Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Exempel från Lunds kommun Nationella och lokala miljömål Detaljplanearbete Samhällsplanering för hållbart resande.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Exempel från Lunds kommun Nationella och lokala miljömål Detaljplanearbete Samhällsplanering för hållbart resande."— Presentationens avskrift:

1 Exempel från Lunds kommun Nationella och lokala miljömål Detaljplanearbete Samhällsplanering för hållbart resande

2 Lund och de nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning God bebyggd miljö –hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras –hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas –hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas

3 Lunds lokala miljömål – LundaEko 60 lokala mål med ansvar och tidplan 7 strategier – knippen av åtgärder –I detaljplanen arbetar vi med tre av strategierna: 2. Lunds kommun ska växa på miljöns villkor 4. Motverka global uppvärmning 5. Sundare livsmiljö

4 2. Lunds kommun ska växa på miljöns villkor 2.8 Utökat skydd i detaljplaner och områdesbestämmelser –De kulturhistoriska värdena ska preciseras och beaktas i samband med detaljplaneläggning samt vid utformning av områdesbestämmelser. –Bebyggelse och bebyggelsemiljöer av särskilt kulturhistoriskt värde ska skyddas långsiktigt genom rivningsförbud, byggnadsminnesförklaring, –bildande av kulturreservat etc. Det medeltida gatunätet i Lunds stadskärna bör ges skydd. Ansvar: Byggnadsnämnden Lunds lokala miljömål – LundaEko

5 4. Motverka global uppvärmning 4.10 Fyrstegsmodellen: Lunds kommun ska i planering och genomförande i första hand prioritera åtgärder som minskar transportbehovet eller valet av transportsätt, i andra hand utnyttja befintligt vägnät mer effektivt, i tredje Hand genomföra ombyggnader på befintlig väg och först i fjärde hand bygga vägar som höjer kapaciteten och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Detta ligger i linje med den fyrstegsprincip som Vägverket arbetar efter. Ansvar: Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden Lunds lokala miljömål – LundaEko

6 4. Motverka global uppvärmning 4.11 Bilsnål samhällsplanering: I översiktsplaner och detaljplaner, samt vid revideringar och fördjupningar av dessa, ska redovisas vilka konsekvenser som nya och förändrade bostads- och verksamhetsområden får på möjligheterna att minska transportbehovet. Åtgärder som kan leda till ett minskat transportbehov genomförs så långt möjligt. Tätortsutveckling kring goda kollektivtrafiklägen, i synnerhet spårbundna, ska prioriteras. Vid nyetableringar och ombyggnader ska gång- och cykeltrafik samt, kollektivtrafik prioriteras först, och sist biltrafiken. I åtgärden ingår utbildning av tjänstemän i hur en sådan trafiksnål samhällsplanering ska förverkligas. En rapport om bilsnål samhällsplanering med åtgärdsförslag tas fram till Ansvar: Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden Lunds lokala miljömål – LundaEko

7 5. Sundare livsmiljö 5.7 Närhet till gröna miljöer: Lunds kommun bör arbeta aktivt med att realisera ett urval åtgärdsförslag om att tillgodose alla människors behov av gröna miljöer som föreslås i Grönstruktur- och Naturvårdsprogram för Lunds kommun. Senast år 2008 bör det finnas en tids- och kostnadsplan för dessa åtgärdsförslag till och med Ansvar: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden 5.13 Ökad tillgänglighet till och i naturområden: Tillgängligheten ska öka både inom och till de naturområden som bedömts vara särskilt värdefulla för det rörliga friluftslivet. Detta kan ske genom ytterligare satsning på gång- och cykelstråk och kollektivtrafik samt infor- mation om hur man kommer ut och vad områdena kan erbjuda. Särskild vikt ska läggas vid ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Ansvar: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Lunds lokala miljömål – LundaEko

8 5. Sundare livsmiljö 5.18 Ny- och ombyggnation i bullerbelastade områden: Krav på kontrollmätning och vid behov ljudutredning vid ny och ombyggnation av bostäder, undervisningslokaler och lokaler för vårdboende i bullerbelastade områden bör ställas i detaljplaner och byggsamråd. Ansvarig: Byggnadsnämnden, Miljönämnden 5.20 Begränsa buller vid källan: Samarbetet med Luftfartverket, Banverket och Vägverket bör intensi- fieras i syfte att säkerställa så att gällande bullernormer efterlevs i befintlig såväl som i ny bebyggelse. Ansvar: Miljönämnden, Byggnadsnämnden Lunds lokala miljömål – LundaEko

9 Detaljplanen Programarbete Checklista – behovsbedömning –Syfte ”… Syftet med miljöbedöm- ningen är att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas.” –Innehåll: Gällande regleringar och skyddsvärden Förändringar i samband med detaljplanen Effekter på miljön – positiva och negativa Sammanvägning och slutsats

10 Detaljplanen Programarbete forts… Visions och strategiarbete Vilka lokala mål och strategier bör tas upp i programmet? Exempel Nöbbelövs torg –Förbättra sociala strukturer –Fysiska samband – fler gc- vägar och bättre kontinuitet i stråken –Tydligare gränser mellan offentliga och privata rum

11 Detaljplanen Programarbete forts… Utredningar av buller behövs i ett tidigt skede för att utveckla detaljplanen i linje med miljömålen. Detaljplaneövergripande studier behövs för t ex kollektivtrafik och gc-nät.

