Det kan exempelvis vara löpande verksamhet, arbetsbelastning, arbetsmiljö, arbetsorganisation, teknik, rutiner, kompetensutveckling, information från ledningen eller frågor som APT vill skicka vidare till samverkansgruppen

29 29 Arbetsplatsträffar (APT) forts I samverkansavtalet – APT – ingår: § 19 MBL – Arbetsgivaren är skyldig att i god tid informera före beslut § 11 MBL – Arbetsgivarens skyldighet att förhandla med facklig organisation till vilken man är bunden av kollektivavtal före beslut

30 30 Samverkansgrupp och skyddskommitté Behandlar frågor av mer övergripande karaktär, till exempel jämställdhet, organisation och budget Behandlar frågor som kommer från arbetsplats-träffarna Kan ta upp frågor som arbetsplatsträffen inte kan enas kring Består av representanter för arbetsgivaren och facken Obs! Se till att arbetsmiljöfrågorna inte ”kommer bort” i samverkansgrupperna!

31 31 Frågor som ska ingå i ett samverkansavtal Verksamhetsplanering Arbetsorganisation Kompetens Kvalitet Arbetsmiljö Jämställdhet Förslagsverksamhet Företagshälsovård Rekrytering Chefstillsättning

32 32 Detta ingår inte i ett samverkansavtal Uppsägningar Lönerevision Frågor som gäller den anställdes integritet

33 33 Att diskutera Har ni samverkan på din arbetsplats? Hur fungerar i så fall samverkan?

34 34 Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar (fysiskt och psykiskt) Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att ohälsa inte uppstår Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö Skyddsombud/arbetsmiljöombud ska utses av arbetstagarorganisation. Skyddskommitté ska finnas på arbetsplatser med mer än 50 anställda Tillsyn av lagen görs av Arbetsmiljöverket (AMV)

35 35 Uppgift (AML) Vilka arbetsmiljöproblem finns på din arbetsplats? Fundera enskilt i några minuter Diskutera i gruppen vad ni kommit fram till Prioritera tre till fem problem och fundera gärna över hur de kan hanteras/lösas

36 36 Systematiskt arbetsmiljöarbete 3 kap 2a § 1.Undersök arbetsförhållandena 2.Gör en riskbedömning 3.Åtgärda risker som kommit fram 4.Gör en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart 5.Kontrollera genomförda åtgärder 6.Gör en arbetsmiljöpolicy 7.Gör en uppgiftsfördelning 8.Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får rätt kunskaper Gäller alla förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön och ska vara en naturlig del av verksamheten t.ex. på APT

37 37 Skyddsombud (Sko) Utses av arbetstagarorganisation Uppdraget är i normalfallet 3 år Ska vara en person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor Har arbetsplatsen flera avd. bör ett skyddsombud utses för varje avd eller grupp av avd. med liknande arbetsuppgifter Regelbunden översyn görs genom skyddsrond

38 38 Skyddsombud forts Ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation Ska delta vid upprättandet av handlingsplaner enl. 3 kap 2a § Arbetsgivare och arbetstagare ansvarar gemensamt för att sko får erforderlig utbildning Sko har rätt att ta del av de handlingar och upplysningar som behövs för verksamheten Där skyddskommitté finns kan sko direkt påkalla kommitténs behandling i en fråga

39 39 Skyddskommitté (Skk) På arbetsplatser med minst 50 anställda Bör sammanträda minst en gång var tredje kvartal (4 ggr/år) Av ledamöterna ska om möjligt en vara i företagsledande ställning Det bör också ingå en ledamot från den lokala fackliga styrelsen och ett skyddsombud I ett beslut ska det framgå inom vilken tid det ska vara verkställt Kan man inte enas om ett beslut ska frågan - på begäran av en ledamot - föras över till Arbetsmiljöverket

40 40 Samverkan med stöd i MBL och AML MBL Verksamhet Förhandling AML Arbetsmiljö Samverkan Samverkan för utveckling PU-samtal APT Samverkansgrupp

41 41 Sjukförsäkringen Gäller från den 1 juli 2008, respektive den 1 jan 2009, justeringar den 1 juli 2012 Jan 2009 Juli 2008 Jan 2012