12 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse KLIMP Samhällsplanering för hållbara transporter (LK) Integrerad mobilitetsplan för Brunnshög (CR) Metoder för funktionsblandning (UL) Vetenskaplig utvärdering (LK) Fyrstegsprincipen i praktiken (AS) Beteendepåverkan (YÅ) Förbättring (AK)Ombyggnad (AK) Ledningsgrupp Referensgrupp (VV, Skånetrafiken, HM Skåne mfl)

13 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Syftet är att: Samla in kunskaper om funktionsblandning som ett medel att skapa bärkraftiga bilsnåla samhällen Utveckla arbetsmetoder för funktionsblandad bebyggelse Genom ett pilotprojekt implementera och testa idéer om funktionsblandning Inom ramen för projektet ska också: Metoderna utvärderas – hur går vi vidare och utvecklar och förbättrar

14 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Delstudier Funktionsintegrering – i befintlig miljö Detaljplanestyrd funktionsblandning Fria byggrupper/ byggemenskaper – bygg i egen regi tillsammans

15 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Målkonflikter Valfrihet och möjlighet Vi har idag valfrihet att handla var vi vill och där vi tycker att det är trevligt. Vi pendlar till jobbet… resenärer passerar Lund C dagligen fordon på E22 ett vardagsmedeldygn Vi kan gå i skola var vi vill: ”Fritt sök är ett nytt avtal mellan Skånes 33 kommuner som börjar gälla från och med gymnasieintagningen hösten Det innebär att Du, var Du än bor i Skåne, kan söka till vilken gymnasieutbildning Du vill i Skåne på ditt slutbetyg från grundskolan. Vi vill hälsa dig varmt välkommen till Lunds kommun!”

16 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Målkonflikter Attityd och inställning Bilen är en del av min identitet Med steg om dagen är jag en god medborgare Om jag veckohandlar får jag mer tid över med familjen Vilja och drift Vill alla ha nära till jobbet? Att resa är att upptäcka Att byta miljö är stimulerande

17 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Funktion och blandning Vilka är funktionerna? –Typer av funktioner –Storlek och placering –Struktur och ägandeform Vill vi blanda staden? Vad kan och bör man blanda? Vad är blandning? –Blandningen ska vara vertikal och inom samma kvarter/ gata –Ett stadsdelscentrum i en stadsdel är inte blandning

18 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse detaljplan Var uppstår problem eller konflikter i detaljplanen: Olika ändamål inom samma kvarter/ fastighet –Olika verksamheter har olika ytkrav exempel skola/ bostäder –Bullerstörningar mellan olika funktioner –Trapphus –Genomförande/ exploatör – få fastighetsägare styr en marknad och släpper inte in fler aktörer eller näringsidkare. –Sophantering –Ventilation

19 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse detaljplan Var uppstår problem eller konflikter i detaljplanen: Olika ändamål inom samma yta –Parkeringsnormen är olika för olika ändamål –Rumshöjd –Ventilation –Genomförande/ ägande

20 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Alla projekt är unika men förstudien har visat att man bör skapa attraktiva och funktionella stadsdelar utifrån följande faktorer: Tydlig inriktning och gemensam målbild Storlek och karaktär överblickbart, men stort nog att erbjuda variation och mångfald Placering i staden – halvcentralt med utvecklingspotential Sammanhang: integration och interaktion med andra stadsdelar Bra kollektivtrafikläge – är det bra idag, kan det utvecklas? Gångvägar och cykelförbindelser Det offentliga rummet som bas – torg, allmänna platser, gator Täthet – den täta staden kan ge underlag för verksamheter och stadsliv samt minska transportbehovet. Hur tätt är rätt? Att fylla en funktion – ett behov

21 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Var står vi nu? Slutsatser av förstudien Funktionsblandning är en aktuell och komplex fråga. Projektet bör drivas med vetskapen om och mot bakgrund av att flera samverkande faktorer påverkar effekterna av projektet. För att uppnå bästa och mesta resultat av projektet bör fokusera på att klarlägga aktuella problemställningar och konflikter samt ta fram lösningar och metoder inom områden där kommunen har kompetens och möjlighet att påverka.

22 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse fria byggrupper Fria byggrupper/ byggemenskaper i Södra Råbylund II Vi håller på att utveckla en gemensam vision för Södra Råbylund II och ta emot intresseanmälningar från de som vill vara med i en byggemenskap Under våren 2010 räknar vi med att börja arbeta med två mindre grupper personer i varje Arbetet ingår i och pågår parallellt med planläggning av en ny stadsdel i Lund på kommunal mark med parkstråk och ca 400 nya bostäder

23 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse fria byggrupper SWOT Styrkor Nära till jobbet/ skolan Nya aktörer ges möjligheter att utveckla projekt referenser på liknande projekt finns (=kunskap och metoder) en grupp med exempelvis tio byggherrar är mer tillförlitlig än en stor Svagheter kompetensen är ej säkrad till projektet, nytt och ovant för kommunen Möjligheter mervärden kan skapas i form av mångfald i exempelvis arkitektur och bostäder minskade transportbehov bättre utnyttjat gatunät ökad trygghet i gaturummet med verksamheter och boende blandat i områden/ stadsdelar Hot konflikt mellan barns ytbehov och önskan om täthet konflikt mellan olika verksam­heters aktiviteter på dygnet (aldrig lugnt) Vem ska bilda de fria byggrupperna och vilka kriterier ska ligga till grund för urvalet om intresset är stort?

24 Samhällsplanering för hållbart resande Funktionsblandad bebyggelse Ta reda på fakta! Skapa målbilder! Ställ krav! Ingen vision är för liten! Tack för mig! Ulrika Lundquist planarkitekt Lunds kommun


Ladda ner ppt "Exempel från Lunds kommun Nationella och lokala miljömål Detaljplanearbete Samhällsplanering för hållbart resande."

Liknande presentationer


Google-annonser