42 42 Rehabiliteringskedjan Dag 1-90 Rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga jobb Dag Rätt till sjukpenning om inget arbete alls kan utföras hos arbetsgivaren Dag Sjukpenning kan ges om inget arbete kan utföras som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (om man kan gå tillbaka till sitt ordinarie arbete senast dag 365 så kan sjukpenning utgå) From återgång till tidigare regelverk. En justering från att tidigare gällt att man skulle prövas mot hela arbetsmarknaden (beslut i RD ) Dag 366 Rätten till sjukpenning upphör

43 43 Förutsättningar under sjukperioden Arbetsgivaren har ansvar för anpassning och rehabilitering Arbetsgivaren har ansvar dag , även om den anställde har kontakt med AF Den anställde har rätt att söka nytt arbete med bibehållen sjukpenning Tjänstledighet för att prova annat arbete

44 44 Förutsättningar under sjukperioden forts Sammanläggning av sjukperioder kan innebära krav på omplacering tidigt i en ny sjukperiod Arbetsgivarutlåtande begärs av Försäkringskassan via den anställda Anställda med tidsbegränsad sjukersättning som upphör kan komma tillbaka i tjänst

45 45 Din roll som förtroendevald Hålla kontakt med medlemmen Uppmana till god kontakt med försäkringskassans handläggare Se till att arbetsgivarens rehabiliteringsarbete påbörjas inom tre veckor efter insjuknande - om det bedöms bli långvarigt Påverka utformningen av arbetsgivarens utlåtande Använd hela företagsvårdens kompetens vid bedömning av arbetsförmåga

46 46 Din roll som förtroendevald forts Bevaka att arbetsgivaren bedömer arbetsförmåga inom hela sin verksamhet (ej enhet, arbetsplats) Vara aktiv vid omplacerings- och rehabiliteringsåtgärder Vara aktiv med förslag till lösningar (organisation, hjälpmedel, anpassa uppgifter osv.) Hjälpa medlemmen att komma fram till rätt beslut

47 47 Tänk på! Var med i a-kassan! Om man från dag 181 bedöms ha arbetsförmåga på arbetsmarknaden dras sjukpenningen in och man måste söka arbete via arbetsförmedlingen – ersättningen blir då från arbetslöshetsförsäkringen Läs mer på för förtroendevalda /rehabiliteringskedjan – hur ST kan vara ett stöd

48 48 Diskrimineringslagen fr.o.m. 1 januari Diskrimineringslagens syfte är att: motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

49 49 Diskrimineringslagen forts Lagen ersätter sju lagar Ny myndighet ”Diskrimineringsombudsmannen” – DO, Jämo, HO upphör Sju diskrimineringsgrunder Definition av diskrimineringsgrunder Förbud mot diskriminering i arbetslivet Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Läs mer på

50 50 Diskrimineringsgrunder Sju diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Ålder

51 51 Diskrimineringsgrunder forts Definition av diskrimineringsgrunder Kön: att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet: nationell eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande

52 52 Diskrimineringsgrunder forts Religion eller annan trosuppfattning: ingen ändring sen tidigare, men det påtalas att diskrimineringsgrunderna religion eller annan trosuppfattning respektive etnisk tillhörighet kompletterar varandra Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

53 53 Diskrimineringsgrunder forts Sexuell läggning: homo-, bi-, trans- eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd. Förbudet hindrar inte tillämpning av åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevande- eller invaliditetsförmåner MEN förbudet mot diskriminering hindrar inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet

54 54 Hur kan diskriminering ske? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktion (av chef/överordnad) att diskriminera Förbud mot diskriminering i arbetslivet (kap. 2) Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare (kap. 3)

55 55 STs arbete mot diskriminering Osakliga löneskillnader ska elimineras och diskrimineringslagen ska användas på ett kraftfullt sätt Förtroendevalda, medlemmar och arbetsgivare måste lära sig mer om diskrimineringslagen och aktivt jobba med mångfaldsfrågor Olika arbetsvillkor för kvinnor och män ska synliggöras och jämställdhet ska finnas med i allt arbete på arbetsplatsen Förtroendevalda och medlemmar som är kunniga i jämställdhetsfrågor bör ingå i ledningsgrupper Beskrivning och värdering av arbetsuppgifternas krav är ett sätt att hitta tjänster och arbetsuppgifter på ett neutralt sätt

56 56 Diskriminering som har samband med kön? Maja söker jobb på ett tillverkningsföretag. För tjänsten finns ett längdkrav på minst 163 cm. Maja uppfyller inte kravet och får därför inte jobbet. Syftet med bestämmelsen är att förebygga belastningsskador. Är detta diskriminering? I så fall, är det fråga om direkt eller indirekt diskriminering? Sid 56

57 57 Diskriminering som har samband med funktionsnedsättning? Sid 57 Sabina som har en synskada söker jobb på en myndighet. Hon nekas anställning med hänvisning till hennes funktionsnedsättning. Arbetsgivaren hänvisar till att ärendehanteringssystemet och andra datorsystem inte går att anpassa efter Sabinas synskada. Har arbetsgivaren vidtagit stöd- och anpassningsåtgärder? Är detta diskriminering?

58 58 Din roll som förtroendevald Gemensamt arbete för förtroendevalda i ST är hålla ögonen öppna för att se om diskriminering förekommer Arbetsgivaren har skyldighet att utreda och göra planer för att motverka diskriminering och här kan du som är förtroendevald vara en resurs Stödja medlemmar som blir diskriminerade

59 59 Ombudsman med ansvar för diskrimineringsfrågor Maria Olwaeus E-post

60 60 Anställningstrygghet LAS vid anställning Anställningsbevis - Skriftligt senast en månad efter påbörjad anställning och ska innehålla: Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress Kort beskrivning av arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller titel Om anställningen gäller tillsvidare, för begränsad tid eller provanställning Uppsägningstider som gäller Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut Tillämpligt kollektivavtal i förekommande fall

61 61 Anställningsformer LAS Tillsvidare anställning Tidsbegränsad anställning Allmän visstidsanställning Vikariat Provanställning Säsongsanställning Arbetstagaren har fyllt 67 år

62 62 Allmän visstidsanställning LAS Högst två år under en femårsperiod När mer än två år gått övergår anställningen i en tillsvidareanställning (Kan kombineras med vikariat och ger då en längre sammanlagd anställningstid)

63 63 Vikariat LAS Fr.o.m. 1 januari 2008: Om man varit anställd som vikarie hos en arbetsgivare sammanlagt mer än två år de senaste fem åren övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning (Före 1 januari 2008 var det tre års anställning under en femårsperiod)

64 64 Vikariat LAS forts För viss anställd På vakant befattning eller Semestervikariat/frånvarovikariat

65 65 Provanställning LAS Högst sex månader Prövotiden får inte förlängas Får inte vara uppenbart omotiverat Besked om avbrott ska lämnas innan prövotidens utgång, och minst två veckor i förväg Om inte besked lämnas övergår provanställningen automatiskt i en tillsvidareanställning

66 66 Anställningens upphörande LAS Förordnandet löper ut Uppsägning (saklig grund) På grund av arbetsbrist Personliga skäl Avsked Om arbetstagaren gravt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren

67 67 Omplaceringsskyldighet Gäller vid uppsägning Om den inte uppfylls föreligger inte saklig grund

68 68 Turordning LAS Sist in först ut 22 § fyra st TurA-S Turordningen ska omfatta arbetstagare med huvudsakligen samma arbetsuppgifter på orten 3 § TurA-S All statlig anställningstid räknas 10 §

69 69 Uppsägningstidens längd Lag (LAS) Kollektivavtal (Villkorsavtalet och Trygghetsavtalet) (Särskilda regler för föräldralediga)

70 70 Vad gäller under uppsägningstiden? Rätt till lön Arbetsgivaren har rätt att avräkna inkomster Visst skydd mot omlokalisering Rätt att söka jobb ”på arbetstid” Rätt att vara ledig med lön för Trygghetsstiftelsens insatser Ej skyldig ta ut semester om uppsägningstiden är max sex månader

71 71 Företrädesrätt till anställning Om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren Om arbetstagaren inte fått förlängt på grund av arbetsbrist och har tillräckliga kvalifikationer för tjänsten Gäller under nio månader från att anställningen avslutats Gäller inte provanställda

72 72 Trygghetsavtal Förlängd uppsägningstid Trygghetsstiftelsen Förebyggande åtgärder Individuella åtgärder Avgångsersättning kompletterar a-kassan Pensionsersättning Inkomsttrygghetstillägg Utbildning och information

73 73 Kollektivavtal/Villkorsavtalet Uppgift 3 - slagövning Villkorsavtalet Rätt till lön Semester/semesterlön Lön under sjukfrånvaro Läkarvårdsersättning Föräldrapenningtillägg (normalt 10% utöver ersättningen från FK) Beredskapstillägg Övertidstillägg & mertidstillägg Semestertillägg Flytta med betald ledighet

74 74 STs inkomstförsäkring Ansluts automatiskt och ingår i medlems- avgiften Extra plus för dig i bolag eller med tidsbegränsad anställning Krav på medlemskap i någon a-kassa Medlemskrav i ST tolv månader före arbetslösheten Tidigare medlem i annat fackförbund med frivillig inkomstförsäkring kan tillgodoräkna kvalifikationstid Gäller för aktiv medlem under 61 år - upphör vid 63 års ålder Ersätter mellanskillnaden mellan arbetslöshets- ersättningen (80 procent x ) kr och månadslönen efter skatt upp till kr Utbetalas som längst i 150 ersättningsdagar

75 75 STs lönepolitik Löneökningar kommer inte av sig självt. Det krävs fackligt inflytande och kollektivavtal som säkerställer att en rimlig del av tillväxten i samhället går till löner.

76 76 STs lönepolitik Ju större krav som ställd på ett arbete, desto högre lön Ju skickligare ett arbete utförs, desto högre lön Lönesättningen ska påverkas av hur arbeten i omvärlden med motsvarande svårighetsgrad värderas Det är enbart faktorer som har med arbetet att göra som är motiv för lön och löneskillnader Osakliga löneskillnader ska inte accepteras Lönen vid nyanställning sätts så högt som möjligt

77 77 STs lönepolitik forts Lönen ska fastställas i kollektivavtal Medlemmen ska få ökat inflytande över den egna lönen genom regelbundna löne- och utvecklingssamtal Varje medlem ska ha möjlighet till samtal om såväl den egna lönen som andra fackliga frågor Parterna ska gemensamt utveckla modeller och metoder för värdering av arbetets krav och medarbetarens skicklighet

78 78 Vad ska påverka lönen? Vad jag gör – svårighetsgrad, ansvar och krav i tjänsten Hur jag gör det – skicklighet och resultat i arbetet Vilken kompetensutveckling jag får i tjänsten Hur lönesättningen är för andra med motsvarande svårighetsgrad – omvärld Osakliga löneskillnader är inte tillåtna

79 79 Vad är lön? Nyanställning Lönerevision vad hur omvärld

80 80 Hur löneavtalet kommer till Centrala parter (OFR och AgV) sluter avtal – RALS (Ramavtal löner staten) Lokala parter på myndighetsnivå sluter avtal enl. lönebildningsprocessen (se nästa bild ) Fördelning av löneutrymmet görs på del av myndighet

81 81 Offentliganställdas förhandlingsråd OFR S ST Vård- förbundet Lärar- förbundet Ledarna Försvars- förbundet P Polis- förbundet Tull kust O Officers- förbundet STSACOSEKO Samordning sker med: SACO-S SEKO AgV - gemensamt avtal, samförhandlingar Privata avtal - eget avtal, samordning

82 82 Lönebildningsprocessen

83 83 Hur lönen sätts Samtal mellan chef och medarbetare Traditionell förhandling Lönesättande samtal Oavsett modell ska lönen fastställas i kollektivavtal mellan parterna

84 84 Att diskutera Hur ser du på uppgiften att stötta medlemmarna i deras löneutveckling i din egenskap som förtroendevald i ST? Vad kan det vara för slags hjälp du kan bidra med?

85 85 Kort om Steg 3 Konsten att påverka Kommunikation mellan parterna på arbetsplatsen Förhandlingsteknik Öka inflytandet på arbetsplatsen Styrkan i ett bra samtal - att lyssna aktivt Att genomföra ett bra möte Medierelationer Att göra ST synligt på arbetsplatsen

86 86 Tack för denna gång! Anmäl dig redan idag till nästa utbildning! Se under ”Utbildning & evenemang” Du måste vara inloggad på STs webbplats för att anmäla dig!


Ladda ner ppt "1 Varmt välkommen! Välkommen till andra delen av tre av STs fackliga grundutbildning för nya förtroendevalda."

Liknande presentationer


Google-annonser